Foruminlägg av Johannes Forsberg

< < < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > > >
#1
•
22 februari 2012 kl 09:44
Gilla
Inga problem!

Startade själv på 94,4 kg 2:a januari och är också 173 cm.
Nu är jag nere på 80,7 kg.

Innan Stockholm räknar jag med att vara nere på 72 kg.

Metoden?

Ät lite, träna mycket!
Sprätt lätt i teorin.
Lite tuffare i verkligheten....Själv använder jag mig av viktklubb.se och bokför noggrant allt jag stoppar i mig. Viktklubb själva rekomenderar max 1 kg i veckan och tar fram energinivå/dag efter det och de rekommenderar då ca 1600 kcal/dag för mig. Eftersom jag har lite mer brådis än så har jag kört stenhårt med 800-1000 kcal/dag. Därtill tränat 6-7 konditionspass i veckan.

Det är tufft, men måste säga att det går riktigt bra!
Har tidigare kört pulver dieter med lyckat resultat, banan-diet från Shalgrenska med också lika bra resultat, men aldrig mått så pass bra som nu och samtidigt kunnat tränat så pass tuffa pass som jag kan hantera nu med vanlig mat i små doser.

Äter 3 ggr om dagen, inga mellanmål.
Frukost oftast en portions havregrynsgröt utan sylt och mjölk.
Lunch och middag helt vanlig kost, men mycket små portioner. Man är ofta och mycket hungrig, men det är det det handlar om när man ska ner.

Lycka till!

PS Och ja, jag vet att jag troligen bränner ned en del muskelvävnad, men det är inte helt negativt för min del eftersom jag har relativt lätt att bygga muskler och min tidigare insats som cyklist har gett mig alltför bastanta lår som är svåra att syresätta under en mara... DS
#2
•
23 februari 2012 kl 13:35
Gilla
Borde inte ens ge mig in i debatten, men orkar inte låta bli.... ;-)

Alkohol är defenitivt farligare än en del av de droger eller dopingklassade medel som finns. Men det är inget skäl att legalisera något. Hade alkhol kommit som ett nytt preparat idag hade det tveklöst blivit illegalt. Det finns hur mycket beräkningar som helst kring alkoholens samhällskostnad/skaderellaterade händelser etc. Problemet är att det är en sociallt djupt rotad företelse och det är inte lätt att inför nya restriktioner kring sådant, därför väljer samhället att acceptera läget. Men att för det släppa på andra preparat som på sikt skulle få liknande konsekvenser vore ju oerhört korkat...

Att legalisera "delar" som någon var inne på skulle ju bara flytta gränsen på problemet och debatten skulle likafullt gå het.

Att släppa all doping fri (som inte är förbjuden enligt lagar kring knark) låter ju enkelt. Problemet är att vi då skulle stå med dödsfall under pågående tävlingar i varje stort mästerskap. Varje individ som stod mellan valet att satsa eller inte skulle tvingas väga in om det vara värt en tidig död, för det blir tveklöst effekten av "maxximerad" doping, vilket skulle krävas eftersom en del individer skulle vara beredda att betala det priset. Följdaktligen ingen väg man kan gå...

Att motivera det hela med "att det bara drabbar mig själv" är tämmligen naivt. Anabola intag behöver inte sluta i våldtäkt och misshandel (även om det är kraftfullt överrepresenterade brott inom brukarkategorierna), det räcker med att "stubinen" blir kortare för att det ska påverka andra... Jämförelse kan göras med självmord. Där anser en del att det "bara drabbar dem själva". Har suttit med både syster och fru som haft långt gågna tankar om genomförande av självmord och kan med säkerhet säga att det inte enbart drabbade dem själva eller att det bara råkade vaar jag som var lätt påverkad...

