Foruminlägg av Patrik Magnerius

< < < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > > >
#1
24 maj 2011 kl 16:44
Gilla
Håller med ovanstående (Per och Peter):
Det är enkel matematik, energinettot över lång tid bestämmer kroppsviktens uppgång eller nedgång. Detta gäller oavsett hur ofta eller vad man tränar eller hur ofta eller vilken typ av livsmedel man äter.
Ett netto (intag minus träning i Kcal räknat) av ca 1300 Kcal för en "normal" kvinna ger en viktnedgång av ca 0,8-1 kg/vecka.
Ett netto på ca 1500 ger en viktnedgång av ca 0,4-0,5 kg/vecka.
Etc.
Det finns massa fiffiga kalkylatorer för detta, där man kan lägga in ålder, kön, vikt, önskad målvikt och hur fort man vill gå ner.
Och det funkar.

För viktnedgång (eller fett- och muskelförbränning som vi egentligen talar om här) så är det helt ointressant vilka livsmedel man äter. Man kan gå ned i vikt genom att bara äta choklad, knäckebröd, smör, kött, fisk, bananer, nötter eller precis vad man vill, det enda som spelar roll är energinettot.

Däremot bör man ta hänsyn till fler faktorer, framför allt att man får i sig en balanserad mängd av dels vätska och dels de grundläggande näringsämnena (kolhydrater, protein och fett - dock ska man veta att forskningen inte är helt solklar kring exakt hur fördelningen ska se ut) samt vitaminer, mineraler och annat som kroppen vill ha. Om man äter en varierad kost (och inte följer någon speciell diet, t ex LCHF, GI...) så är det mycket enklare att få i sig allt man behöver medan man går ned i kroppsvikt. Därmed inte sagt att man inte kan få i sig alla viktigheter även om man äter enligt LCHF eller annan specialmetod. Dock kan man vara ganska säker på att det är som Per skriver, att de som går ned i vikt genom t ex LCHF gör det för att de helt enkelt får i sig färre kalorier genom maten.
Man får också tänka på att vissa individer kanske helt enkelt *mår* bättre av att skippa vissa typer av livsmedel - personligen känner jag mig mer "uppblåst" om jag äter mer bröd - men det gör ingen som helst skillnad för viktnedgången om jag äter 1500 Kcal kött eller 1500 Kcal bröd per dag.
Olika former av fysisk aktivitet "bränner" också olika former av näringsämnen, det är väl välkänt att man bör öka proteinintaget något vid t ex styrketräning. Mindre välkänt är väl att man även bör se till att komplettera D-vitaminintaget vid styrketräning, eftersom kroppen helt enkelt gör av med mer D-vitamin då muskelmassa byggs.

Tänk också på att man bränner muskelmassa samtidigt som man bränner fett under en viktnedgång. Man bör, anser jag, alltid komplettera med styrketräning i någon form under en viktnedgång. Det gör att det blir lättare att hålla igång med t ex löpträning eller annan konditionsträning samt att man lättare undviker skador.

Kort sagt: Energinettot över tid avgör helt klart kroppsvikten över tid, men man kanske inte bör hålla en diet av enbart ostbågar samtidigt som man tränar stenhård löpträning även om man har rättt Kcal-netto för en nedgång. ;)
#2
24 maj 2011 kl 16:50
Gilla
John>> Givetvis finns det fler effekter som typen av livsmedel har på vårt välmående än endast vad man får för kroppsvikt.

Men för kroppsvikten i sig är det endast energinettot som spelar roll.
Det du verkar mena, att man ej kan bli överviktig på LCHF, är nonsens.
Om man har ett "för högt" energinetto med en LCHF-diet så kommer man att gå upp i vikt tills man slutar med det.
Det finns ingen "intelligens" i LCHF-diet som gör att kroppen hamnar i någon sorts idealvikt.
Det finns strängt taget inget som borde få kallas "idealvikt".
Vad är "idealvikten" för en maratonlöpande man, 52 år gammal, 172 cm lång?
Vad är "idealvikten" för samma man om han istället vore styrkelyftare?
#3
25 maj 2011 kl 09:34
Gilla
Agneta (m fl)>> Det gäller att inte blanda ihop *metod* med orsak/verkan.

