Foruminlägg av Mikael Bergholts

#1
17 augusti 2012 kl 22:46
Gilla
Jag springer regelbundet, ca 3-4 ggr i veckan. Varierar relativt långa rundor med intervaller. Känner mig för tillfället i bra form och längtar till varje löppass. En av mina löparkompisar håller även på en del med cykel och har gjort en hel del Vätternrundor.
Han frågade om jag ville hänga med på ett lopp om några veckor. Han hade en extra cykel och utrustning jag kunde låna. Har alltid varit lite nyfiken på tävlingscykling och tänker nog hänga på och testa. Loppet är på 10 mil på mindre landsvägar. Mina funderingar kretsar en del kring hur pass väl kommer man att kunna hänga på? Jag är aningen starkare i löpning än honom, men har ingen erfarenhet alls av tävlingscykling. Den enda cykel jag kör är en damcykel med barnsadel till och från dagis. Men samtidigt cykla kan jag och det borde ju vara hyfsat samma muskler samt hjärta, lungor som får jobba som i löpningen? Förmodar att jag får lägga mig på "rulle" så mycket som möjligt.
Men vad tror ni?
#2
17 augusti 2012 kl 22:55
Gilla
Jag får se till att pumpa däcken då Stefan! =)
Tack för att du tror jag kommer runt i allafall Hanna, funderade kring skammen att ta bussen sista 5 milen.. =)
#3
18 augusti 2012 kl 09:34
Gilla
Tack för all input!
Det är nog som många säger att vaselin och "skumbrallor" är det som gäller.
Tack för tipset om "rundtrampning".
Kan det vara rimligt att komma runt kring 3 timmar?
Hur är det med distanser i cykling? Som nybörjare är det svårt att ha känsla för distanserna. I löpning vet man på ett annat sätt vilken insats och mental inställning som krävs för 10km, halvmara, mara osv.
Vet att det är ganska omöjligt, men hur skulle ni jämföra cykeldistanser med löpdistanser? 10 mil på cykel? Motsvarar det en halvmara i löpning ungefär? Exempelvis för min polare som är ungefär lika stark i löpspåret som på cykel.
#4
18 augusti 2012 kl 17:26
Gilla
Jag är oerhört glad att jag skapade min första egna tråd här på jogg.se.
Tack för alla tips. Väldigt bra input och information. Jag suger åt mig som en svamp. Allt från rundtramp till vaselin och inställningar av cykel.
Ska låna hojen redan nästa vecka och testköra lite.
Återkommer kring resultat. =)
#5
6 september 2012 kl 09:18
Gilla
Hej igen,