När jag liks är inne på självmords snacket så är det också kraftfullt överrepresenterat bland dopingbrukare...
#3
•
28 februari 2012 kl 08:23
Gilla
" Mycket av problemen för heroinister kommer just av det extremt höga priset så att de tvingas begå brott för ha råd med sitt missbruk vilket inte hjälper dem ett eventuellt försök att ta sig ur sitt missbruk. "

Mycket av deras problem kommer från de medecinska effekterna av heroinet. Brotten de tvingas begå är inte kärnan till problemet. Finns viljan att bryta sitt missbruk så får man hjälp, oavsett avkriminalisering eller ej. Finns inte en EXTREM vilja att bryta ett heroinberoende finns inte mycket till hjälp att få. Man kan bli hjälpt rent fysiskt om man blir inspärrad utan tillförselsmöjligheter, men sannolikheten att man strax trillar dit igen är så nära 100%-ig man kan komma.

Att legaliteten skulle göra att den svartamarknaden med langare skulle försvinna är också en aning naivt. Kan man idag inte köpa svart-sprit i var och varannat garage? Såväl importerad som livsfarlig hemmagjord... Marknaden för piratkopior är inte död inom någon bransch, mig veteligen...

Att "knark" ska kunna finnas i form av medecin när man har en dokumenterad medecinskeffekt är ju självklart. Och det är så det fungerar idag också. Väldigt många preparat som skrivs ut av läkare för diverse åkommor i Sverige idag är både dopingklassade och narkotikaklassade om man inte har läkarordonans på det. I cannabis fallet har det varit just problemet att det har varit svårt att få fram studier som faktiskt bevisar en effekt. Har själv arbetat inom läkemedelsindustrin på ett företag som aktivt jobbar med att ta frram nya läkemedel och vet vilken process det är från start till att prearatet finns på marknaden. Från det att du har en kemiskmolekyl som du har sett ge en viss effekt får du räkna med 20 år +-3år innan det, om det tar sig igenom alla faser, finns i läkarens sortiment.

Vad det gäller resonemanget med skidåkningensförbjudaning eller inte kontra knarket så... Korkat att ens jämföra må jag tycka... Den skadliga faktorn är i dessa fall helt olika. I skidåkning ska en olycka inträffa för att det ska få negativa effekter på dig själv eller samhället. I knarkfallet är den skadliga effekten huvudsyftet... Mer rellevant i så fall att diskutera alkohol och tobak, som inte borde vara lagligt. Där brister logiken. Men ibland får samhället leva med misstag tidigare generationer gjort, som tex att legalisera alkoholen. det betyder inte att vi ska ställa till det mer för kommande generationer och legalisera ännu fler skadliga produkter.
#4
•
28 februari 2012 kl 09:55
Gilla
Stabilitetsövningar på balansplatta eller ännu hellre balanskudde kommer göra susen!

Har haft långvariga problem med detta och konsulterat flertal sjukgymnaster. För min del handlar det om för många stukningar i ung ålder så att senorna fått bestående skador. Därför krävs det mer stadig muskelatur för att avlasta dem. Använder jag mina balanskuddar och står på dem dagligen blir det bättre/bra. Men sen skiter jag oftast i det och då kommer problem åter rätt snart. Konstigt att man inte kan klara det där med förebyggande träning bättre... ,-)

Tejpning kan hjälpa temporärt för stöd och avlastning om man behöver för att genomföra träning/tävling under rhab-perioden med balanserandet. Kinesiologi tejp enligt denna länk är grymmt effektivt för mig: http://link.brightcove.com/services/player/bcpid5988543001?bckey=AQ~~,AAAAABjSC4E~,YBF36HfcFnYfxJPn3CJyatXq5ZJaZWYL&bclid=0&bctid=6550997001
#5
•
28 februari 2012 kl 10:08
Gilla
Jag tänker ofta på nästa runda, springer för att bli bättre, springer för att öka min syreupptagningsförmåga osv... Har tom börjat köpa flera skor för att ha till olkia typer av träningspass med löpningstema...

MEN JAG ÄR INGEN LÖPARE!

Möjligen är jag en thratlet eller cyklist, men helst en mtb:are! =)

Det jag vill säga med detta att alla typer av sådana här definitioner sitter i huvudet på en själv! =)

Jag blir aldrig en löpare, även om jag ska springa Stockholm marathon igen och Lidingöloppet igen i saommar... ;-)
#6
•
28 februari 2012 kl 12:49
Gilla
Att mäta upp och jämför med löpband låter obra i mina öron. Ett löpband är rätt oexakt på min ära! Rätt övertygad om att det är större felmarginal på löpbanden än gps:erna.