LCHF är en *metod* som för vissa individer kan underlätta att uppnå rätt orsak/verkan.

Orsak/verkan när det gäller viktnedgång ser dock *alltid* ut såhär:
Negativt energinetto = viktnedgång.

För min egen del är det mycket *lättare* att äta en blandad kost, samtidigt som jag har koll på in/ut när det gäller energi, genom att räkna kalorier i maten jag äter och genom att använda pulsklocka för att ha koll på hur många kalorier jag gör av med genom träning.
För någon annan kanske det är lättare att följa LCHF, GI eller någon annan *metod*.
För en tredje kanske det är lättare att meditera, hängandes i knävecken i en korkek. ;)

Faktum kvarstår ändå att orsak/verkan endast är en fråga om energinetto över tid.
#4
25 maj 2011 kl 09:38
Gilla
Magnus (m fl)>> Det som är viktigt att tänka på *även* om man följer en metod så är det ju så att om man *inte* räknar kalorier in och kalorier ut - så *vet* man faktiskt inte om man gör "rätt".

Att ha koll på kalorierna är alltså det snabbaste, mest effektiva, säkraste och enklaste sättet att gå ner (eller upp) i vikt på.

Vad jag menar är alltså att det hjälper inte att följa en "bra" metod, som kanske i sig *underlättar* att hålla nere kaloriintaget, om man samtidigt har ett för högt energinetto.
Man kommer då ändå inte att gå ner i vikt. :)
Och hur vet man om man har "rätt" netto? Jo, genom att räkna kalorierna. :)
#5
25 maj 2011 kl 09:39
Gilla
Magnus>> Angående muskelmassa - jag utgår ifrån att du under denna 6-månadersperiod har tränat styrketräning kontinuerligt?
Hur vet du annars att du inte har blivit svagare?

Du bekräftar i så fall det jag säger, att det är bra att träna styrka samtidigt som man går ned i vikt. ;)
#6
25 maj 2011 kl 14:00 Redigerad 25 maj 2011 kl 14:01
Gilla
Magnus 09:58>> Aha, då tänker vi likadant. :)
#7
25 maj 2011 kl 14:16
Gilla
Kajsa B>> Det går inte åt något alls för att producera något. :)
Det som däremot krävs är *energi* för att producera. Den går inte heller åt.
Materia och energi låter sig inte förbrukas så lätt nämligen. :)
Det är ett tankefel att påstå att vi förbrukar resurser. Det kan vi inte göra hur gärna vi än vill.

Samma sak här egentligen som med viktnedgång - det gäller att ha koll på energibalansen. :)

Att energi skulle vara lätt eller billigt att generera påstår jag icke, men det är icke för ty energitillgången som är minsta gemensamma nämnare i alla resonemang kring "hållbar utveckling". Allt annat är detaljer längs vägen.
Däremot; att någon skulle kunna förutsäga hur mänskligheten skulle fungera 100% vegetariskt är en myt.
Det finns nämligen enorma finesser med att äta från de övre delarna av näringspyramiden, främst att livsmedel generellt sett innehåller mer näring (och energi) ju längre upp i pyramiden de befinner sig.
Det betyder två saker:
Vi behöver äta mindre (i gram räknat) ju högre upp i pyramiden vi befinner oss och ju mindre vi äter desto mindre behöver vi frakta och lagra.
Vet du t ex hur mycket gurka per dag en vuxen man behöver äta för att överleva på lång sikt - om man enbart ser till kaloribehovet och bortser från näringsämnen? Ca 17 kg! Det är ca 55 gurkor - per dag! Har du plats i kylen för en veckoranson gurka för en familj på fyra personer? Jag har det definitivt inte - vilket skulle betyda att jag skulle antingen:
a) Behöva cykla eller promenera ett antal gånger till någon butik som säljer gurka flera gånger om dagen och köpa så mkt jag orkar bära.
eller:
b) Ta bilen och handla så mycket gurka som får plats hemma, säkert ett par gånger om dagen.
Alternativ a) kanske är miljövänligare, men jag skulle själv göra av med betydligt fler kalorier än normalt och skulle därmed behöva köpa ännu mer gurka och då göra av med fler kalorier och... Ja, du hajar säkert. :)
Alternativ b) ger såklart utökade utsläpp från biltrafik....

