12 april 2007 kl 11:56
Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Jag måste säga min far. Varför?
Farsan var duktig simmare i sina tonår. Jag vet inte riktigt när han började med löpning, men duktig blev han. Farsan rökte, inte mycket men säkert minst en cigg om dagen, under sin mest aktiva löparperiod. Han har sagt att han alltid följde sina scheman, även om det var hård fest dagen innan skulle han bara ut på sina 28 km dagen efter.
På jobbet har jag ett A4 utskrivet från Stockholm Marathons hemsida. Där står de fya lopp han sprungit
1987 (35 år gammal): 2,56,52
Han har även sprungit Lidingöloppet, gjort 1,18 (tror jag) på halvmaran...
Min förebild för träningen är min far och målet är att en dag slå hans tider.