Men bästa sättet att ta reda på vilken som stämmer bäst är väl att, som någon redan nämnt, springa en uppmätt sträcka och jämföra. Tex x antal varv på en 400m bana. Problemet är väl att gps:en exakthet beror en del på väderförutsättningarna och omgivningarna så det behöver ju inte vara samma felmarginal varje gång...

Jag väljer att lita tillräckligt på min Garmin. Den exaktheten duger för mig!
#7
•
28 februari 2012 kl 13:49
Gilla
Tjena folket!

Satt och läste i instruktionsmaualen till min Garmin (310xt) och ser att det står att minnet rymmer ca 20 timmars träningsdata. Vidare står det att inga data raderas eller skrivsöver automatiskt eller vid överföring till dator utan det måste göras manuellt.

Jag hadetidigare en 305:a, antar att det är samma för den. Raderade aldrig några data.... Där hade jag iofs av och till problem med att få upp kartbilden, kanske finns ett samband...?

Men hur som helst har jag nu använt 310:an i 32h utan att radera något, men det funkar fint... Varför? Vad förlorar jag på att inte tömma minnet? Loggar klockan automatist förre gps-punkter? Kommer den sluta logga helt om det blir full-fullt?
#8
•
29 februari 2012 kl 08:27
Gilla
Hmm...
Låter som jag ska tömma mitt minne då...

Känns som om Garmin borde slänga in en möjlighet att få minnet rensat vid överföring till dator... Förstår att det inte skulle uppskattas hos en del som har flera burkar/program de vill ha in datan i, men en valmöjlighet borde inte vara så svår att styra upp... Eller att klockan automatiskt dumpar pass som är äldre än en bestämd tid, tex en månad...

#9
•
29 februari 2012 kl 08:29
Gilla
Kan minnet vara orsaken till att jag inte har någon kartbild från min Järnman i sommras (305:an). Pulsdata, sträck osv finns (men inte diagramen) och ingen karta...
#10
•
29 februari 2012 kl 08:34
Gilla
Finns det inte en poäng med att hålla uppe en lång tid på sina långpass också...?

Om man i förväg bestämt sig för 20 km så kanske det ur "långpass-effektens" synvinkel är bättre att hålla på lite längre tid?
Har man däremot bestämmt sig för exakt tid man ska löpa och anpassar sträckan efter det ser jag ingen vinst med ett lägre tempo om man inte slits ut...

Är jag helt ute och cýklar?
Inom cyklingen pratas det i alla fall mycket om att långpassens fart är mindre betydelsefull, att det mest handlar om att vänja kroppen vid belastnninfg under låååång tid. Nu är ju distanspass på cykel aningens mer tidskrävande än distanslöpning så det kanske omfördelar strukturen en aning...
#11
•
29 februari 2012 kl 08:37
Gilla
Sen är det också så att om man har ledproblem (reumatistiska drag, behöver inte vara utvecklad sjukdom) så påverkas man negativt av kyla. Jag har betydligt ondare i mina leder då det är kallt, men tränar vidare ändå, eftersom jag av erfarenhet vet att det blir bättre av träningen.
#12
•
29 februari 2012 kl 10:53
1 Gilla
@Ulf: Tack för tippset!
Hur gör man den inställningen i ANT-agent?
Har inte ens hittat att man kan gör inställningar alls i den... ;-)

Får hem och exprimentera så fort arbetsdagen tar slut... ;-)


@Nicklas: Mappen på datorn, skapas den oavsett vilket program man för över till? Jag kör enbart med garmin connect, och inget lokalt program, men det kanske lagras lokalt också i alla fall...?
#13
•
2 mars 2012 kl 09:56
Gilla
Tack Ulf!
Fixat det nu!
#14
•
6 mars 2012 kl 08:36
Gilla
...men det verkar inte fungera...:(

Rutan i Ant-agent är nu ikryssad för att tömma enheten, men går jag in i historiken i klockan finns alla pass där i alla fall...

