Se karta

Vilket j***a skitpass.
Att jag tydligen inte fått i mig så mycket mat (ingen) sista dygnet kanske bidrar.
180 i medelpuls är sjuktligt mycket och säger att allt inte står rätt till.
Jag tycker att det är fasansfullt kul att läsa bloggar från folk som springer både snabbt men helst lååångt och jag tycker att det är kul att planera min alopp och mina mål.
Men ärligt talat...
Kanske bättre att jag lägger ner den tiden på att träna istället.

Jag hade en tanke såklart om dagens pass.
Felet är ju inte att jag planerar passet utan att jag aldrig någonsin kan hålla mig till planeringen.
Jag skulle långt idag.
Jag skulle springa i 5,00-5,30 tempo dom första tre milen och om jag sedan hade krafter till en tempoökning så skulle jag ta den då, i minst fem kilometer, men gärna sju.
Ja, 37 km hade jag nog tänkt att det skulle bli.
Håller man inte det lugnare tempot så spricker planen och man inser ganska fort att det inte funkar att springa över tre mil.

Har man suttit här och planerat och mer eller mindre trott att man kan klara allt och så när man springer sina första två kilometer i svagt utförslut och det känns hur lätt och bra som helst, så är det inte helt lätt att hålla det lugna tempot, det vet jag ju så väl.
Tur att jag kom ner på jorden nu igen då.
Jag försökte att öka en stund, men jag orkade inte länge vill jag lova.
Ett riktigt uselt pass som gör mig bekymrad på inte bara ett sätt.
Jag har känt mig otroligt pigg på jobbet den här veckan så sjuk kan jag inte vara.
Jag har varit extremt noga med maten dom senaste tio dagarna...
På slutet av dagens pass kände jag mig otroligt illamående och jag hade inte klarat att springa så länge till.
Kände av magen redan efter två kilometer, då det slog mig att den kändes ovanligt svag.
Förhoppningsvis så behöver jag äta.
Jag tar några kokta ägg och testar den nya majonnäsen jag köpte igår.