Nu är detta gurkexempel ganska extremt, det är jag medveten om, men man måste faktiskt räkna in *hela* processen, från odling/uppfödning till att vi anskaffar och petar i oss maten.
Denna kalkyl har ingen gjort på ett seriöst sätt vad jag vet, men om du har någon vetenskaplig artikel (helst flera) som har gjort det så läser jag dem gärna. :)

E=mc2
#8
25 maj 2011 kl 14:26
Gilla
Henrik Holvid>> Det finns ingen som kan äta vad de vill utan att gå upp i vikt bara genom att träna. Så det är du inte ensam om.

Michael Phelps t ex stoppar väl i sig en ca 11-12000 Kcal per dag, men så tränar han också i snitt ca 5 h per dag och behöver äta så mycket.
Hade han däremot ätit 15-20000 Kcal per dag och fortsatt träna som han gör så hade han snart fått ställa upp i Sumobrottning istället för simning. :)

Samma regler som för alla gäller även för dig - MEN om du har lättare för att hålla energibalansen genom att komplettera med ett pulver, ja då är det ju bara bra. :)
#9
25 maj 2011 kl 15:11 Redigerad 25 maj 2011 kl 15:25
Gilla
Kajsa B>> Håller med om väldigt mycket som du skriver där. Ditt föregående inlägg lät inte riktigt lika nyanserat och jag uppfattade det faktiskt som ganska kategoriskt, därav min utläggning. :)

Dock vidhåller jag att energifrågan är den absolut viktigaste.
Om vi, rent hypotetiskt, hade obegränsad tillgång till energi så skulle de flesta andra problem, inklusive de du nämner, lösa sig också.
Övriga frågor (t ex kött eller inte kött) går att diskutera, men energifrågan är evig. Vi måste ha tillräckligt med energi - både i våra samhällen och i våra kroppar. :)
#10
25 maj 2011 kl 15:54
Gilla
Anders E>> Så 305:an kan inte beräkna kaloriförbrukning vid t ex styrketräning då? Ja, bortsett från baserat på de sträckor man går mellan olika vikter och maskiner då. :)
I så fall har jag precis köpt helt fel Garmin. :D
#11
26 maj 2011 kl 14:48
Gilla
Anders Hedberg>> Energiförbrukningen är högst intressant om man vill gå ned eller upp i vikt - eller om man för den delen vill behålla den vikt man har. :)

Peter P>> Din formel för energiförbrukning vid löpning låter intressant, men det måste väl ändå spela roll hur fort man springer, lutning etc.? :) Det är ju där pulsen kommer in i sammanhanget...
#12
26 maj 2011 kl 18:10
Gilla
Peter P>> Ja, det kan nog skilja marginellt. Se'n har man ju i och för sig pulsintervallen att betänka (aerobisk kontra anaerobisk träning) under vilka man förbränner helt olika typer av vävnad, alternativt glykogenreserv. Men det har ju i och för sig inte så mycket med antalet "brända kalorier" att göra. Så du har nog rätt när det gäller det.

Anders H>> Japp! Definitivt. :) Annars blir det smått meningslöst.
#13
26 maj 2011 kl 18:29
Gilla
Kära LCHF-anhängare, ni framstår faktiskt som en smula rigida i ert resonemang. :)

Det kan helt klart vara mycket enklare att räkna kalorier, inte i början kanske då man måste lägga en heeeel del på minnet. Å andra sidan finns det fiffiga webkalkylatorer, appar etc som kan hjälpa en att komma igång.
Den stora fördelen, och det som gör att det efter hand blir mycket lättare än att följa någon speciell bokstavsmetod, är att man kan äta ALLT och ändå gå ned i vikt. Huvudsaken är att man har koll på t ex att en mums-mums innehåller 4 ggr mer energi än vad ett mariekex gör. :) Den mat som står till buds och som man för tillfället känner för kan man äta.

