14 maj 2013 kl 11:07
Redigerad 14 maj 2013 kl 11:07
Jag har också fått diagnosen diskbuktning och har haft samma problem i över 10 år nu. Det är besvärligt, men man ska vara glad för att inte det är bråck eller ischias!
Jag har en disk som i ländryggen som är lite instabil och känslig för vissa typer av rörelser. När den är som känsligast måste jag passa mig ordentligt för att lyfta snett eller för att göra okontrollerade böjningar av ryggen. Har gjort bort mig några gånger vilket har lett till att området runt disken svullnat upp ordentligt och trycker nästan hela tiden på nerverna runt disken (blir som handikappad nån vecka innan jag får börja rehab-träna igen).
Dock verkar jag i vissa perioder vara hur stabil som helst, medan andra perioder inte kunna göra något instabilt med ryggen. Ena stunden hur stark som helst, andra stunden pajar ryggen av dammsugning.. Jag har försökt hitta något samband, men inte lyckats. Har funderat på ifall värme/lufttryck kan påverka stabiliteten i diskarna (det finns ju vätska i diskarna) precis som tryckskillnader och värmeskillnader kan påverka reumatiker och andra typer av ledsjukdomar. Finns dock ingen riktig forskning på detta som synd är.
Det som funkar i rehabväg för mig är iallafall att tänja bak ryggen (ligg på mage och tryck upp överkroppen så att bålen hänger fritt några cm över marken). Detta tillsammans med mycket bål- och benträning. Starka ben och stark rygg är A&O för våra ryggproblem. Men tyvärr får man hoppa över konditionsträningen under de värsta smärtperioderna... :(
På träningsfronten har barfotaskor funkat mycket bättre än vanliga joggingskor för min rygg. Jag landar inte längre på hälarna vilket minskar kompressionen i ryggraden. Dämpningen är ju maximal när man landar på framfoten. Dock är jag ingen storlöpare, utan löper mest i samband med annan träning (max 6-7 km).
Hoppas du hittar ett bra sätt att bli hel!
