Det finns hopp...

Vi har passerad den mörka hösten, den kalla och snötyngda vintern och snart är våren här. I höstas duggade det, det var mörkt nästan alltid och löpningen blev någon sorts kamp mot tiden och resten av livet. Trots att det är fantastiskt att springa.

Vintern kom och med den kom också en skarp kyla och mängder av snö. Då hade vi bestämt oss för att det verkligen var fantastiskt att springa, men det blev ändå lite problematiskt när termometrarna insisterade på att visa ganska många skarpa grader. Det löste vi med ett löparband. Det var annorlunda, men det var ett bra drag.

Höstens träning stämdes av i Lissabon i början av december och vinterns träning stämdes av på Malta i slutet av februari. Det visade sig att vi mådde gott av det vi sysslade med. Bekräftelsen på detta stärkte oss i tanke, kropp och handling. Det var ett särskilt bra drag att göra avstämningen i Lissabon och på Malta.

Övning ger färdighet och vi behöver fortsätta att öva. Vi behöver fortsätta för att även fortsättningsvis må riktigt bra. Man kan till del må bra av gamla meriter - men man kan må ännu bättre om man skaffar sig fler. Det visar sig vara riktigt roligt när man flyttar sina gränser en aning. Det gör vi gärna igen.

Nu är snart våren här. Snön smälter bort i rask takt. Vägarna är fria från snö och is och vi kan byta vinterspringklädsel mot en lite tunnare sort. Det tar nu också lite bättre i stegen, när man slipper halka och parera i snömodd och is.

Nu känns det som om det finns hopp. Hopp om värme, kortbyxor och solsken. Hopp om nya utmaningar i sommarvärmens vackra tid.

I sommar kommer en ny avstämningstid. Då hoppas vi att vårens och försommarens övningar skapat god färdighet för att passera de gränser vi gärna vill flytta. Den avstämningen får bli i Sthlm. Det ser vi verkligen fram emot.

Jag är alldeles säker på att det finns många med mig som ser fram emot en avstämning i Sthlm i början av juni. Det blir en god stund i en vacker stad.

A..