Hur gör ni förresten om polarna vill gå och ta en pizza? Ber ni att få lite kött och sallad på en tallrik då bara? :)
Eller om det är vegetariskt som gäller? Eller ärtsoppe-/pannkakedag och inget annat finns på lunchmenyn?

Nä, kom inte och säg att det är enklare med LCHF, för det gäller bara i början. :)

Frugan och jag provade LCHF en gång och det var väl kanoooon att käka ägg o bacon de första dagarna, men sedan blev det skitjobbigt att inte äta pasta, potatis, bröd etc. Kändes som att jag skulle bli tokig.
Nä, för mig blev det helt klart enklare att bara räkna kalorier in och kalorier ut. Gick ned ca 30 kg på ett halvår och har hållit exakt samma vikt i 3 månader nu, +/- ca 1 kg olika dagar. :) Se'n började jag springa och hittade jogg.se... Och så vidare... :)

Nej, ni ska inte vara så säkra på er sak. OM människan var skapt för att käka enligt LCHF så hade människan antagligen aldrig käkat på något annat sätt.

Dock finns det säkerligen individer som det passar bra för, helt klart. :)

Dessutom bör ni ta till er av vad Per skriver; att ni först efter lite mothugg erkänner att själva anledningen (den fysikaliska processen) till att man går ned i vikt av LCHF är att man får i sig färre kalorier i snitt per dag.
Hade ni bara sagt det i första skedet så hade det inte alls stuckit lika mycket i ögonen på era opponenter i olika sammanhang. :)
#14
26 maj 2011 kl 18:31
Gilla
John Edberg>> Om Sten Sture misslyckades med att gå ned i vikt genom att räkna kalorier men lyckades med LCHF så beror det antingen på att han fuskade med räknandet, att han inte hade tillräcklig information om hur man ska räkna eller att han helt enkelt inte kunde räkna. Jag tippar på det förstnämnda. ;)
#15
26 maj 2011 kl 18:37
Gilla
John>> Angående McDonalds så är det väl ett utmärkt ställe att få i sig mättade fetter på? Bara man ser till att beställa en stor pommes och bearnaise- eller vitlökssås.
De få kolhydrater som finns kvar i deras pommes kan väl knappast skada LCHF-dieten? ;)
Se'n slänger man brödet till burgaren och äter salladen, osten, dressingen och köttet.
Perfekt för en LCHF:are?
#16
26 maj 2011 kl 18:43 Redigerad 26 maj 2011 kl 18:45
Gilla
Intervallmannen>> Äpplen och päron!
LCHF är en metod.
Kalori in/ut är den grundläggande fysikaliska processen.

Det är väl bra att veta *varför* man går ned i vikt? Så kan man ju se'n fritt välja vilken metod man vill använda för att göra det? :)

Ditt tips att laga mat hemma är grymt bra! Dels tenderar man att få i sig nyttigare mat och dels gör man ju av med fler kalorier om man handlar, lagar mat och sedan diskar. :)
#17
26 maj 2011 kl 19:30
Gilla
Intervallmannen>> :) Håller med om att vi inte håller med varandra. :)

Inget långpass idag dock, toppar inför ett lopp på måndag och är dessutom förkyld.
Vad är bäst att äta dååå tro? :D
#18
27 maj 2011 kl 12:59
Gilla
John Edberg>> Du har antagligen hört talas om "straw men" (halmgubbar)? Du sätter upp ett flertal i ditt svar 08:36 till mig. :) Det innebär att man konstruerar ett argument från opponenten och sedan svarar på det. Det är inte mycket av det du verkar svara på som jag faktiskt har påstått. Du sätter upp halmgubbar på löpande band.
Denna lilla inledning och övrigt som jag skrivet till dig nedan är inte på något sätt avsett att påverka dig i din tro, för det tror jag inte är möjligt.
Det är endast till för att balansera din propaganda för alla eventuellt osäkra som läser här. Tro alltså inte att jag är så dum så att jag försöker resonera med dig.

