14 juli 2014 kl 18:20
Min fråga är. Varför har jag tappat löpförmågan, och har någon motsvarande erfarenheter? Nedan följer en lång historia.
Under barn-och ungdomsåren löpte jag och orienterade. Ren löpning höll jag enbart på med till 12-års ålder. Då hade jag det personiga rekordet 3.16 på 1000m. Sen var det orientering för hela slanten tills jag blev ca 20. Då kom 5 år av slappande (och studier).
I 13-16 års åldern tränade jag sporadiskt, emellanåt inte alls, emellanåt ganska flitigt. I skolan sprang jag 3000m på coopertest i en period där träningen varit ganska blygsam. Jag var då 14. Det är den nivån jag hade när jag var dåligt tränad. Sen när jag var 17 tränade jag seriöst ungefär 1 år i sträck för att sen trappa ner. När jag gjorde min värnplikt i 19års åldern var jag relativt slapp. I det militära, strax i början, löpte jag igen coopertest 3000m.
Jag anser att jag hade hyfsat lätt för löpning.
När jag var 25 hade jag alltså slappat i 5 år och tänkte börja med löpning/orientering igen. Men, då fungerade inte löpningen mer. Jag gjorde flera försök att komma igen under några år. Varje försök bestod av några veckors träningsperioder då jag löpte 3-4 pass i veckan, 6km som kortast, 16 km som längst. Men löpningen fungerade inte.
5 år tidigare skulle jag i princip när som helst ha kunnat fara iväg på dessa länkar och utan att förta mig desto mer löpa 10km under 50 min. Nu fick jag plåga mig hela vägen, jag orkade inte ens löpa i ett utan måste alltid gå stundtals. När det gick som bäst kunde jag kanske löpa 10km på 52-53 min och då hade jag gett allt. Min uppskattning är att jag hade tappat ca 30-40s/km på dessa 5 år. Det har forsatt på samma sätt sen dess. Jag löptränar i perioder, ganska mycket på somrarna.
Jag är nu 43år och håller fortfarande på på samma sätt. Skall jag vara ärlig så är jag klart bättre nu än när jag var 25-30 men jag har aldrig återkommit till den där känslan att löpning är något som jag har lätt för, förutom under enstaka korta perioder. En sådan period hade jag mycket tydligt för två år sen på våren, då kändes det som att nu är jag verkligen på gång, men plötsligt ”lamslogs” jag igen.
Min fråga är, vad hände mellan 20 och 25 då jag förändrades från att vara en person som hade lätt för löpning till en som inte kan löpa? Till saken hör att jag under dessa år drabbades av psoriasis. Det utvecklades ganska snart också till psoriasisartrit. Min teori är att muskel- och senfästen kan vara lätt inflammerade (periodvis är de kännbart inflammerade) och att det påverkar. Detta är den enda förklaring jag kan se.
Detta är en fråga som jag tycker är intressant rent allmänt. Det borde ju finnas fler som upplevt märkliga nedgångar i löpförmåga. Jag tänker också på lovande friidrottare (löpare) som plötsligt bara tappar formen. Kan de ha drabbats av olika diffusa sjukdomar som inte är diagnostiserbara ens? Min psoriasisartrit kände jag inte alls av under de första åren av oflyt i löpningen.
I hela mitt vuxna liv har det känts som att det är något fel på mig. Det är också svårt att förklara för andra varför man är så dålig löpare. Jag vill inte säga att jag är ur form, för det känns inte som det är rätt förklaring och jag kan ju inte vara ur form när jag ändå kunnat hålla igång i en längre period.
Synpunkter och andras erfarenheter emottages gärna.