Foruminlägg av Mattias Linell

#1
•
3 maj 2018 kl 08:02
1 Gilla
Varför kör du inte bara på pulsen? Försök få koll på dina pulszoner och optimera träningen efter dessa. Då kommer du utvecklas betydligt mer än att bara stirra dig blind på kilometertider, då jag hoppas att du blir bättre och bättre allt eftersom?
#2
•
20 maj 2018 kl 18:01
Gilla
Jag har också haft en sån upplevelse med illamående och att jag till och med kräktes efter målgång för några år sedan efter ett Göteborgsvarv.

Min lösning är att förbereda sig för en varm dag och dricka sportdryck/resorb eller vad man nu tycker fungerar timmarna innan start. Jag tog dessutom en GT tablett Enervit 10 minuter innan start. Jag hade med mig två liqvider från Enervit som jag tog vid 10 km och strax innan 17, tog dessutom lite vatten och sportdryck på alla väskestationerna.

Sen får man inte glömma bort att den första vätskekontrollen är den viktigaste, då det tar tid för kroppen att ta upp vätskan så måste man börja så tidigt som möjligt. För när man känner sig törstig är det redan försent.

En annan sak kan vara att sänka farten marginellt mot den planerade som man ville ha. Varmt väder har sitt pris.
#3
•
27 maj 2018 kl 12:37
Gilla
Ett annat sätt är ju att gå ner ett par kilo i vikt så höjder du värdet. Som mig som väger 116 kg och springer Göteborgsvarvet på 1:55 har 43 i Vo2 max. Dock drar nog traillöpningen och orienteringen ner mina siffror ytterligare.

Men bara inse är man fet som jag är, så har man värden som en halvdöd rökare :)
#4
•
12 juli 2018 kl 14:29
Gilla
Det här med skador är trist. Jag har dragits med en hälsporre nu i 15 månader. Skaffade inlägg och kunde börja springa lite smått igen några veckor efter. Men jag har fortfarande ont, nu till och från men det blir ständigt bättre.

Men det jag tycker du kan göra är att byta ut löppassen i ett par veckor och köra alternativträning och börja med riktig rehab och styrka. Jag tycker också att det låter som om du har överansträngt dig ordentligt.

Gissar att din kropp behöver återhämtning och sen byggas upp igen för att klara av träningen som krävs för silvermedalj på Lidingöloppet. Tyvärr är det ju så att man tränar för att orka träna mer och då kommer skadorna.

Det finns många alternativ du kan göra som att cykla, simma eller varför inte rullskidor? Har du dessutom ett gymkort så har du ju en uppsjö av utrustning där att välja mellan. Variation är bra :)
#5
•
25 juni 2019 kl 10:20
Gilla
Ta lite resorb eller någon annan väskersättning innan och efter passet. Är det 20+ kanske det kan vara bra att ha med vätska på längre löprundor, är rundan längre än 2 timmar har jag alltid sportdryck med. Men testa och se vad du kan förändra som passar dig :)
#6
•
26 juni 2019 kl 16:03
Gilla
Intressant att 1 kg i kroppsvikt ger 3 sekunder per kilometer. Satt och räknade lite på mig själv. Jag väger just nu 119 kg, skulle gissa att jag skulle kunna ta mig strax under 50 min på milen idag. (sprang 22,5 km på strax över 2 timmar några veckor innan Stockholm Marathon).

Enligt Garmin så har jag ett BMi på 35,2 och är då följaktligen smällfet och borde ligga inför döden :)

Säg att jag skulle gå ner till 89 kg. Om vi räknar på 3 sekunder så skulle jag göra ungefär 35 minuter på milen :) Nu tror jag att det blir i tuffaste laget, säg att mer realistiskt vore runt 40 minuter och då är kanske 2 sekunder/km/kg mer sant, vilket ligger närmare kommentar #4 ?

En annan tanke är att det antagligen inte är en linjär ekvation utan frågan om jag får mest nytta av viktnedgången från 119 ner 115 eller från 93 till 89 kg eller varför inte någonstans i mitten?
#7
•
30 juni 2019 kl 09:30
Gilla
Jag håller med er att träna dämpar hungern. Mitt sätt nu är bara att försöka äta mindre och bra och träna mer. Precis ökat min träningsdos från 5-6 timmar i veckan till 7-12 timmar. Ska bli spännande att se vad de gör för vikten. Mitt mål är dock inriktat längdskidåkning och inte så fokuserat på löpning eller viktminskning. Men för att träna så mycket måste jag träna varierat, äta bra och sova så allt måste fungera :)

Jag gissar att det finns fler än mig som inte känner sig mätt när man äter, utan det finns inget stopp. Det är här jag tänker avgränsa, och mer köra på "Train low compete high", man tränar med lite brist på energi men är det tävling så ska depåerna vara fyllda :)
#8
•
27 oktober 2019 kl 12:56
Gilla
Låter som en plan. Men har du något mål med löpningen, tex springa ett lopp eller är vad är tanken?

Jag tycker om att ha ett mål, tex kunna springa 5 km på elljusspåret hemma utan att stanna. Eller som i mitt fall, åka Vasaloppet på en viss placering.

