Foruminlägg av Kaj Andersson

< < < 1 2 3 > > >
#1
•
24 mars 2010 kl 22:29
Gilla
En variant som jag fick köra efter en belastningsinflammation i foten för att den inte skulle komma tillbaks vilket skiljer en del från din sits men som borde funka.
Välj en sträcka på 3-4km. Gå tre minuter, spring 2 minuter (INTE ditt gamla tempo utan lite långsammare 5 -5.30min/km eller så). Var det lite jobbigt kan den upprepas vid nästa pass. Om inte så nästa pass gå 2min, spring 3minuter. Nästa steg gå 1 minut, spring 4 minuter och till sist spring hela sträckan. Därefter kan man börja öka distansen ev. med gåpauser. Du känner själv hur många pass du måste köra av varje steg och inte oftare än varannan dag och som i ett annat inlägg, när du väl är tillbaks på din gamla distans så ska du vara försiktig med att öka tempot.
#2
•
14 april 2010 kl 20:21
Gilla
Marina. Jag följer 4 timmarsprogrammet på http://www.marathon.se och har följt kilometrar och tider. Där verkar man maxa med 31km men säger att det är tiden som är viktig så är man sliten kan man masa runt lite långsammare än vanligt och lägga av när tiden är uppnådd,inte kilometrarna. Keps verkar bra om solen steker men Stockholm maratons svarta känns fel. Nån som vet en vit?
#3
•
9 maj 2010 kl 22:03
Gilla
Det blev 31km idag. Följer 4:00 programmet. Visst är man lite sliten men det intressanta var att ett lite ömt smalben, knä och några muskler slutade bråka efter 20km. Sedan var det bara att kuta på.
Det här med tiden och familjen har gått rätt bra även fast jag idag la till en timme egen tid efter middagen med ryggläge i soffan. Frugan har dock bättre överseende med att man ligger där efter ett långpass än om man inte gjort nåt.
Har aldrig tränat efter ett program eller sprungit långpass tidigare och ser nu fram mot det en del nämner här ovan. NEDTRAPPNING.
#4
•
12 maj 2010 kl 21:17
Gilla
Till Staffan M o COMA. Jag sätter en spegel på axeln så kan jag vända mig om då o då för att koma under 4 timmar.

Annie F. Angående publikstöd så är ett av mina häftigaste minnen av 5 lidingölopp när jag kommer in i en kurva efter ca:25km i dryga 6-minuters tempo alltså en väldigt dryg timme efter täten möts av en okänd hejarklack på 5 pers som gör VÅGEN! Tänk dig dem på väg uppför västerbron på andra varvet!
#5
•
1 juni 2010 kl 21:22
Gilla
Hej,

