28 april 2011 kl 23:31
Låt dig inte luras av de som propagerar för skor! Bäst springer vi ju barfota;-)
Nej, jag är ingen "barfotataliban" och springer mest i skor, olika sorter om vartannat. Men när du nu är ny på löpning och ändå måste träna upp din styrka långsamt för att slippa skador tycker jag absolut att du ska testa om det känns OK att springa rätt från början! Och rätt, det som vi är födda för, är att INTE landa på hälen utan längre fram på foten (sedan får man sätta ner hälen). Korta steg, nästan trippa fram med ben som går snabbt som trumpinnar.
Så prova att springa barfota på en gräsmatta eller lagom fuktig sand eller en löparbana (om du inte har ömma fotsulor), känns det OK att landa med foten under kroppen så att hälen inte kommer först i backen? Köp då ett par neutrala skor som John säger, men kom ihåg att ALLA lite lättare skor kallas tävlingsskor - bry dig inte om det, för de flesta är det dessa som är de perfekta nybörjarskorna!
Skulle det kännas konstigt att inte få springa så att du sätter ner hälen först så får du naturligtvis göra det, många springer så. Men då ska du ha skor med bra dämpning i hälen, hälkudden och knäna och höfterna mår inte bra av stötarna om man springer och sätter ner hälen först, vi är inte gjorda för det. Men med vanliga träningsskor med tjocka, dämpade hälar blir de flesta inte skadade av det sättet att springa heller (dvs, de flesta löpare blir skadade då och då men det kan inte alltid skyllas på skorna). Jag har själv gjort det, tills för tre år sedan, tyckte om att springa då också. Men gillar det "nygamla", medfödda sättet ännu bättre.