Foruminlägg av Henrik

< < < 1 2 > > >
#1
20 oktober 2022 kl 18:52
2 Gilla
Håller med dig John om att banan var lite lurig. Första gången jag sprang, så visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig. Mycket skog och tvära kurvor drog ner hastigheten något. Riktigt seg i benen från 14 km och in i mål, men det kanske snarare berodde på bristen på långpass än på att loppet som sådant var tufft. Blev 1.43 tillslut i alla fall. Men ett mycket trevligt och välarrangerat lopp, så all heder till arrangörerna! Hoppas att komma tillbaka igen nästa år. Då ska jag hålla hela vägen in i mål.
#2
21 oktober 2022 kl 20:51
1 Gilla
Varför ska det vara så svårt att få till långpass?! Det är varken tidsbrist eller att viljan tryter. Ändå blir passen mellan ca 8-13 km. Mer än 13 km är sällsynt. Tänker ofta att idag ska jag springa längre, men det blir sällan så, tyvärr. Min egen analys är nog [efter att ha läst andra trådar) att mina pass i regel har för högt tempo. Har försökt dra ner tempot, det går ett tag men innan man ens fattat det själv är man tillbaka i "normalt" distanstempo. Nu kommer höstern/vintern, vilket är en perfekt tid för långpass. Vill verkligen få till mängd nu, så att jag har en bra grund till våren. Behöver ytterligare tips på hur jag ska hantera situationen, så att långpassen faktiskt blir av. Och säg nu inte att jag ska sänka tempot 😀 Detta vet jag redan. Går det att tänka på något visst sätt kanske?
#3
22 oktober 2022 kl 06:03 Redigerad 22 oktober 2022 kl 06:03
1 Gilla
Svårt att säga. Tror att mycket är mentalt. Huvudet tycker att jag sprungit tillräckligt efter en ca en timma. Sedan kommer ju naturligtvis det fysiska in. Som jag indikerar i mitt inlägg så är det lätt att komma in i sitt vanliga distans-tempo och det är ju något som jag vet om inte är lämpligt på längre pass.

Du ger mig några konkreta tips. Att se över en längre rutt (som inte går att gena hem ifrån) eller bli avsläppt på en plats med ett visst avstånd hem "tvingar" ju en att komma över en viss barriär, i alla fall mentalt. Rent fysiskt så vet jag ju att jag klarar av det, men det ska göras också 😀

#4
22 oktober 2022 kl 10:13 Redigerad 22 oktober 2022 kl 10:24
1 Gilla
Kul med arrangemang. Det uppskattas.

Har sprungit några halvmaror och då tar man ju sig (på något sätt) igenom hela distansen. Men svårare på träning. Men man behöver ju de långa träningsrundorna för att man ska "orka hela vägen" på längre lopp. Så tråkigt att känna sig helt stum efter 14-15 km med 6-7 km kvar att springa. Man blir ju bra på det man tränat på / vant kroppen vid. Nästa halvmara jag springer så vill jag orka hela vägen in i mål!!

Tempot i sig hade inte egentligen inte med mitt inlägg att göra. Men jag springer milen på ca 46-47 min. Springer jag på 48-49 min så känns det långsamt. Vet att det är löjligt tänkt av mig, för det är det ju inte. Ett par minuter på en såpass lång sträcka är ju inte så mycket egentligen, men skillnaden på ca 10 sek per kilometer tycker i alla fall jag känns stor. Tycker inte om att tappa rytmen / löpsteget. Känns som att man gör detta när man sänker tempot. Kan vara därför som jag inte gillar / uppskattar att springa längre och med lägre tempo. Men jag får väl vänja mig helt enkelt. Behöver ju detta för att utvecklas.

