Foruminlägg av Irre

< < < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > > >
#1
•
18 november 2018 kl 22:25
Gilla
Ber om ursäkt på förhand om ämnet är totalt uttjatat! Försökt söka mig till svaren men blir helt snurrig av att försöka sålla ut vad som är relevant.

Min fråga är, vilka löparklockor ska jag leta efter som har detta;

*GPS och ruttplanering/hitta hem-funktion (gärna som funkar att föra över kartor inför traillopp, men så länge den underlättar navigering i ny terräng är jag nöjd)
*Pulsmätning, vid handleden, men gärna bröstrem som tillbehör också
*Höjdmätning
*Tål kyla och vatten bra nog för att kunna vara med ute året runt
*Bra batteritid
*Bekväm för smala handleder (dam-modell lär ju vara att föredra)

Egentligen skulle jag inte vilja lägga mycket pengar alls på en pulsklocka utan skaffa billigast möjliga, men om man ändå ska skaffa en vill jag inte behöva byta upp mig igen nästa säsong för att man inte fick det man egentligen behövde.

Tacksam för tips!
#2
•
19 november 2018 kl 13:21
Gilla
Tack så mycket för tipsen! :)
Har lagt Garmin Fenix 5S Plus på bevakning inför reorna och håller tummarna man kan fynda!
Ska spana in lite recensioner också.
#3
•
20 november 2018 kl 20:44
Gilla
Tack för tipsen! Skönt att höra att det kan funka med billigare alternativ också.
Suunto Spartan Trainer verkar klart intressant! (när man skakat ur en massa lull-lull ur huvudet från dyr-klockorna...)
#4
•
23 november 2018 kl 20:18
Gilla
Tack för alla tips!

Vilken beslutsångest det blev nu, var sugen på att slå till antingen på en Suunto Spartan Trainer (ca 1800kr hittade jag som billigast) eller Fenix 5S som länkades till.
Funderade först om man trodde det var värt den extra pengen för Fenix 5S, för det känns ju som man får mycket mer för pengarna när den är så mycket högre i ordinarie pris. En enorm beslutsångest blev det.

Men tror jag avvaktar lite efter din senaste kommentar Stefan, känns ju ännu smartare att leta bättre begagnat istället som första klocka, allteftersom de mer rutinerade och prylintresserade byter upp sig!
#5
•
24 november 2018 kl 16:21
Gilla
wiggle.se hittade jag det på :) eller rättare sagt pricerunner där dom hade bäst pris nu
#6
•
29 november 2018 kl 07:29
Gilla
Tack för svar!

Blev till slut en Spartan Trainer, 1595kr just nu på Sportamore!
#7
•
12 september 2019 kl 21:24
1 Gilla
Jag gjorde lite tvärtom och har i princip sen jag började springa/jogga regelbundet "på gamla år" kört med minimalistiska noll drop-skor. Dels för att jag haft historik redan från ganska unga år att lätt få ont i knän/höfter/rygg och även benhinnor de få omgångar jag försökte mig på löpning regelbundet, och dels för att jag brukar ha svårt att hitta skor överhuvudtaget som känns bekväma och inte skaver, och hittade en gammal variant av Merrell som mina fötter och ben skarpt gillade.

Visste alltså redan från början att man borde ta det försiktigt med igångsättning/upptrappning, ändå var det lite svårt att förutse vart ens egna gränser går, särskilt när många har inställningen "lite träningsvärk är ingen fara! Den blir bättre om man rör på sig" -så nog tusan drog jag på mig dubbelsidig hälseneinflammation till den grad att man fick stolpa runt på tå på mornarna eller när man suttit ner.
Men hade jag haft andra pjucks hade det ju varit ryggen eller benhinneinflammationer eller knän/andra leder som tagit stryk förr eller senare.