Ett tips, när du börjar springa, spring inte för fort i början. Det är väldigt lätt att gå för snabbt när man bara ska springa en begränsad tid. Onödigt att få slita hårt början, om nu inte det är syftet med passet, kan vara tufft för motivationen inför nästa pass.

Men gillar ditt upplägg, alltid bra att ha en plan. Men efter ett par veckor stanna upp och utvärdera om du kan snabba på eller ta ett kliv tillbaka för hålla glädjen och motivationen på topp :)
#9
•
27 oktober 2019 kl 13:10
Gilla
Jag förstår precis dit tanke. Jag har som mål att åka Vasaloppet på mitt livs bästa placering i år, gärna topp 1500 och då behövs det tränas.

Jag köpte mig ett träningsprogram av Eric Wickström som jag tyckte verkade ha en bästa träningsfilosofin som passar mig. Man ska kunna träna hårt, arbeta och få det att fungera med familjen. Men samtidigt ha det där målet man vill kämpa mot. Sen är det bra att få ett program att följa även för motivationen, jag följer det relativt slaviskt.

Mitt mål var att i vinter seeda mig till led 3 på Vasaloppet men det grejade jag redan efter 2,5 månad på ett rullskidslopp med den träning jag gjort enligt träningsprogrammet jag köpte.

I min träningsvärld räknar man träningstimmar, så har de senaste åren legat mellan 280-310 tränade timmar, i år är planen upp mot 400 timmar. Så visst går det att öka träningen. Se dock till att träna allsidigt och varierat det gör att du kan öka träningsmängden betydligt mer än vad du tror och stirra dig inte blind på milen du springer.

Tränar du rätt och med en långsiktig tanke om varje pass så kommer du att prestera när du vill. Jag tycker du ska undersöka vilka som gör bra träningsupplägg för dit mål och utvärdera dessa och välja det som passar dig, då kommer du vara på god väg att uppnå dina mål :)
#10
•
27 oktober 2019 kl 18:19
Gilla
@Stefan Tall, jag chockade mig själv på Klarälvsloppet. Hade känts så där fram tills veckan innan och då vaknade kroppen. Fick ett träningsupplägg på fyra veckor som var fokuserat på Klarälvsloppet och det gav resultat :)

Topp 1000, det är ett tufft mål. Hoppas det går vägen, gäller att träna på bra och vara frisk samt ha tur :)
#11
•
6 januari 2020 kl 18:14
1 Gilla
Jag är med. Har haft samma mål i många år och 2019 så klarade jag det precis innan jul. Ska ha mer marginal i år och sikta lite högre, blir 10 mil i månaden för mig så 1200 km :) Lycka till alla :)
#12
•
27 januari 2020 kl 09:28
1 Gilla
Jag har kommit knappt 50 km hittills i januari, men mycket längdåkning i början av januari och en liten skada efter ett fall på skidor har begränsat lite. Jag brukar inte springa så mycket januari-mars utan den mesta löpningen kommer efter Vasaloppet så ser fram emot en fin vår :)
#13
•
24 mars 2020 kl 14:36
1 Gilla
För mig går det enligt plan. Har levererat 189,3 km i år och har 1010,7 km kvar enligt plan. Jag brukar alltid springa lite mer efter januari-mars, så jag är hoppfull av att klara av mitt mål med löpningen för det här året.

Jag brukar mest springa grusvägar och trail, så har märkt att det tar tid att få ihop de stackars kilometerna jag behöver :)
#14
•
2 maj 2020 kl 16:23
3 Gilla
Jag har fått ihop 290 km så ligger lite efter min plan men med ökad träning och fler njutarpass så hoppas jag kilometerna trillar in.
#15
•
3 januari 2021 kl 11:21
6 Gilla
Jag misslyckades med mina 1200 km men kom upp i 1069 km. Har haft lite problem med skador och annat som gjort att det blev tufft att klara. Men är annars väldigt nöjd med träningen under 2020, 331 timmar tränade med varierad träning trots två skadeperioder. Hade som mål att träna i snitt 1 timme per dag, men som sagt 2021 ger återigen nya möjligheter :)
#16
•
8 mars 2021 kl 09:16
1 Gilla
Intressant ämne. Jag körde Vasaåket i fredags och drack betydligt mindre innan start än jag brukar. Drack nog 1-1,5 liter sportdryck/juice/vatten/kaffe innan start med frukosten inkluderat.

Underloppet blev det 2 liter sportdryck med 2 förpackningar enervit liquid inblandat, sen 1-2 muggar per station. Så totalt fick jag nog i mig 3,5-4 liter vätska under loppet.

Behövde inte pinka och hade en bra vätskenivå i mål :)

Men som ni skriver, det är viktigt att få i sig salter och sånt innan. Använde mig av Umaras salttabletter, en kvällen innan, en på morgonen och en innan start samt en i Evertsberg, hade 3 gels med under loppet som jag fick i mig.

Viktigt att börja dricka så tidigt som möjligt för att kroppen ska hinna ta upp vätskan. Tror egentligen det är viktigare att få i sig kolhydrater för att det binder vätska rätt bra, därför är det bra att tillföra sånt innan, under och efter loppet. Hade inte en ända energidipp under Vasaåket och var faktiskt inte jätte sliten efter åket.