Har nu raderat alla pass manuellt som är äldre än 1 månad, får väl försöka få in rutiner för det med då... Eller finns det andra trix man kan testa ?
#15
•
16 mars 2012 kl 10:00
Gilla
Tjipp!

Har också problem med min mage vid långa pass/tävlingar. Är laktosintolerant (och var det långt innan det blev "modernt"). Under tävlingar kan det säkerligen påverka en liten del då man bjuds på frallor och diverse andra enrgikakor/drycker som man inte lusläst laktosinnehållet på, men eftersom samma effekt uppstår vid träningspass på 22+ km så finns det något annat som orsakar det hela.

Min egna teori är helt enkelt att kroppen protesterar mot onormal belastning och omskakning. Har dock hittat en lösning på problemet som fungerar väl för min del. En halvtimme före avfärd på långa turer tar jag en Dimor. Testade första gången under min först IM-tävling och det funkade kalas! Nu kör jag det alltid och enda gången det inte funkat har varit när jag tagit den samtidigt med avfärden, antar att den behöver få börja "verka" innan man startar...

Vet inte hur det är att regelbundet (ca 1 ggr/v) ta den typen av medikament, men har svårt att se att det skulle vara ett stort problem.

Värt att testa om man likt mig nästan skiter ned sig under varje långpass... Inte kul om man springer i stadsmiljö...
#16
•
20 mars 2012 kl 08:00
Gilla
Liten uppdatering här...

Nu försvinner de flesta passen vid överföring, men något pass här och där blir kvar. Har inte lyckats spåra mönstret för vilka pass det är, men det finns säkert ett mönster...;-)
Jag nöjer mig dock så här, så får jag manuellt rensa någon gång nu och då, men det blir ju inte så ofta det behövs då de flesta passen raderas i alla fall...

Tack för hjälp och tipps alla!

Passar på att inflika en fråga till... ,-)

Har börjat logga mina pass här på jogg också (tidigare bara garmin-connect). Kan man justera in processen så att Ant-agent automatiskt sköter båda uppdateringarna? Just nu för jag över till GC och sen exporterar jag tcs-filen lokalt för att sedan importera till jogg... Känns aningen bökigt...
#17
•
20 mars 2012 kl 08:25
Gilla
Försökte söka gamla trådar då detta borde avhandlats tidigare, men hittade inget...

Har en Garmin 310xt som jag är fantastiskt nöjd med! Fungar sjukligt bra till löpning/cykling/annan utomhus aktivitet. Nu är det dock så att jag även roar mig en del nomhus. Använder klockan då med för att få fram fina pulskurvor och drömma vidare om olika zoner och analysera till höger och vänster... =) MEN saknar sträckan jag löpt under (främst) innebandy-passen (spelar också regelbundet badminton, men där känns inte sträckan så...imponerande...) Frågan som jag då egentligen vill ställa är, skulle en fotpod till klockan gör mig lyckligare? Hur bra skulle den stämma under ett innebandypass som lär innehålla rätt varierande fart och steglängd? Är det värt pengearna (ca 700 vid snabb googling)?
#18
•
20 mars 2012 kl 13:58
Gilla
Sprang maran i stockholm ifjol i Ds Trainer utan problem. Vägde då 83 kg. I sommar blir det Tarther 2 (troligen). Men då räknar jag med en vikt på strax under 75 (77 idag). Tror dock inte vikten är så viktig som många tror vid skovalet... Körde med mina väl insprugna DS Trainers när jag körde igång med löpning igen efter nyår och då vägde jag in på 95 pannor. Inga problem, mer än att jag tyckte löpningen var jobbig... ;-) (Jobbigheten satt inte i skorna...)
#19
•
2 april 2012 kl 08:22
Gilla
Någon som sett en oficiell (eller inofficiell) tabell över vilka tider man behöver göra på Stockholmmarathon för olika startgrupper?
#20
•
2 april 2012 kl 08:33
Gilla
...och tack för påminnelsen också..! Är nu anmäld till LL! =)

Höll på att glömma det...
< < < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > > >