Foruminlägg av Anders Ebenfelt

#1
•
30 december 2013 kl 22:06
Gilla
Jag har haft inte mindre än fyra stressfrakturer på metatarsalben, dvs andra och tredje metatarsalbenen på båda fötterna, så jag vet vad det vill säga:).
De tre senaste stressfrakturerna uppkom inom 18 månaders tid, efter att jag övergått från rullande fotisättning med dämpande skor till tidens fluga: framfotalöpning i minimalistiska skor. Felet var att jag inte fasade in den nya löptekniken utan körde för fullt redan från början. Underlaget hade också betydelse, för mycket hård asfalt. Och ja, jag har ändå fortsatt med samma skor och teknik, tål det nu.

Men som flera påpekat: Stressfrakturer syns normalt inte initialt på röntgen, eftersom skelettets kontinuitet i allmänhet är obrutet. Först efter minst tre veckor ser man dem och då i form av det indirekta tecknet att skelettet är förtjockat som vid frakturläkning.

Jag körde cross-trainer utan problem under läkningstiden, som var cirka 6 veckor. För mig var det helt omöjligt pga smärta, att springa. Den stressfraktur som gick fortast till läkning och löpning, var den, där jag "olyckligen" några dagar efter den typiska stressfrakturen trampade i hårt, klumpigt och fel och med ett brak knäckte av frakturen helt (så den t.o.m syntes felställd på röntgen). Då tog det bara tre och en halv vecka att läka.

Förutom cross-trainer är simning och spinning att rekommendera, de belastar inte alls foten på något farligt sätt under läkningen (diskuterat med många experter när det var aktuellt).

Det som förvånar mig lite och som inte övertygar till 100% om diagnosen, är att du faktiskt kan springa utan problem. Har du möjligen skor som fixerar foten stabilt?
#2
•
30 december 2013 kl 22:20
Gilla
Ser att flera här rekommenderat framfotslöpning, något jag själv gillar men: Om TS inte är van vid denna löpstil, måste man samtidigt rekommendera att han bara försiktigt och gradvis övergår till att sätta i framfoten och bara ibland använda sig av odämpande skor. Ny löpstil ska fasas in med försiktighet. Se mitt inlägg angående stressfrakturer i tråden nedan.
Lycka till!
#3
•
3 april 2014 kl 22:47
Gilla
Jag började springa regelbundet som 45-åring och tog det absolut inte lugnt ibörjan. Nej full fart och under första året var jag väl skadad minst hälften av tiden. Så det viktigaste är att inte pressa sig för mycket. Skadorna blev glesare och glesare, men först efter ca 4-5 år klarade kroppen av att löpa 5-6 dagar i veckan. Det tar betydligt längre tid för senfästen och skelett att vänja sig och bli starka än det tar att bygga upp muskler och kondition.
Gissar att du kan lägga till ett löppass per vecka någon gång i halvåret om du vill träna oftare.
Och som ovan anmärks: Intervallpass får inte bli för vanliga.
#4
•
13 november 2014 kl 15:52
3 Gilla
Hemkommen från Athen Marathon (9/11), en fantastisk upplevelse jag rekommenderar av flera anledningar:

Mycket bra organisation, allt flöt perfekt. Tidig uppstigning och transportbussar för alla deltagare från Athen centrum till Marathonslätten där starten stod i ett speciellt byggt startplatskomplex där. Startgrupperna släpptes med korta intervall och det funkade väl. Ordning och reda efter loppet också.
Under loppet är det täta vätskekontroller (varje 2.5 km vatten och varje 5 km sportdryck) och gel och ibland banan serveras relativt tidigt (15 km). Zorbamusik här och där.

Fin och högtidlig inramning. Innan loppet något högtidligt tal (antagligen om det berömda slaget 490 f.kr), zorbamusik och feststämning. Några km efter start vek vi av och gjorde ett kvartsvarv kring de stupade athenarnas gravhög. Målgången skedde på den tvåtusentrehundra år gamla Panathinaikstadion (renoverad på 1800-talet), byggd i marmor. Där hölls ju för övrigt de första moderna olympiska spelen 1896. Pampigt värre!

Sidoarrangemang! Fler Marathonarrangörer borde ha detta, som f.ö finns vid Göteborgsvarvet och Lidingöloppet. Här kunde man springa 5 och 10 km lopp och något knattelopp också, perfekt för familjesemester mao.

Men loppet är jobbigt! Från ca 14 km t.o.m 31 km är det rejält kuperat och dessutom en höjdskillnad på drygt 200 meter uppåt. Man är rejält trött när man kommer upp till toppen. Men sedan är det mest nedför till mål.