För att byta ämne till Altra, så har man ju hunnit prova lite andra skor nu med noll eller lite drop, bland annat Altra Lone Peak 3,5.
Det blev tvärtom ett byte till skor med mycket tjockare sula och rejälare liksom. Det är ett par skor jag i dagsläget gärna har när man är lite stum i vader och lår och vill ha lite variation, då blir det en asfaltsrunda med dessa.
De tjockare sulorna märks i knän och höfter - de liksom vobblar lite av instabiliteten, samt att fötterna inte kan vrida och ha sig som de vill utan steget blir mer anpassat efter skorna än i de mer minimalistiska. I ett par väldigt likartade, fast dessutom med dubb, drog jag på mig löparknä när jag trodde jag kunde använda dom länge i terrängen som egentligen var tanken med att köpa dom.
Något av första passen i Altrorna stukade jag foten för att man inte fick samma "feeling" för underlaget.

Lång historia kort - jag tror det gör ganska stor skillnad hur tjock sula man väljer på skorna och inte bara droppet. Har man ungefär samma tjocklek som man är van vid och inte bruka ha något mega-drop tidigare tror jag inte man behöver anpassa sig lika mycket som om man både minskar i sultjocklek och drop. Vill man köra zero drop à la minimalistiskt så tycker jag inte man gör det i ett par Altra, iaf de jag testat. Vissa kanske hade tjänat mer på att skaffa en tunnare sula för ledernas skull (mindre wobbel och förbestämt steg) än att se till droppet i första hand?
#8
•
12 september 2019 kl 21:45
Gilla
Kan väl tillägga för att svara mer konkret på frågan;

Om det för dig blir en jätteomställning- tänk dig som att du parallellt med din vanliga löpning börjar om som en nybörjare utan erfarenhet och kondis, eller ännu hellre som man skulle rekommendera den personen att börja. Typ max varannan dag och helst bara nån km åt gången (eller kanske att du tar med dom under ett pass och avslutar med dom).

Om det inte blir en jätteomställning för dig (att dom i övrigt är ganska lika dina vanliga skor och du inte brukar ha väldigt högt drop i vanliga fall) - kör dom på korta återhämtningspass max var 4:e dag och se hur det känns. Eller för all del, testa ett mer normalt pass, men se till att benen får vila ifrån dom sen några dagar.
Just hälsene- och vadproblem som väl är det vanligaste brukar ofta komma smygande snarare än att bli en stor akut grej under ett pass. Mycket lurigare, men känns långsökt att det skulle komma akuta problem under första passet, men får man träningsvärk eller känningar bör man ta det på allvar och inte använda skorna igen förrän den är helt borta.
#9
•
15 september 2019 kl 19:56
Gilla
# 23

Den där undersökningen är på maratonlöpare, så pratar man långsamma hobbylöpare (vilket iofs inte verkar vara majoritet på det här forumet direkt) är det nog större variationer.
Märker själv nu när jag satt igång efter uppehåll och tappat det mesta i kondis/styrka att i riktigt lugn fart kommer banne mig hälarna inte ner. Känns fånigt så ibland kör jag ner hälarna bara för att, men det ger bara mer stötar. Skulle jag vara på maratonlöpar-nivå hade det fenomenet garanterat försvunnit. :)
#10
•
16 september 2019 kl 23:17
Gilla
Bara en tanke men har du kollat pulsen?
Hade en period i höstas där den plötsligt skjöt iväg så det man normalt sett kunnat göra utan problem kändes skittungt. Hade kunnat pressa mig att träna ändå men med 10-20 högre i puls är gränsen för skitjobbigt mycket lägre.
Vet inte exakt vad som var orsaken för jag mådde ju hyfsat i övrigt förutom långvariga (inte jätteallvarliga) halsproblem som de först tolkade som astma, med långa väntetider till doktorn och luddiga symtom hann dom aldrig komma fram till något innan det var bättre (för halsens del typ efter 9 månader).
Antingen nån slags infektion, eller mentalt (stress/depression) skulle jag tro. Ibland kan man bli förvånad över vad kroppen visar som man kanske -egentligen- vet, men inte kan tro att det ska manifestera sig fysiskt sådär.
Hursomhelst var det bra jag hade koll på pulsen, för oavsett orsak är man inte i skick att träna med så pass förhöjd puls.
#11
•
16 september 2019 kl 23:59
Gilla
Jag brukar få såna där med jämna mellanrum, av vanliga vardagsskor också dessutom (har uppenbarligen kassa fötter). Brukar bli efter jätteblåsor när dom spruckit och skinnet utanpå torkat och blivit hårt så man får dra eller klippa loss skinnet.
Att byta skor eller ibland t o m bara byta sockar kan ofta räcka faktiskt, bara dom är tillräckligt annorlunda dom man fick skav av. Men det beror såklart lite på storlek och placering också.
Vill man öka avlastningen (vilket jag sällan bryr mig om nuförtiden för det är som att det läker snabbare ju oftare man får dom) kan man köra stort vattentätt plåster, såna där lite lyxigare tunna varianter, eller tejp, men det brukar klia och irritera lite på "sår"ytan, och jag upplever att huden repar sig snabbare ju mindre man täcker för.