Gör min första mara på lördag 57 år ung. Hur det gick...?
#6
•
7 juni 2010 kl 22:49
Gilla
Jag kör med Perfekta som varken åker upp eller sitter åt hårt. Det enda som stör lite är tyngden av vätskan (det går liksom inte att komma runt det problemet men det problemet försvinner ju efter hand vartefter man dricker!) och att de två främre flaskorna kan störa armpendlingen om man pendlar nära kroppen.
Mitt på ryggen har jag värsta svettningen så där vill jag inte ha nån säck.
#7
•
20 juni 2010 kl 19:54
Gilla
Funkar inte med Firefox Mozilla/5.0 (Windows; U; Windows NT 6.0; sv-SE; rv:1.9.2.3) Gecko/20100401 Firefox/3.6.3 ( .NET CLR 3.5.30729
Och inte med Explorer 7
#8
•
22 augusti 2010 kl 22:20
Gilla
Japansk Spets. Tål att springa men kräver inte mycket motion! Min har bara sprungit med mig sporadiskt men har lätt klarat 7km. Det är en av de absolut friskaste raserna. Kan ha lite problem med att umgås med barn så det bör man träna den på. Tål kyla och värme. Fäller. Ja, det var väl det väsentligaste.
#9
•
30 augusti 2010 kl 22:20
Gilla
Angående disposition av ett Lidingölopp så sprang jag 2008 ganska otränad, hade haft benproblem och endast sprungit 56 min./10km 3ggr den sommaren och ett 10-tal kortare distanser. Höll ändå ett lungt jämt tempo och spurtade de sista 2km och kom in på 3.23 vilket var bra med tanke på omständigheterna. 2009 hade jag tränat bättre och höll därför ett lite högre tempo som skulle ge 3.15, sprang på i backarna vid 15-20km. Tappade sedan över 10minuter på sista milen! Helt slut. Kom in på dryga 3.30. Utan spurt.
Sprang första gången 1986 på 3.03. Då var min snabbaste träningstid på 10km 47min. Det gjorde att jag vid målgången lätt hade kunnat fortsatt ett bra tag till och som Oldboy påpekar, det är himla kul att springa om en massa folk på sista milen när man är pigg. Mycket roligare än min sista mil 2009.
#10
•
6 september 2010 kl 22:15
Gilla
Jag har tygbandet och det har jag alltid knäppt upp bara ena spännet på när jag tar av det. Alltid samma. När jag fick problem med pulsvisningen hittade jag i bruxen att man alltid ska knäppa upp bägge spännena. Knäppte då upp det som aldrig brukade knäppas upp och repeterade det några gånger och nu funkar det problemfritt . En variant på Anders filande.
#11
•
12 september 2010 kl 22:20
Gilla
Min svettiga panna brukar se ut som din tröja ibland. Springer ofta på en liten bro över en å och där gäller det alltid att kolla ner i backen så som du snabbt lärde dig.
#12
•
12 september 2010 kl 22:31
Gilla
På slutet av LL kan man bland de som springer på 3 timmar eller långsammare se löpare som springer baklänges nedför backarna. De har nog bromsat hårt nedför tidigare under loppet utan att ha tränat för detta. Hur det ser ut bland de snabbare löparna vet jag inte eftersom jag inte hinner med dom!
#13
•
19 september 2010 kl 21:39
Gilla
Maria: Gå i de värsta backarna... Förra året när jag sprang LL 30k så var det två tjejer som sprang om mej hela tiden mellan 15 o 25 km ungefär. Jag frågade varför dom sprang om mig hela tiden (jag sprang ju om dem mellan varven men de kom alltid tillbaks) och svaret var att de hade inte sprungit i en enda uppförsbacke! Jag hade sprungit på i backarna och kroknade på slutet men de här tjejerna ångade på i full fart mot målet. Utom uppför då.
#14
•
19 september 2010 kl 22:05
Gilla
Jag sprang Lidingöloppet första gången 1986 33 år ung. När jag närmar mig 10k hör jag speaker på avstånd: Här kommer nn som är 80 år och sprungit x LL. Kul tänkte jag att få se honom när jag springer om han. Jag startade i sista startgruppen, de äldre startar bakom eliten. När jag närmar mig 20k hör jag speakern på avstånd :Här kommer nn som är 80 år och sprungit x LL. Va F! när ska jag komma ifatt honom! När jag närmar mig mål hör jag speakern på avstånd: Här kommer nn som är 80 år och sprungit x LL! Jag kom aldrig ifatt och jag sprang på 3.03. Det gjorde han med.
#15
•
22 september 2010 kl 21:50
Gilla
Problemet verkar snarare bli vinden. Shorts är nog OK men funktions t-shirt vid 10m/s nordlig? Har upplevt flera gånger att man varit lagom klädd men hållt på och frysa ordentligt vid Sticklinge och några ställen innan men mestadels blåser det lite mindre då nästan hela banan går i skogen på norrsidan av ön. Kör själv med vindjacka med avtagna ärmar.
#16
•
26 september 2010 kl 15:18
Gilla
Det finns en fegvariant som jag använde vid mitt första LL M30. Sprang 1mil 2-3ggr/vecka. Gjorde ett enda 2-milapass och inga kvalitetspass. När jag sedan sprang LL ökade jag miltiden med 10 minuter. Då ingick att stanna vid vätskekontrollerna vid 10 och 20km och stretcha 2-3 minuter. Sprang i mål på 3.03 och var inte ett dugg trött.
#17
•
26 september 2010 kl 15:38
Gilla
Sprang mitt 7:e i startgrupp 6 och det verkade vara mer folk än vanligt men man måste ha samma inställning som Anders, acceptera att det är mycket folk. Retar man sig på att det är folk i vägen får man skylla sig själv. Själv brukar jag snacka lite med folket omkring mig och tycker det är ganska trevligt till skillnad mot min första mara i Stockholm i år som jag tyckte var klart tråkigare än LL.
Angående de äldre löparna i spåret så vet jag inte om det fortfarande är så men jag har för mig att förr fick veteranerna starta efter eliten. De hade liksom jobbat ihop till en sådan startplats efter många år på LL.
"Håll höger!" funkade på de flesta som sprang sakta till vänster.
#18
•
26 september 2010 kl 20:50
Gilla
Att alla håller till höger kommer aldrig att ske. Det är bara att acceptera.
Vill också poängtera det som flera sagt här att man får satsa på att bli seedad till rätt startgrupp. Startade i 6:an och gjorde 5:an tid och det var ganska stor skillnad mot mitt första LL med start i 8:an och snudd på 4:an tid.
#19
•
26 september 2010 kl 20:57
Gilla
Ska det ut på nätet tycker jag man ska få möjlighet att neka att bli uthängd till allmänhetens spott och spe!
#20
•
27 september 2010 kl 20:43
Gilla
Sven. Här skrivs endast på blodigt allvar!
Nej, jag skämtar. Abborbacken måste diskuteras med glimten i ögat annars vågar man sig inte ut på LL igen. Och visst är det skönt när man nått krönet och vet att nu är det nedför ända till Karins backe...sen ska man inte tänka längre.
< < < 1 2 3 > > >