Någon mer än jag som vill kommentera loppet?
#5
•
14 november 2014 kl 20:16
Gilla
Tack för feedback!

Mathias: Temperaturen var under loppet ca 19-21 grader, tror jag. Det var soligt och visst, kanske då lite för varmt för att vara perfekt. Men nära ögat för oväder. Vi hade ett våldsamt åskväder kvällen innan och prognosen pekade för regn under loppet.
Det var tillräckligt med publik för den sanna lopp-känslan men inte de gigantiska mängder som flockas kring mer utpräglade stadslopp. På banan var det aldrig någon trängsel, vilket gjorde löpningen mer avspänd.

Stefan: Ja, att det är originalsträckan är viktigt för många och största anledningen till att jag valde Athen framför att t.ex försöka med NY.

Ulf: Väskinlämningen flöt bra för mig i alla fall. Ja, banan kan väl kanske vara lite tråkigare än storstadslopp, får nog hålla med där men å andra sidan var det en skön inledning med löpning ute på "landet" innan förorterna tog över.
#6
•
9 december 2014 kl 20:11
Gilla
Hej!
Någon mer än jag som tröttnat på Garmin?

För drygt ett år sen bytte jag från G 305 till 610an och har sedan dess bara haft ett otal problem. Främst gäller detta överföring till datorn som antingen fungerar dåligt eller inte alls. Dessutom har jag haft problem med pulsmottagning, armband med mera.

Det började med att stickan som man sätter i datorn och som ska fånga pulsen inte funkade utan fick bytas ut. Efter några månader slutade pulssändare eller mottagare att fungera, fick lägre än vilopuls efter att ha sprungit hårt några km:). Bytte batterier utan resultat. Sedan gick armbandet sönder.

Nåväl, garantin gällde och jag fick en ny G610. Stickan fungerade dock inte och jag fick en ny, som fungerade. Dock kunde jag inte längre använda Garmin training center (den vägrade hitta min nya klocka), endast garmin connect, som begränsas av att man tex inte kan se fördelningen mellan olika pulszoner. Nåväl, fick nöja mig med den info Garmin Connect gav.

Nu fungerar inte längre stickan, dvs överföringen till min dator igen. Pust, pust. Supporten har varje gång varit seg och hjälpen ganska så dålig. Jag får tex rådet att sätta dataöverföring till "på", vilket givetvis är det första man redan kollat.
När pulsen inte registrerades fick jag råd om att köpa en gel.....

Funderar nu på att slänga skiten.

Finns det någon bra löparklocka ni kan rekommendera där:
a) GPS finns
b) Pulszoner och fördelningen av dessa under ett pass registreras.
c) Överföring till datorn sker via en gammaldags sladd?

#7
•
9 december 2014 kl 23:48
Gilla
Har en ny skostrategi nu. När asfaltsskorna börjar bli slitna fortsätter jag med dessa på korta och medellånga träningspass, där fötterna inte hinner ta så mycket stryk. Samtidigt köper jag nya fräscha som jag har till långpass och tävlingslopp, då jag behöver mest hjälp att klara det hårda underlaget utan att ta skada.
På så sätt har jag alltid ett par som är fräscha och ändå insprungna att använda till halvmaror och maror.

I övrigt har jag några andra par till terräng och spik till bana etc. men de har lång livslängd.
#8
•
19 maj 2015 kl 23:46
Gilla
Lycka till! Också förkyld nu senaste veckan, men känner att det är ok springa.
Däremot tvivlar jag på att du ska springa på torsdag, låter lite för nära tävlingen. Passen i lördags o måndags är nog tillräckliga för att kroppen ska ha vaknat upp ur den ofrivilliga vilan.
#9
•
24 juni 2015 kl 11:06
Gilla
Något som sällan/aldrig tas upp vid ytliga jämförelsetester mellan Garmins klockor och andra tillverkare, t.ex. Polar är möjligheten till att kontrollera pulsträning:

Jag är något besviken på Garmin, sedan de bytte ut applikationen "Garmin Training center (GTC)" som ligger på användarens dator mot en mer modern uppladdning till Garmin Connect.

Garmin Connect visar visserligen en massa data av intresse som vindhastighet, temperatur med mycket mera, men missar en väldigt central funktion: Passets fördelning i olika pulszoner får man inte och den funktionen är ganska viktig.
Den gamla applikationen GTC har jag inte lyckats synkronisera med min GF 610, men funkade bra för GF 305.

Den funktionen har givetvis Polar. Så tycker man pulsträning är viktig samt är lite nördig, väljer man bäst Polar eller kanske annan tillverkare som jag inte känner till.
#10
•
24 juni 2015 kl 23:11
Gilla
Hur och till vilken destination laddar man upp?