Löpning • Avancerad träning • 31 inlägg • 9524 visningar •

V02 max / tröskel

RWBF
Göteborg
#1
•
22 april 2020 - 10:08
Gilla
Hej
Hur viktigt är det egentligen att träna runt sitt V02 max i maratonträning?
Det är väl sällan det V02max är den begränsande faktorn? Borde man inte bara satsa på att med sin tröskelträning komma närmare sitt V02max eller hur funkar det?
< < < 1 2 > > >
Staffan Dahlgren
1971 • Nykvarn
#2
•
22 april 2020 kl 10:29
Gilla
Löpekonomi och nyttjandegrad/tröskel är klart viktigare faktorer än maximalt syreupptag för just maraton, helt riktigt!
RWBF
Göteborg
#3
•
22 april 2020 kl 15:11
Gilla
Fast det är också så då kanske att om man ökar sitt V02max då ökar man ju också avståndet till sin tröskelfart och då borde tröskelfarten kännas lättare fast utan att själva tröskelfarten ökar??

Så att antingen ökar man sitt V02max och då borde nuvarande tröskel kännas lättare eller så försöker man närma sig max genom ökad tröskelfart?
Magnus
Stockholm
#4
•
22 april 2020 kl 16:22 Redigerad 22 april 2020 kl 16:27
1 Gilla
Om man startar från helt otränad och bara springer långsamt kommer VO2max att öka, det krävs egentligen ingen högre fart för det i början. Att sedan öka det krävs det antingen högre mängd eller högre intensitet. Man brukar säga att VO2max-fart är det tempo du kan hålla i 8-9 min, dvs runt 3km fart för elitlöpare och snarare 2km-fart för de flesta motionärer.

Små doser av löpning i den farten (ett fåtal 30s-intervaller tex) är aldrig fel, men kör man för mycket av sådan träning drar man på sig mycket mjölksyra, vilket inte är optimalt för maratonträning. Men korta intervaller då och då i VO2max-fart går defintivt att kombinera med marathonträning, men överdriv inte. Dessutom är V02max-farten såpass långt ifrån marathonfart att löpekonomin för marathon tränas betydligt bättre i tänkt marathonfart.
RWBF
Göteborg
#5
•
22 april 2020 kl 18:15
Gilla
Det finns också något som heter anaerobtröskel. Var ligger den i förhållande till V02max? Hur funkar det?
RWBF
Göteborg
#6
•
22 april 2020 kl 18:44
Gilla
Är det kanske så att anaerobtröskel är det jag kanske syftade till först?
En av dom verkar man kunna hålla i ca 60min.
Magnus
Stockholm
#7
•
22 april 2020 kl 19:37 Redigerad 22 april 2020 kl 19:47
1 Gilla
Jo precis, det man normalt menar med tröskel är den fart man kan hålla maximalt i ca en timme, den farten ligger nånstans mellan milfart och halvmarathonfart, eller 5km-fart + 15-20s, dvs springer du 5km på 20min är din tröskelfart 4:15-4:20 min/km. Runt 88-92% av maxpuls kan man också säga. Teorin är att man under träning antingen kör intervaller eller snabbdistans (20-30 min) i detta tempo så man trycker tröskeln uppåt.
Henrik
1986 • Karlstad
#8
•
22 april 2020 kl 19:53
2 Gilla
Det är lätt att bli förvirrad kring tröskelbegreppet eftersom det finns många olika definitioner, olika sätt att testa och att olika personer ibland använder samma namn/benämning trots att de syftar på olika trösklar (En vetenskaplig studie från 2009 hittade 25 olika tröskelkoncept!).

Det du syftar på är förmodligen den anaeroba tröskeln eftersom det är den som brukar få mest uppmärksamhet. Denna tröskel brukar beskrivas som den punkt där bodlaktatnivåerna snabbt börjar stiga.