Tror att jag hamnat i fällan att passen går i ungefär samma fart oavsett längd. Är nog där skon klämmer. 30-60 sek skillnad per km (som nämnts ovan), så stor tidsskillnad har jag aldrig på mina pass.
#5
22 oktober 2022 kl 16:59 Redigerad 22 oktober 2022 kl 16:59
1 Gilla
Min Garmin klocka är garanterat inte 100 % pålitlig. Ligger i zon 5 hur jag än springer, så har slutat bry mig om klockan. Sedan så tycker jag inte att ansträngningsnivå överensstämmer med verkligheten Funderat på att springa utan klocka (tidtagning osv.) och istället fokusera på känsla.
#6
23 oktober 2022 kl 16:45 Redigerad 23 oktober 2022 kl 16:48
1 Gilla
Intressant. Har två olika skor som jag varierar mellan, men aldrig tänkt tanken att ha ett par för långsam resp. snabb löpning. Vet ju att det finns minimalistiska skor osv. som elitlöpare använder, men tänkt att det är något just för eliten. Att jag varierar mellan två "vanliga" skomodeller har varit för att belasta kroppen mindre. Inbillar mig att jag sätter ner foten lite olika i olika skor. Men det är klart, att även standard löparskor har olika egenskaper som premierar ett visst löpsteg / en viss typ av löpning. Även om man nu helt bortser från minimalistiska skor. Kanske kan det till och med kännas mer naturligt att springa långsamt i en viss typ av skor. Om omvänt med så klart.
#7
24 oktober 2022 kl 18:24
Gilla
Efter att ha tagit del av alla kloka tankar och reflektioner så känner jag mig snart redo att ge mig ut på ett långpass 😀 Ska absolut testa några av de tips som jag har fått. Tack alla!
#8
30 oktober 2022 kl 19:33
1 Gilla
Halvmarathon är distansen jag framförallt vill bli bättre på. Så därav att jag behöver få upp distansen lite.
#9
30 oktober 2022 kl 19:34
Gilla
Ja, exakt. Fuska/Fega ur. Vet ju att det inte är så, men precis så känns det.
#10
30 oktober 2022 kl 19:41
Gilla
Jag försöker ta in detta. Inte meningen att vara respektlös på något sätt, bara nyfiken. Hur motiverar du dig själv att gå ut och lunka i 7 min / km tempo? Måste ju kännas som du står still när du har kapacitet långt under 5 min / km tempo. Det är ju inte lite långsammare.
#11
31 oktober 2022 kl 19:57
Gilla
Det här med att gå långt skulle kunna vara något. Känns spontant lättare än att springa riktigt, riktigt långsamt.
#12
1 november 2022 kl 18:14
Gilla
Gällande mängd så ligger jag precis i det spannet lustigt nog, dvs. mellan 30-40 km i veckan fördelat på tre pass.
#13
2 november 2022 kl 20:38
Gilla
Hur många höjdmeter anser ni att en 10 km runda bör ha för att anses som backig? 100 höjdmeter, dvs. 10 höjdmeter per km, kan det vara en rimlig måttstock? Eller hur resonerar ni?
#14
3 november 2022 kl 07:37 Redigerad 3 november 2022 kl 07:38
Gilla
Ett exempel bara. Jag sprang ett pass igår kväll på en upplyst slinga. 5 varv × 2,1 km, så totalt 10,5 km. I princip inget plant alls, utan rejält uppför och nerför. Då kom jag upp i totalt 172 höjdmeter.
#15
3 november 2022 kl 13:37
Gilla
Stifa på 28 låter extremt. Tar man min runda som jag gav som exempel ovan så är stifa dryga 16, nästan i paritet med Lindingöloppet (enligt länken).
#16
5 november 2022 kl 17:26 Redigerad 5 november 2022 kl 17:27
4 Gilla
Har kommit på ett sätt att "lura" kroppen att springa långsammare, vilket är att springa i mörker på kvällen. Det känns som att man springer i sitt vanliga distans-tempo men de facto så går det långsammare än löpning i dagsljus. Blivit förvånad när jag kollat klockan och sett km split tiderna. Långsammare löpning = inte lika slitsamt = orkar springa längre 😀
#17
10 november 2022 kl 20:23 Redigerad 10 november 2022 kl 20:24
Gilla
Enligt länk från Anders i början av tråden om STIFA så har GBG-varget 4,7. Så det är nog det som John refererar till. När du säger 9,5, går du på siffror från egen klocka då från senaste GBG-varvet? Eller var kommer 200,8 hm ifrån?
#18
11 november 2022 kl 14:04
Gilla
Jag har en runda här hemma, ca. 10.45 km lång. Det konstiga är att jag får olika antal höjdmeter beroende på åt vilket håll jag springer rundan. Är inte det konstigt? Det är ju trots allt en runda så borde väl bli samma? Har kollat historik på klockan och åt ena hållet är det ca. 160 hm och samma runda fast åt andra hållet har ca 120 hm. Skiljer bara någon enstaka hm mellan gångerna åt samma håll. Men fattar inte hur det kan skilja 40 hm på samma runda beroende på vilket håll jag springer.
#19
11 november 2022 kl 17:09
1 Gilla
I Johns exempel så är det ju "endast" 7 meters skillnad, men i mitt fall är det 40 meter. Är med på att det kan skilja sig marginellt från tillfälle till tillfälle. 7 meter kanske kan räknas som marginellt på en lite längre runda, men knappast 40 meter. I mitt tycke är det alldeles för mycket. Ska bli spännande att se om någon har en logisk förklaring 😀
#20
14 november 2022 kl 19:09
Gilla
Förstår din tanke. Men kollar jag på höjdkurvan över rundan så ser det ju i alla fall ut som att varje hm räknas. Är ju väldigt detaljerat rent grafiskt i alla fall, men det kanske bara är en synvilla.
< < < 1 2 > > >