Foruminlägg av Jane Eriksson

Så himla less nu ... Jag behöver alla rehab- och behandlingstips jag kan få. Har joggat, åkt längdskidor och dansat regelbundet i drygt 20 år. Haft lite skador under åren som bruten vänsterfot, utsida, översträckt knä, överansträngd höft allt i vänsterben. Har lyckats hantera allt framtill hösten 2019. Vänsterfoten sa tack och adjö efter en danskurshelg i skor med för häftigt hålfotsstöd, dansworkshop en dag senare och jogging ännu en dag efter det. Totalkramp i hålfoten. Sprang ändå några dagar senare igen när jag tyckte det kändes bättre och efter ett naprapatbesök. Det knäppte till rejält på insidan av foten och sedan har jag förstått att det är dags att vila fotstackaren hur tungt det än känns och försöka komma in i vårdcirkusen och få hjälp om möjligt. Inte så stora förhoppningar om det dock, men man måste ju börja nånstans ...
Jag har gjort vanlig slätröntgen som inte visade något, fått stötvåg- och laserbehandling av naprapat under hösten, men ingen särskild bättring. Har till och från under hösten fått ondare av att gå och promenera, men gått hyfsat ändå. I början av december hade jag tid hos en sjukgymnast som jag trodde skulle kunna remittera mig till ultraljudsundersökning, men det kunde han inte. Han gjorde dock en ordentlig och proffsig undersökning och jag fick med mig tre övningar hem som det kändes som att de skulle funka att göra. Det var tåknip på handduk, upp på tå och vrida in foten med gummibandmotstånd. Det kändes riktigt bra att göra övningarna så jag blev övermodig och började snurra på foten och en massa andra rörelser vilket fick till följd att foten blev sju resor värre. Sedan dess har jag inte kunnat gå inomhus ens utan att halta. Grrrrrr ... Pucko man är ... Innan jul fick jag tag i en tid hos en privat sjukgymnast som kunde göra ultraljudsundersökning och han konstaterade att jag hade en delvis sprucken tibialis-posterior-sena. Han ordinerade vila och endast vinkla foten upp och ner utan belastning. Foten fick vila ordentligt under julhelgen då jag var hos mina barns familjer och inte behövde belasta foten så mycket. Den kändes faktiskt lite bättre när jag kom hem efter jul och jag kunde simma riktigt obehindrat. Dock blev det sämre igen när jag igår fick för mig att rulla en boll under foten, vilket jag har haft för vana att göra sedan länge. Nu blev foten sämre av det ... Jag fattar ingenting ... absolut ingenting ... Vad gör jag för fel???
Är det händelsevis någon som varit med om något liknande och kan komma med några tröstande ord och några tips på vägen kanske? Jag orkar inte vara still längre snart, jag klättrar på väggarna ... Gärna tips vad man kan göra för pulshöjande träning utan att använda fötterna.

Tack för snabbt och bra svar!
Jag får ladda med massor av tålamod helt enkelt. Det blir en utmaning, men det måste gå. Har inget val ju ... Hoppas på ett stabilare läge bara. Just nu vet jag inte riktigt vad som försämrar och vad som förbättrar eller vad som bibehåller. Jag provar mig fram hela tiden känns det som och får olika resultat.
Ska på återbesök till sjukgymnast på torsdag, så jag hoppas på mera hjälp då.
Tack igen och Gott Nytt År! :)

Hej!
Ursäkta sent svar. Har inte varit in här på ett tag.
Så här har våren varit:
Begärde magnetröntgen som jag fick komma på i slutet av februari. Fick svar ungefär så här: lätt tendinos i tibialis posterorsenan, nån utgjutning i senan, lätt uttunnad och nån slags fusionerat accessoriskt ben. Tolkar det själv kanske som nån slag ärrvävnad, inte hundra dock.
Hur som så gick jag åter till läkare i mars och blev erbjuden en kur med antiinflammatoriskt i 14 dagar och jag tror att det vände det hela. Det gick mycket upp och ner en period efter det också, men successivt blev foten stabilare och jag kunde oftast gå utan att halta i maj. Fortsatte simträna maj ut, men i juni började jag promenera (stavgång). Funkade bra! När jag var uppe i som längst 50 min promenad utan att få bakslag var jag mycket nöjd. Inget haltande däremellan heller. Fick bra rehabövningar av en sjukgymnast som jag körde på med försiktigt, inte varje dag. Nu i juli har jag, tro det eller ej, faktiskt börjat löpa lite försiktigt. Testade lite med 5 min under en promenad, körde det några ggr, ökade på till 10 min och kör det några ggr. Där är jag nu. Idag löpte jag 18 min utöver min promenad på 50 min. Känner av insidan av foten, men inget som gör att jag haltar. Det bara känns obehagligt, småstramt och gnager lite när jag har skor på mig. Oklart hur det ska sluta för mig fortfarande. Jag tar inget för givet. Tänker att jag ska testa på med 10-20 min löpning ett tag för att vänja fot och kropp, så får vi se hur det går.
Kan nämna att jag fick erbjudande om cortisonspruta på reumatologmottagningen i april, vilket jag nekade. Trodde de skulle erbjuda ngt annat bra, men cortison ville jag inte ha. Har dåliga erfarenheter av det sedan tidigare. När jag berättade för läkaren på VC att jag nekat cortison tyckte han att det var bra. Tibialissenan hade kunnat gå av utav det ... Jisses vilken tur att jag nekade ... Det gäller att tänka själv och utvärdera de förslag som de kommer med.
Hör av dig om du vill veta mera.