Du skriver: "Nä det verkar ju onekligen som att räkna kolorier är den utlimata metoden..."
Jag har gång på gång sagt att det inte är en metod i sig, faktum är ju att det finns en uppsjö av metoder att få kontroll på energibalansen. Så även genom LCHF för vissa. Detta är en halmgubbe.

Du skriver: "Att du och frugan inte fixade det hela var ju, precis som du beskriver, att ni inte klarade av omställningsbesvären. Att vänja kroppen att förbränna fett istället för socker tar olika tid hos olika individer. Att man då blir tokig för att man inte får i sig socker tyder väl mest på sockerberoende?"
Vem har pratat om socker? Menar du att man är sockerberoende om man inte klarar sig utan pasta, ris och potatis? Verkar vara en halmgubbe, eller så är det helt enkelt så att man inom LCHF hävdar att de som äter ris, pasta och potatis är sockerberoende?

När det gäller historik över människans framsteg som art i förhållande till vad man ätit så har det forskats en hel kring det och din personliga historiesyn är garanterat varken komplett eller korrekt. Finns säkerligen en hel del forskning att göra på detta ämne.
Några exempel (orkar inte leta källor nu, men kan göra det om du vill):

1. Man har kommit fram till att en stor anledning till att de Homo Sapiens som levde i grottor vid Sydafrikas sydligaste spets för ca 200.000 år sedan plötsligt fick större och mer väl fungerande hjärnor var att de började fånga och äta mycket skaldjur längs stränderna. LCHF? Ja kanske.
2. Sumererna (de första som började bygga städer, troligen uppfann hjulet, skrivkonsten etc.) förlitade sig extremt mycket på spannmål och åtnjöt en fullkomligt explosiv utveckling under ca 3500-2000 fKr. LCHF? Nä, antagligen inte.
3.Romarna - dom förlitade sig minsann BÅDE till stor del på spannmål (gröt, gryn, bröd) OCH på fisksås (Garum) samt även på fläsk. Detta beskriver i stora drag en legionärs kost, för "vanligt folk" var det sannolikt mest spannmål och fisksås som gällde. Legionärerna, som var de som rörde sig mest över världen åt dock allt de kom över. Om de stötte på frukt så åt de det t ex. Ingen kan hävda att någon civilisation hittills har varit lika framgångsrik under lika lång tid som romarriket. I själva verket så är det diskutabelt ifall romarriket någonsin gick under eller om vi i själva verket fortfarande lever i en förlängning av det. LCHF? Nix. Varierad kost? Tja, typ.


Du skriver: "Snällt dessutom att du hävdar att alla som inte klarar att gå ned i vikt, trots att de försökt med allt, lider av dyskalkyli..."
Har inte hävdat det. Återigen, en halmgubbe.


Det var du själv som drog upp McDonalds i ditt inlägg från 26 maj 2011 - 17:00, inte jag.
#19
27 maj 2011 kl 15:47
Gilla
John>> Du konstruerar fortfarande och leder vidare argumentationen på vägar dit jag inte ämnat gå.

Bra att vi håller med varandra om att det som spelar roll för kroppsvikten är energi in/energi ut. Det är egentligen det enda jag velat ha sagt i denna tråd. :)
Hur Sten Sture kunde misslyckas om han inte på något sätt gjorde fel är för mig en gåta men att han skulle lida av diskalkyli har jag aldrig skrivit, det är helt och hållet dina ord.
Märkligt också att du kan hålla med om att det är energinettot som spelar roll men samtidigt inte håller med om att Sten Sture måste ha gjort fel. Verkar helt ologiskt, men du har säkert någon bra LCHF-förklaring på det. :)
#20
27 maj 2011 kl 15:50
Gilla
Niklas>> Japp! Romarrikets framgångar berodde givetvis på en rad faktorer men konsensus inom historieforskningen idag gör gällande att kosten spelade en stor roll - ja. :)
< < < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > > >