Löpning Träning 73 inlägg 11438 visningar

När hinner åldern i kapp mig?

1965 • Sundbyberg
#1
22 augusti 2011 - 22:18
Gilla
Har nyss blivit "närmare 50 än 40" dvs firat min 46 års dag. Började springa för ungefär 3 år sedan med (en viss) kontinutet och hade innan i princip aldrig tränat med undantag från en period i början av 20-års åldern. I och med jag är barnsligt förtjust i värdelöst vetande har jag börjat fundera på det här med ålderns inverkan på min fysik då om jag inte missminner mig från skolan att mäns fysisiska förmåga är på topp runt 25 för att sedan försämras. Men sedan jag börjat springa har mina tider sakta men säkert förbättras vilket är naturligt med tanke på min obefintliga träning innan och jag hoppas att de komme att göra det ett bra tag framöver även om jag nu jobbar i en ordentligt fysisk "uppförsbacke" med tanke på att 25 årsdagen är hyffsat avlägsen. Om vi förutsätter att jag kan fortsätta träna ungefär tre pass i veckan ( har lyckats komma i närheten av det sista tiden)med en mix av långpass, normalpass och intervaller/backträning. Jag äter "normalt" dvs. det mesta och tar gärna ett glas vin då och då, således ingen hälsoprofet men har inga vikt eller andra hälsoproblem. Vi få också förutsätta att jag får vara frisk med undantag av de obligatoriska vår och höst förkylningarna. Så frågan är då när kommer mina tider att försämras? Vid vilken ålder får jag vara nöjd med att mitt resultat på Lidingöloppet blir sämre än föregående år (hoppas innerligt att jag grejar under 3 timmar i år)? Någon som känner till om det finns någon vetenskaplig studie på området eller kanske har personliga erfarenheter. Vore kul att veta om jag kan se framemot flera år med förbättring eller inte. Intressant vore också att veta hur förändring av träning påverkar den här processen. Fortsätta springa kommer jag i alla händelser göra!
< < < 1 2 3 4 > > >
Jenny P
1970 • Nyköping
#2
22 augusti 2011 kl 22:36
Gilla
Tänk på Evy Palm. Hon sprang väl halvmaror på 1.11 och maror på typ 2.30 när hon var äldre än dig.
Så det är väl bara att köra så länge man orkar och tycker det är kul :)
Micke Larsson
1971 • Norge
#3
22 augusti 2011 kl 22:52
Gilla
Evy Palm spöar fortfarande skiten ur de flesta av oss.
Ellen Isacson
1965 • Bohus
#4
22 augusti 2011 kl 23:26
Gilla
Den här tråden var kul Kan nästan sätta likhetstecken på min löparkarriär och din Jonas. Började också som 40+. Jag har bara inte varit lika idog som du.Men jag ser att även jag kanske kan bli bättre. Förebilder finns ju. Jag sattsar på att bli en ny Evy, Haha.
1956 • Lund
#5
23 augusti 2011 kl 06:12 Redigerad 23 augusti 2011 kl 06:11
Gilla
I artikeln om Jonas Buud http://www.expressen.se/sport/1.2535105/nar-blir-man-trott-jag-vet-inte-det som hänvisats till tidigare, så citerar Buud Anders Gärderud i följande stycke:

"Ångrar du att du inte började med ultra ­ löpning tidigare?

- Ibland kan jag tänka så. Men Anders Gärderud säger att en idrottare som slår igenom vid 14 års ålder är slut vid 24. Man har tio år. Jag började ordentligt vid 30-årsåldern och borde alltså kunna hålla en hög nivå åtminstone fram till 40-strecket. Om Anders har rätt alltså."

Det låter väl rimligt. Så minst sju goda år kvar, Jonas.
christina eriksson
1959 • Ekshärad
#6
23 augusti 2011 kl 06:53
Gilla
Har precis börjat, dvs 50+ å tänker inte ge upp nu pga av en siffra. Tungt ja, men kul och framförallt stimulerande att verkligen röra på sig. Börjar med tjejklassikern för att knata mig upp till stora klassikern hade jag tänkt. Friskt vågat hälften vunnet , hoppas det ordspråket stämmer :-)
#7
23 augusti 2011 kl 08:48
Detta inlägg har raderats
#8
23 augusti 2011 kl 08:48
Detta inlägg har raderats
#9
23 augusti 2011 kl 08:48
Detta inlägg har raderats
Marie Samuelsson
1958 • Nösund
#10
23 augusti 2011 kl 08:48
Gilla
När jag sprang Lidingöloppet för några år sedan träffade jag en kvinna som var 68 år hon hade sprungit en massa Lidingölopp ( kommer inte ihåg hur många) och hon tänkte inte sluta på många år än,sa hon. Jag tänker ofta på henne när de går tungt och jag känner att jag håller på att tappa sugen.
Marie Samuelsson
1958 • Nösund
#11
23 augusti 2011 kl 08:51
Gilla
Oj....det där var inte riktigt meningen,förstår inte riktigt vad som hände. Hade inte ens skrivit klart,men det får jag ta en annan gång :-/
Gabriella Göthberg
1974 • Stockholm
#12
23 augusti 2011 kl 09:31
Gilla
En liten passus bara: Läs Haruki Murakamis lilla pärla "Vad jag pratar om när jag pratar om löpning" om du inte gjort det. Han filosoferar kring det här med att bli äldre (han är mycket äldre än du!) och att acceptera att tiderna inte längre blir bättre och ger sig den på att gå, det ska han i alla fall inte göra. På sin gravsten vill han att det ska stå: ”Här vilar Haruki Murakami, författare och löpare, 1949 – 20xx. Han gick åtminstone aldrig.”
Ove Haugen
1959 • Göteborg
#13
23 augusti 2011 kl 09:48
Gilla
Ja, Murakamis bok är en pärla!
Började själv springa vid 47 års ålder. Är nu 52 och piggare än vid 30, och hoppas att fortfarande ha ett antal personbästa framför mig på diverse distanser. http://www.lopningforalla.se/index.php/bloggar/varabloggare/ovesblogg
Mattias Larsson
1966 • Segeltorp
#14
23 augusti 2011 kl 09:48
Gilla
@Jonas: Så det är här du är! Kul att se dig! Long time. Sorry alla, off topic, men hittade just en gammal kompis här.

