22 augusti 2010 kl 00:31
Redigerad 22 augusti 2010 kl 00:33
En morgon för tre veckor sedan var ena stora sätesmuskeln rejält stel; ordet cementhäck fick en ny innebörd. Kvällen nästa dag prövade jag på att springa lite mjukt trots allt och det kändes bra, muskeln lirkade upp sig. Men nästa dag började jag känna av piriformis. Sedan började Tensor Fasciae latae och hela iliotibialstråket på samma sida göra ont, och nu är jag stel i de delarna på båda sidor. Jag fick ett tips om att boven i dramat kan var mina korta höftböjare. Höftpartiet är alltså ett Afghanistan i miniatyr där alla är inblandade i striderna men totalbilden är svår att få grepp om.
Jag försökte först med tråkjogg i zon 2 för att anstränga musklerna så lite som möjligt, men fick sedan tipset att snarare ta ut stegen lite mer för att tänja ut höftböjarna. Det lindrade problemen i piriformis, men iliotibiala paketet är spänt på båda sidor. Och nu efter fem dagars löpuppehåll säger slemsäckarna vid knäna "Make my day" när jag funderar på att jogga. De verkar alltså bara vänta på en ursäkt för att bråka med mig.
Jag strechar alla inblandade muskler så gott jag kan, men det verkar svårt att ta sig ur det här.
Det hela började när jag ökade frekvensen på löpningen från en gång i veckan till 2-3 gånger - fast med lägre tempo.
Några tips? Skall man ta mjuk långsam jogg med risk för att höftböjarna knyter sig i ett kort läge? Skall man ta ut stegen lite mer för att sträcka ut höftböjarna, men kanske med korta distanser? Eller skall man avstå från löpning tills allting har lugnat ner sig?