Foruminlägg av Anna Eriksson

#1
•
28 juni 2015 kl 17:33
Gilla
Har ett litet dilemma...
Jag har efter lång sjukdomsperiod äntligen kommit igång med löpträningen igen. Sprang mycket förr (terräng) men det är många år sedan nu, har dock hyfsad kondition pga aktivt arbete osv.
Har försökt springa 5-7 km 2-4 gånger i veckan (började mkt försiktigt men det har flytit på bra) men nu har jag fått nytt jobb och det i kombination med det jobb jag redan hade lämnar ingen möjlighet att jag orkar med att springa i veckorna nu.
Det lämnar bara lördag och söndag för mig att springa, de flesta veckorna iallafall nu över sommaren.

Känns lite surt om jag ska vara ärlig, men är det en bra idé att springa/jogga både lördag och söndag nu. Vill ju inte bli av med en löpdag när jag bara har två.... hur ska jag lägga upp det?
Behöver lite pepp.
#2
•
28 juni 2015 kl 19:14
Gilla
Tack för svar!

Ja jag står/går konstant i jobbet (9-18), sedan har jag jobb hemma också efter det, med hästar. Det går ju säkert att knöka in löptid rent teoretiskt, men jag vet med mig att jag blir enormt trött bara av arbetet. Så det är främst orken som tryter, jag stupar i säng när jag är klar med allt och måste göra det så tidigt som möjligt för att orka med. Hoppas det lugnar sig lite i höst, men nu fick jag detta jobbet lite oväntat och det är ju bara att tacka och ta emot så att säga.

Men bra idé att köra lör morgon och sön kväll.
Är urkass på övningar men hopprep är ju en kanonidé! Tack :)
#3
•
29 juni 2015 kl 08:15
Gilla
PB jag är så sjukt morgontrött :)

Oldboy, nej just nu känns det som att om jag bara kan hålla igång springandet så är det okej för nu även om det blir lite lättare.
#4
•
11 juli 2015 kl 22:04
Gilla
PB jo men jag har hormonella problem som gör att jag är onormalt trött. Det går tyvärr inte att vänja sig (har provat i åratal innan jag visste att jag faktiskt hade en fysisk verklig anledning), men det har blivit mkt bättre i takt med att jag blivit bättre i min sjukdom så att säga. Men att springa tidigt blir svårt. Jag har fullt sjå med att ta mig upp till jobbet :)
Men jag kan iaf gå upp och springa direkt när jag vaknar på helgen nu och det var en omöjlighet för några år sedan så det går iaf åt rätt håll!
#5
•
11 juli 2015 kl 22:05
Gilla
Tack för alla tips!
Jag är peppad att försöka köra ett pass kvällstid mitt i veckan också, ska ge det en chans!
#6
•
12 juli 2015 kl 10:29
Gilla
Sant Peter!
Men detta jobbet ramlade på mig rent otippat och jag kände att jag var tvungen att ta det. Hade inte ens sökt, men dom ringde på fredagen och jag började på måndagen. Mitt i deras högsäsong. Så jag får köra såhär nu över sommaren, sedan måste det bli någon form av ändring. Jag ska försöka se om jag kan få deltid kanske 75% vidare sedan, men det är inte riktigt läge att diskutera det såhär i början kände jag. Jag hann inte heller organisera mina andra arbeten så det blev liksom dubbelt upp nu. Inte optimalt nej, men med dagens arbetsmarknad kan jag inte ens fatta hur jag kunde ha sådan tur att bli erbjuden ett jobb såhär.... Känner att jag inte har så mkt val i nuläget.
Mitt primära dilemma är att jag inte vill ge upp löpningen nu när jag kommit igång efter så många år av att inte ens kunna springa och jag vill inte gå bakåt, även om jag inte kan avancera just nu under denna första tid på nya jobbet.
Men jag vill inte gå in i väggen heller :)
Det måste omprioriteras lite, det vet jag. En balans mellan måste-jobb, vill-jobb (hästarna), löpning/träning och vila.

Jag har för tillfället inga hästar som tränas (och är väldigt glad för det precis nu) men jag bedriver avelsverksamhet och det i sig är rätt mkt jobb, högsäsong för det också samtidigt. Men har inte direkt några hästar som ska ut och lufsa i skogen. Annars hade jag definitivt kombinerat, jag cyklade mycket med mina tävlingshästar brevid förr!
#7
•
12 juli 2015 kl 10:30
1 Gilla
Är väldigt glad att jag hittade den här sidan! Kan inte slita mig från alla trådar och hjälpsamma människor! :)
#8
•
12 juli 2015 kl 10:37
Gilla
Jag började som du och joggade bara på så att jag orkade runt hela slingan men märkte rätt fort att kroppen blir bättre av sig själv så att säga. Behövde inte pressa mig för bättre tider utan fortsatte likadant och tiden blir bättre för varje gång nästan. Tror det funkar så i början.
Sedan kommer man till ett läge där man börjar tävla med sig själv (eller ja, jag gör det :) ) och då har jag märkt att det blir tuffare efter någon km för att sedan "lossna" på något sätt. Antar att det är vad du menar med "andra andningen"?

Obs, räknar mig fortfarande som "nybörjare".