On topic: Undrar detsamma faktiskt. Har bara varit igång över sommaren med löpning dock. Man orkar längre tid men farten är nästan densamma som i början, dvs jättesakta, typ 6.30/km. Trodde det skulle gå mycket fortare att få bättre fart. Vad skall man vänta sig för framsteg som "gubbe"? I 20-årsåldern hade utvecklingskurvan varit mycket brantare. Känns som att det tar 3-4 ggr så lång tid innan kroppen "svarar på tilltal". Är 1.83, 86-87 kg, får till kanske 2, max 3 rundor i v. Tänkte försöka lära mig att få till en mil på en tid som inte indikerar att jag gjort det med rullator ;)
1942 • Piteå
#15
23 augusti 2011 kl 09:55
Gilla
Nästa år är jag 70. Gjorde ett testlopp på milen igår på träning hade 47.35. Ålder har inte hunnit i kapp mig än.
Mari Ahnfeldt
1972 • Skummeslöv
#16
23 augusti 2011 kl 10:13
Gilla
Åh vad det är härligt att läsa era inlägg=).. jag har haft åldersnoja sen jag passerade 35 men era inlägg får ju en att inse att man har måånga år av löpning framför sig... det blir uppenbarligen vad man gör det till!

Martin...imponerande tid på milen ochvad kan man annat än att säga 70 år ung!=)
1964 • Nybro
#17
23 augusti 2011 kl 10:46
Gilla
Började med löpträning vid 40 och några år så var träningsmängden rätt hög jämfört med det inaktiva liv jag hade innan, gjorde väl lite men inte så mycket.
Tiderna blev bättre men aldrig varit något vidare snabb, kom väl ner på 4.45/km om det var en bra dag.
Med tiden så har den regelrätta löpträningen fått stryka på foten av andra idrotter och km-tiderna blivit lite sämre men rent fysiskt så känner jag mig klart mycket piggare och friskare än när jag var 30.
Nu ligger vi rätt lika vad gäller tider. Tror att det är svårt att när man passerar 45+ att med förhållandevis kort löparkarriär att göra några tider neråt 4.00/km om man inte är naturligt snabb, svårt att träna bort 1,30/km. Om man inte har hur mycket tid som helst förståss.
Kinsei
1974 • Malmö
#18
23 augusti 2011 kl 10:52
Gilla
Så klart att hög ålder inte är en fördel...Och är man elitlöpare vid 25 kan man nog räkna med att tiderna kommer att ha försämrats rejält vid 50. Dels pga ålder, men också som Mikael sade, att åren på toppen är begränsade.

Själv har jag aldrig varit särskilt bra och aldrig bättre än nu, så jag räknar absolut med att mina bästa resultat ligger i framtiden, troligtvis efter 40!

Sedan, viktigast av allt: Ju äldre man är desto bätte är man ofta relativt sett om man tränar. Vid 20 kan många både se hyfsade ut och prestera ganska OK utan någon direkt träning. 20-30 år senare är skillnaden mellan de som tränar och de som inte tränar enorm!
Margit S
1961 • Luleå
#19
23 augusti 2011 kl 11:14
Gilla
En till här som går i samma tankar. Jag började träna 2007 och fyller 50 nästa vecka. Än så länge en brant karrier i allt jag tränar (Yoga, Cykel, Springa, Simning) i rätt riktning. Och jag minns att jag en tid tränade huvudstående under skoltiden och inte klarade det men nu klarar jag det galant. Så jag hoppas att jag kan komma under 50 på milen och ha många roliga år till....
1965 • Sundbyberg
#20
23 augusti 2011 kl 11:28
Gilla
Oj vad kul att denna fråga gav sån respons! Det verkar finnas hopp utan tvekan. @ Martin #16 jag skulle vara glad om jag kom ner till 47 tider på milen redan idag, respekt!
@ Mattias kul att höra av dig igen! Kan inte se din löpardagbok så jag vet inte hur länge du hållit på men för mig tog det i runda slängar 3 månader innan man kom över "rullator tempot" men det var en riktig kick att känna att man kunde variera tempot på milen och inte bara vara lycklig för att man inte gick.
< < < 1 2 3 4 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.