Men nu var det ju ett tag sen tråden skapades, hoppas det har läkt bra!
#12
•
18 september 2019 kl 20:02
2 Gilla
Skulle tro att MAF är lite uttjatat och klingar illa i en del öron, så jag drog mig länge för om man skulle våga skriva, men i brist på löparkompisar/coach att bolla med kände jag att jag verkligen skulle behöva bolla lite tankar!
Kan ju tillägga att det där med att springa så fort eller långt som möjligt är inget för mig, satsar hellre på hälsan och att kunna vara ute kontinuerligt utan skador, och jag verkar tyvärr ganska klen när det gäller sånt. Däremot kan det ju vara kul att mäta om det går framåt eller utmana sig själv någon gång ibland.

Har tidigare provat MAF men inte tillräckligt länge, konsekvent och under samma förutsättningar för att kunna göra jämförbara tester.
I år har det gått trögt med löpträning, har egentligen varit igång mer eller mindre hela året men i sommar har det blivit väldigt sporadiskt. Man kanske har lite tålighet kvar i benen men ingen styrka/kondis att tala om mao. Så nu tänkte jag börja om, och ge MAF en ärlig chans, förhoppningsvis kunna följa upp med tester och utvärdera.

Hamnar på 140 i MAF-puls (räknat -5 extra pga skada i höstas).
Jag har en maxpuls på ca 210 och hamnar ganska snabbt uppemot 180 på en vanlig joggingrunda även om jag tycker man sniglar sig fram. T o m när jag går (!) särskilt i uppförsbackar men verkar som att det gäller även på plan mark/nedför om man går i raskt tempo (är nog inte van att gå snabbt heller).
Ni kanske då förstår att 140 är sjukt svårt att hålla!

Men jag vill så gärna få den där aeroba grunden att bygga vidare på, och förbättra fettförbränningen som väl är en del av poängen.
Om man nu utgår ifrån att ni överhuvudtaget skulle kunna tänka er strikt MAF, skulle ni gå så långt så ni tar ståvila emellanåt för att pulsen verkligen ska gå ner? Eller hoppa dagar som det verkar hopplöst att hålla pulsen?
Idag t ex var jag ute 30 minuter, gick säkert minst 80% av tiden och hade ändå snittpuls på 155. Kände mjölksyra i vaderna. Man känner sig sjukt fånig - uppkitad i löparutrustning och sneglande på pulsklockan var 5:e meter och ändå är man mest bara ute och promenerar :P

Frågan är alltså, hur skulle ni tackla att överhuvudtaget lyckas pricka pulsen? Eller hur hade ni tolkat ett sånt pass, där man trots nästan helpromenad hamnar för högt?
Tror ju tyvärr att det är kondisen (i den pulsen iallall) det är fel på, inte klocka eller fysiskt besvär. Möjligtvis att jag snusar och att det skulle höja pulsen.

#13
•
18 september 2019 kl 20:57
Gilla
För att kanske få en bättre bild av "problemet så har jag två jämförbara pass denna veckan:
Två 30 minuters-pass (Måndag, Onsdag). På samma väg, vände efter 15 minuter så det skulle bli lika mycket uppför som nedför.

Måndagens pass slutade på snittpuls 145, snitt-tid 9:25 med ganska jämna km/snitt-tider. Måste ha segat på i ganska jämn långsam fart med andra ord. Fick gå en del men blev ändå minst 60-70% segjogg, är upplevelsen.