En annan tröskel som det ibland talas om är en aerob tröskel vilken då ska utgöra den punkt där blodlaktatnivåerna stiger över basnivån men där du sedan har jämvikt i produktion och avlägsnande/förbrukning till dess att du höjer intensiteten så mycket att du når den anaeroba tröskeln.
Niklas Henningsson
1983 • Solna
#9
•
22 april 2020 kl 19:55
1 Gilla
För maraton är det aerob förmåga som gäller. I mitt senaste maratonprogram sprang jag bara snabbare än maratonfart på ett enda pass och det var som början på tapering perioden. Tävlingen gick fint i planerad fart och med två jämna halvor så det upplägget funkade perfekt för min del.
Tomas Ericsson
1965 • Luleå
#10
•
22 april 2020 kl 20:07
Gilla
Bild uppladdad av Tomas Ericsson
#8 tredje stycket
Troligen var det den träningen jag fick vid mitt senaste mil-pass. Tyckte det kändes som ett behagligt tempo men jag blev ju trött av det ändå, eftersom den sträckan för tillfället är mitt "långpass". Trodde verkligen inte att det skulle vara ett pass som ökar min anaeroba tolerans.
RWBF
Göteborg
#11
•
22 april 2020 kl 20:10
Gilla
Tack för alla svar.
Finns det också en formel för aeorobtröskel, likt den för anaerobtröskel? Eller är det bara lugnt tempo som man kan hålla i timmar?
Robert Vestberg
1983 • Sundsvall
#12
•
22 april 2020 kl 20:52
Gilla
En förenklad men användbar tumregel för att ligga på ”rätt” sida den aeroba tröskeln (dvs under) på lätta distanspass är att du ska kunna prata obehindrat medan du springer. Hur länge du orkar hålla det beror ju även på andra faktorer.
RWBF
Göteborg
#13
•
22 april 2020 kl 21:10
Gilla
Jag kör en fråga till gällande att förbättra sin anaerobtröskel.
Läser att man rekommenderar ofta bara runt 20-30 min.
Räcker det verkligen? Man ska ju kunna köra 60min.
Kan förstå att det sliter kanske om man kör 60 min ofta, men typ 25 min låter lite
Magnus
Stockholm
#14
•
22 april 2020 kl 22:31 Redigerad 22 april 2020 kl 22:39
Gilla
#13 Det finns många varianter på kvalitetspass. Ett är att man kör 10 min distans uppvärmning, sedan 10x20/40 (20s snabbt, i VO2max-fart, 40 s joggvila, totalt 10 min), sedan 30 min tempo och till slut 10 min nerjogg. Det blir totalt 60 min löpning, men du får in både distans, tempo och snabbhet i ett enda pass.

Och jo, det räcker med 20-30 min i denna fart. Man ska inte bränna allt krut på ett enda pass, det handlar mer om att tänka på helheten, Kontinuerlig träning över tid som kan upprätthållas vecka efter vecka är bättre än monsterpass och monsterveckor.
Erik B
2001 • Bromma
#15
•
22 april 2020 kl 22:32
Gilla
Ja, 60min är typ det man ska kunna hålla men thats it och inte mer. Man brukar ju inte springa 10km i milfart på träning. Samma sak här, man brukar inte springa 60 minuter i en fart man endast kan hålla i 60 minuter...blir ganska jobbigt
Tomas Ericsson
1965 • Luleå
#16
•
23 april 2020 kl 11:37
Gilla
#12
Vid långpass som börjar komma upp i 15 km eller mer så är det naturligt att bli så pass andfådd mot slutet att man inte längre kan prata obehindrat. De passen brukar dessutom ge Polar-återkopplingen "Bra tempo under ett långpass".

För egen del brukar jag få vad jag kallar "Bordin-ansikte". 😀 https://www.alamy.com/stock-photo-gelindo-bordin1988-90515426.html

Staffan Dahlgren
1971 • Nykvarn
#17
•
23 april 2020 kl 12:48
Gilla
Tomas #16 det beror väl helt på hur uthållighetstränad du är vilket Robert också skriver i #12? Är man inte så uthållig så inträffar det såklart medans en mer uthållighetstränad löpare inte upplever samma sak ens efter långpass på ett par timmar eller mera.
Tomas Ericsson
1965 • Luleå
#18
•
23 april 2020 kl 16:44
Gilla
#17
Om det är "andra faktorer" du tänker på så är det väl inte helt självklart vad det innefattar. Jag vet ju inte vad Robert vet och ville därför komplettera med mina erfarenheter.

Sen utgick jag ifrån en distans som kanske inte är helt främmande för RWBF att utgå ifrån. Hans erfarenheter vet jag inget om, men tänker att han kanske har sprungit nånstans däromkring eftersom han funderar på maraton.

Men visst är det även som du säger. Allt eftersom man ökar längden på sitt långpass så inträder andfåddheten allt senare. Man brukar tala om att öka långpasset med 1 km per gång. Kör man ett per vecka så - i alla fall i mitt fall - brukar den sista km bestå av mer kraftig andhämtning, förutsatt att jag försöker hålla samma tempo och inte stirrar mig blind på hjärtfrekvensen.

Mvh
Tomas
RWBF
Göteborg
#19
•
23 april 2020 kl 17:21
Gilla
Jag brukar köra ett långpass varje vecka på ca 30km i ca 4:30 fart. Det känns helt ok, inte jätte ansträngande men kanske heller inte hur lätt som helst.
Tänkte fortsätta i det tempot på långpassen ett tag framöver. Närmare maraton behöver jag nog öka tempot om man skall kunna klara under 3 timmar antar jag.
Tomas Ericsson
1965 • Luleå
#20
•
23 april 2020 kl 19:26
Gilla
Du verkar ha koll på läget. 😊 👍
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.