Foruminlägg av Jenny Södergren

Jag har ätit LCHF i tre år. Under tiden jag har gått ner i vikt har jag börjat springa. jag tycker det är så jävla kul. Jag springer numera ganska mycket. Löpningen är min må bra grej. Jag springer bara för så länge jag tycker det är roligt och pressar mig sällan (läs aldrig) jagär 100% en bekvämspringare som inte jagar tider.
Jag har dock ett rätt stort problem med vätskebalansen. Så länge jag springer runt en mil är det inga problem, men när vi kommer upp i dubbla sträckan börjar bekymren. även om jag dricker bra kan kroppen inte tillgodogöra sig vätskan. Alltså saltbrist, som snabbt lever till att jag blir vattensjuk. Som följd av detta så blir jag ju jävligt dålig efter mina långpass. Bara att gå och lägga sig. Mår illa, ont i magen, hjärtklappning ibland. NOT GOOD:
Nu är det också så här att jag i September åker till Berlin för att kolla om jag kanske kan mangla mig igenom Berlin Marathon, då MÅSTE det funka, annars kommer jag ju antagligen att dö.
Är det någon annan som har haft samma bekymmer?
De senaste gångerna har jag ätit rätt mycket salt innan jag dratt ut, med positivt resultat, men jag är ju lite orolig varje gång.
Någon som provat salttabletter? Hur många äter ni på en 25 km löprunda?
Tusen frågor.....

Springer rätt mycket och jag har banne mig inte ont någonstans, förutom att jag vid långa turer får ont insida av anklarna. Det gör främst ont dagen efter, som träningsvärk men är ihållande. Det känns ju som om jag hade velat stretcha ut dem men det funkar inte.
Det är klart en vanlig överansträngning men jag känner samtidigt att det inte är tillräckligt ont för att vila. Är det något som är övergående? Att det är tillfälligt för att jag ökat på löpningen?
Om någon har nått tips blir jag glad.
Springer långa sträckor i Asics Virrata, och jag älskar dem. Håller mina fötter fräscha och skadefria.
Funderar på någon form av kompressionsstöd, men ska jag välja strumpa eller calf guards?