Onsdagens pass (ikväll), det jag upplevde som katastrofpass, landade på snittpuls 155, snitt-tid 8:06 (!) varav 6:16-6:19 första två kilometerna och sen 10-10:25 resterande 1,7km.
Fattar inte hur det kan ha gått så fort fast jag bara sprang 10-20 meter åt gången i början också och fick gå minst lika långt emellan


#14
•
18 september 2019 kl 21:03
Gilla
Jon + Jens, tack så mycket för svar! :)

Ska försöka tänka på när jag äter. Har nog inte gjort det nu, tänkt att det lär ju inte skvalpa så mycket i magen när man tar det lugnt.

Tänker utifrån det ni skriver att man kanske kan köra en kompromiss och ställa in sig på att det är powerwalks med nödvila ibland man kör, med jogg som bonus om/när pulsen börjar gå ner. Tycker man tappar all känsla i löpningen om man aldrig får springa, och "löputhålligheten" liksom, man får ju teknik till det man är van vid.
Och råkar det rulla på liite för högt så är det väl inte hela världen i början som sagt, om den får gå ner igen sen.
#15
•
18 september 2019 kl 21:15
Gilla
Tack även merlin för svar!

Angående maxpulsen - Har aldrig provat när man verkligen öst på som max, så 210 är en gissning. Haft klockan ca ett år och åkte på löparknä inte långt senare. Har ändå ofta varit på 200 och enstaka tillfällen 205, inte upplevt att man tagit i max då.

Ja, man börjar ju ifrågasätta varför så strikt med lågpuls när man inser att man inte alls kan "springa" på riktigt ens kortare sträckor då på kanske flera månader.
Men har ju tyckt att jag tagit det lugnt varje gång jag satt igång och ändå gått sönder, så tänkte överdriva petigheten med grunden den här gången.
#16
•
18 september 2019 kl 22:11
Gilla
#8
Hoppas att inte att så är fallet, med pulskurvan, hade hopp om att det är en sån grej man kan mäta utan att falla i prestations-/fartfällan som du också skriver om. (Och MAF-testet är ju då tydligt och enkelt.)

Tror inte heller att lågpuls = inga skador, tycker man kan bli ganska mör i benen vid lågpuls också, mer träningsvärk ju långsammare tempo, särskilt kanske när man inte är van eller ökar mängden.

Målet med en aerob bas för mig är att bränna mer fett både överlag och när man motionerar (inte bara för midjeomfånget utan för att orka vara ute längre utan att ofelbart vägga efter 90 minuter), att lära musklerna använda syret bättre, och att i förlängningen kunna springa mer på riktigt utan att ständigt tangera flås/håll/kräk-nivå.
Oavsett vart exakt på pulsmätaren man sätter gränsen så behöver jag en fast gräns, annars kommer pulsen hinna springa iväg till 190 + innan jag märker något (får håll då) även om man tyckte man joggade sakta utan att flåsa. Som en stadig uppåtkurva så länge man inte stannar, och minsta backe kan den öka jättefort (även nedför).
Klart man skulle kunna skita i det helt och hållet och bara ha trevliga smålata rundor, men jag skulle inte lita på att få de resultat jag vill ha och att dom blir mätbara utan att riskera brassa på för tidigt. (sorry för lång utläggning, klarade inte hålla det kortfattat)
#17
•
18 september 2019 kl 22:37
Gilla
Insåg att det kanske lät lite motsägelsefullt, så för att förtydliga;
det anti-skador jag pratade om var väl mer att ha ett sätt att lyckas hålla motivationen och kunna mäta resultatet utan att falla i "hur långt/fort/tuff terräng klarar jag springa"-fällan innan man byggt upp en solid grund.
#18
•
19 september 2019 kl 01:42
Gilla
merlin:
ska prova det! :) får som sagt blir ståvila ibland, men hellre det kanske så man har råd att lattja iväg nedför nån backe ibland!

Ska återkoppla, kanske inte med pulsgrafer men någon slags jämförbar data i alla fall. Min "bra" klocka man kan ta fram statistik från har börjat halka efter flera minuter så det är en pålitlig rackare à la 500 spänn på biltema som gäller!

Acke5:
Låter klokt! Om man satsar på ungefär samma snitt då (140) och låter det dra iväg lite upp/ner därifrån?
Har bara tränat 10 dagar kontinuerligt hittills (6 pass, 4/vecka), 30-45 minuter per pass, men planen är ju att det ska bli längre pass tills man är uppe i typ 4-5 timmar/vecka. Håller tummarna att det ska ge utdelning!