Här kommer en kort uppdatering kring mitt "cykelprojekt".
Loppet jag skulle köra blev aldrig av. Dels för att jag inte fick tag på skor i min storlek och dels för att min kompis fick förhinder.
Istället bestämde jag mig för att köpa en cykel och utrustning själv.
Hittade en Scott Speedster s20 på Blocket, inhandlade hjälm, brallor och skor. Så igårkväll var det dags för första försöket. Efter vaselin i grenen samt några tappra och komiska försök att "klicka" i pedalerna var jag strax iväg. Kändes ganska ok, om även lite ovant i sittställning och hantering av växlar.
Det svåra nu var att veta hur långt jag bör cykla, men tänkte ca 50km borde ge mig tillfälle att få känna på det på riktigt.
Härligt, tyst, surrande ljud när jag rullade ut på de mindre landsvägarna hemifrån. "Rundtrampa, rundtrampa, rundtrampa" ekade i mina tankar, och det var klart det svåraste i början att till skillnad från min vanliga cykel trampa runt. Lyckades i perioder, men tappade tekniken då och då.
Väldigt hård vind i byarna som till en början låg på från sidan, men när jag svängde österut och fick vinden i ryggen var känslan fantastisk när jag i ca 45km/h for fram med åkrar och sädesfält som utsikt. På vägen tillbaka var samma sträcka mindre rolig, och vinden hade tilltagit än mer och man fick nästan känslan av att stå stilla emellanåt. När jag rullade in på uppfarten igen hade jag kört 51,4km på 1:42, vilket ger ett snitt på strax över 30km/h.
Ingen aning om detta är snabbt eller långsamt, men jämfört med löpning under samma tid kändes ansträngningen mindre. Framförallt kanske för att jag inte fick upp någon puls/andning direkt, men däremot så kändes det mer i låren och framförallt i grenen och baken. Även nacken var aningen stel.
Ser fram emot nästa runda och hoppas hitta någon eller några partners som kan hjälpa mig bryta vinden då och då. =)
#6
6 september 2012 kl 10:29
Gilla
#7
6 september 2012 kl 15:07
Gilla
Hej,
37 år gammal och relativt inbiten löpare sedan ett par år tillbaka blev jag väldigt nyfiken på cykling. Inte minst som en alternativ träningsform.
Därför bestämde jag mig för att köpa en cykel och utrustning själv.
Hittade en Scott Speedster s20 på Blocket, inhandlade hjälm, brallor och skor. Så igår kväll var det dags för första försöket. Efter vaselin i grenen samt några tappra och komiska försök att "klicka" i pedalerna var jag strax iväg. Kändes ganska ok, om än lite ovant i sittställning och hanteringen av växlar.
Det svåra nu var att veta hur långt jag bör cykla, men tänkte ca 50km borde ge mig tillfälle att få känna på det på riktigt.
Härligt, tyst, surrande ljud när jag rullade ut på de mindre landsvägarna hemifrån. "Rundtrampa, rundtrampa, rundtrampa" ekade det i mina tankar, efter tips från mer cykelerfaren löparkompis. Och det var klart det svåraste i början att till skillnad från min vanliga cykel trampa runt.. Lyckades i perioder, men tappade tekniken då och då.
Väldigt hård vind i byarna som till en början låg på från sidan, men när jag svängde österut och fick vinden i ryggen var känslan fantastisk när jag i ca 45km/h for fram med åkrar och sädesfält som utsikt. Där och då förstod jag tjusningen med cykel. På vägen tillbaka var samma sträcka mindre rolig, och vinden hade tilltagit än mer och jag fick nästan känslan av att stå stilla emellanåt. När jag rullade in på uppfarten igen hade jag kört 51,4km på 1:42, vilket ger ett snitt på strax över 30km/h.
Ingen aning om detta är snabbt eller långsamt, men jämfört med löpning under samma tid kändes ansträngningen mindre. Framförallt kanske för att jag inte fick upp någon puls/andning direkt, men däremot så kändes det mer i låren och framförallt i grenen och baken. Även nacken var aningen stel.
Ser fram emot nästa runda och hoppas hitta någon eller några partners som kan hjälpa mig bryta vinden då och då. =)
#8
6 september 2012 kl 17:57
Gilla
Tack Johan,
Ska nog ta en sväng om Österlen som du säger nästa gång.
Var ute en snabb sväng på lunchen idag också för att träna på tekniken lite och få känna på solskenet. Blev 12km bara. Baken var lite öm, men det kändes naturligare idag på något vis. Kan tänka mig att man "växer ihop" med cykeln efter ett tag.
Kul att du har lite koll på trakterna kring Åhus. Visst är det flackt, men samtidigt är det väldigt öppet och vinden tar ganska hårt om man inte har den i ryggen.
#9
8 september 2012 kl 09:16
Gilla
Hej Lasse!
Är nog inte så "storpungad" som dig. ;=)
Men har tyvärr lyckats få tag på skor i en storlek för små. Stortån domnade efter ett tag...
Jag tar gärna en runda! Vi ses på Råbelövssjön runt om inte förr.
#10
16 september 2012 kl 17:17
Gilla
Tack för tipset Jonas. Har märkt som du säger att det är betydligt behagligare och skonsammare både mot knä och muskler att ligga på hög kadens. Känns nu efter en 5-6 rundor att man börjar "växa ihop" med cykeln. Vad gäller skorna är de definitivt för små, och stortån ligger emot, men har nya på väg in. =)
Har kört 23-24 mil bara denna veckan och har verkligen blivit biten. Riktigt skönt att kombinera med löpning också.
Idag tog jag cykeln till det ställe där vi kör löpning varje söndag istället för bilen som jag normalt brukar göra. Så det blev 3,5 mil cykel, 1 mil löpning och 3,5 mil cykel hem. Man riktigt känner hur mycket cyklingen förbränner.
#11
16 september 2012 kl 17:19
Gilla
Förresten där jag haft mest känning förutom i fötterna då, så har det varit i "sidan" på axlarna. Förmodar att det kan vara en inställningsgrej vad gäller avstånd styre-sadel? Några tips?
#12
14 april 2013 kl 14:37
Gilla
Hej,

Som relativt rutinerad löpare har jag för omväxlings skull börjat så smått med cykel sedan i höstas. Som så många andra nybörjare har jag anmält mig till Vätternrundan. Börjar så smått vänja mig, rumpan och musklerna till min cykel och till motionsformen överhuvudtaget.
Får tillstå att jag har viss respekt för de 300km som Vätternrundan bjuder på. Körde ett pass på 100km idag på egen hand, och tanken på att det är 200km kvar känns ganska tuff.
Men mina funderingar var kring skillnaden att cykla solo som jag gör mot att cykla i grupp. Märkte framförallt de sista milen idag att minsta motvind drar verkligen ner snittet på en runda. Lika underbart som det är att glida fram med vinden i ryggen, lika irriterande är motvinden i ansiktet.
Just hur mycket vinden känns och påverkar vid cykling var nog det jag blev mest överraskad över när jag började.
#13
19 april 2013 kl 22:30
Gilla
Hej!
Jag har lite huvudbry kring vilken sko jag ska våga använda för Gbg-varvet i år. Som tränings- och mängdsko har jag länge använt Asics Skyspeed 2 & 3 som funkat utmärkt. Nu sist jag köpte ett par nya fick jag infallet att köpa en sk "racesko", och efter att ha provat Adizeron föll jag pladask på löpbandet. (inte bokstavligt) Har testat dem en gång på intervaller hittills och på en 10km runda. Nu funderar jag att köra dem på Gbgvarvet och ett längre lopp i juni istället för mina beprövade Skyspeed. Bland annat på löplabbet beskrivs skon så här: "Lätt tävlingssko för distanser upp till maraton för de mer drivna löparna och kanske 10 km-halvmarathon för motionären." Hur definierar man en "driven" löpare samtidigt som ordet "kanske" känns märkligt.
Förmodar att det bara är att gå på känsla och öka distansen med dem successivt? Tilläggas bör att jag väger 79kg och 173 lång med ett löparknä som spökade denna tiden förra året.