Oldboy:
Tror jag förstår hur du tänker, säkert en kanonbra övning om man behöver lära sig hålla nere farten! Fast -egentligen- är det ju inte farten man är rädd för, utan slitaget om man inte hinner återhämta sig däremellan. Mer mjölksyra borde ju innebära längre återhämtning?
Det där låter mer som en övning om man går efter ett program och vill försöka hålla tiderna?
(Är iofs dålig på det, fast inte åt det långsamma hållet...)

#19
•
19 september 2019 kl 13:07
Gilla
Martin:
Tack så mycket för lyckönskningarna!
Ska prova ett 60 minuter+ pass idag och se hur det känns. Det där med periodiseringen är väl framförallt om/när man slutar utvecklas? Fast har på känn att det kommer vara svårt att hålla när snön kommer, så det går väl per automatik...

Staffan:
Tack för synpunkterna!
En sak jag tycker är intressant, och en anledning till att man ens överväger "strikt" 140, är att det pulsspannet knappt verkar existera i mitt tränings-spann. Renodlade promenader hamnar långt under, kanske 90-110, tills det kommer en rejäl backe och det snabbt drar iväg till 160+. Eller tills man tar några löpsteg och samma fenomen händer, allt mellan 120-150 existerar knappt. Går inte direkt ner heller i takt med att kondisen ökar, det är mer att man pallar med mer successivt i den högre pulsen.
Det skulle alltså vara intressant att se om man kan få tillgång till "the dark zone" på klockan i träningen genom att vänja sig vid att motionera där. Man kanske skulle kunna varva extra låga pass (125-135) med pass i övre spannet (140-155) så man kan jogga på mer ibland och slita på sig ännu mindre ibland?

David:
Tack för tipset! Tänkte som sagt ge puls-historien en chans, men det är ju alltid bra att ha fler verktyg om klockan strejkar eller så.

Mikael:
Mycket tänkvärt där!
Har bara handledsmätning, så visst kan det säkert diffa en del. De två olika klockorna visar i alla fall ganska lika. Följdfråga gällande pulsband - vet du/ni om mätningen är pålitligare för alla band oavsett prisklass, eller om det diffar mycket beroende på vilken klocka+band man väljer?
Är fattig student i nuläget så några större investeringar skulle svida i plånboken, men har ju sett från 400 spänn inklusive band om man inte är så kräsen med funktioner.
Lät intressant att göra riktiga tester! Laktat-test hade också varit spännande och slippa gissa vart gränsen går. Det är ju lite samma där när det gäller ekonomin, maxpulstestet verkade iofs inte så farligt dyrt så ska starkt överväga det!
#20
•
19 september 2019 kl 15:55
Gilla
Tack återigen för tips, ska börja kolla pulsband! (och gröt är gott! xD)

Det här lät ju ganska coolt; (från Mittuniversitetet)

"Fatmax-test (nyhet våren 2017)
I detta test fastställer vi vid vilken träningsintensitet din kropp använder högsta möjliga fettförbränning, vilket kallas Fatmax. Detta då studier visar att detta är en högst individuell egenskap och kan variera mellan 20 och 90 % av maxpuls (HRmax). Själva testet tar ca 30 minuter, genomförs på cykelergometer alternativt löpband och med genomgång av testresultatet tar testet ca 1 timme. Under testet kommer vi att mäta laktatnivåer, syreupptagning (VO2) och puls. Efter genomfört test sker en genomgång av resultaten där du får veta vad just ditt Fatmax samt hur många kalorier du förbrukar vid olika träningsintensitet. Detta test rekommenderas för dig som vill gå ner i vikt, komma igång med din träning eller vill ta träningen till en högre nivå. "

Fast i just det testet var det ju inte maxpuls då.

Var f ö ute 80 minuter idag, snittade på puls 139, vi har ett elljusspår runt ett litet berg med en massa stigar och då blir det väldigt upp och ner med puls så det blev mycket små vilopauser för att kompensera så kunde man springa lite också emellan.
Passade på att njuta av vädret och utsikten och blanda in lite armhävningar mot sten och andra lättare styrkeövningar emellan. = grymt härligt!
< < < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > > >