Foto: Wikimedia commons

Ett påtvingat träningsläger

Träning/Krönika

Den 17 juni togs bussförare ut i strejk och på orten där jag arbetar och på orten där jag bor drogs all busstrafik in och mitt sätt att ta mig till jobbet försvann. Tidpunkten kryddades av att resten av familjen var lediga och bortresta med bilen. Utan någon tid att passa inledde jag arbetsveckan med transportlöpning 15 km hem ihop med min trogna löparkompis David. Jag är lyckligt lottad som har en kompis som arbetar på samma ställe som jag, bor på samma gata som jag, är jämn med mig i löpkapacitet och som dessutom är trevlig att prata med! En svårslagen kombination!

Då han föreslog ett intervallpass med fyraminutersintervaller var jag inte sen att haka på trots att det blev ett ganska hårt pass. Jag förlängde nerjoggen och fick ihop en halvmara på måndagen. Dagen efter blev det ett vanligt lunchpass löpning med kollegorna och på onsdagen körde David och jag ett dubbelblock löpning i lugn pratfart morgon och eftermiddag. Dagen efter cyklade jag sträckan två gånger på rätt så slitna ben. Trots att jag åkt samma sträcka till jobbet i över tio år har jag aldrig cyklat densamma. Springa däremot har jag rutin på. Känslan i början på cyklingen var konstig med trötta ben trots låg puls men snart hittade jag en bra intensitet runt 25 km/h på ”gamla Bettan”, min 17 år gamla mountainbike.

Fredagen bjöd på ett midsommardopp som enda fysiska aktivitet men det var för kort och osvettigt för att hamna i träningsdagboken. På lördagen var jag tvungen att prova ett par nya skor en kort sväng i skogen och på söndagen hängde jag med David på ett rejält långpass. Jag har slarvat med dem i år och sällskap gör dem lättare att få till.

Andra veckan inleddes med cykling tre dagar på raken, bilen och familjen hemma igen men med olika tider fick vi pussla lite med logistiken och vid det här laget hade jag börjat uppskatta cyklingen! Ett tisdagspass med löpning som vanligt där jag provade att springa lite fortare på ben som verkligen var mängdtränade och det gick bra. Torsdagen sprang jag ensam ett dubbelblock löpning i lite högre fart denna gång och överraskande nog var känslan bra trots att jag jobbat över och var lite låg på energi men ett depåstopp i kiosken och en chokladbit löste det energibehovet. Planen var att avsluta andra veckan med ett dubbelpass cykel men då parterna kom överens på torsdag kväll var det rätt skönt att parkera rumpan på bussen och ta en vilodag på fredagen.

På söndag kan jag summera 15 mil löpning och över sju mil på cykeln på två veckor och en riktigt bra träningsmånad. Kroppen känns bra och har känts bra hela tiden och motivationsmässigt har det inte varit några problem. Cyklingen har gett extra träningsvolym utan att slita så mycket på benen. Jag har inte blivit omcyklad av någon men slängt avundssjuka blickar på cyklister på snabba racerhojar, tänk vilken skillnad det måste bara mot min gamla traktor till cykel!

Då och då är det bra att chocka kroppen med något den inte är van vid, som att höja farten eller öka mängden och det påtvingade träningslägret hjälpte mig med det även om nästa tillfälle gärna får vara självvalt. Nu gäller det bara att annalkande semester inte lockar med alltför mycket slöande så att formen jag byggt upp eroderas men jag har nu lagt en fin grund för resten av sommaren!

2 kommentarer till artikeln

1980 • Växjö
#1
27 juli 2013 - 21:04
Grymt. På 2 veckor sprang du ungefär vad jag gör på 2 månader. =)
/Henrik
1971 • Nykvarn
#2
28 juli 2013 - 23:08
Tackar, ja de där veckorna, det var ju ett tag sedan nu, hade nästan glömt blrt krönikan :) , gav en riktig formtopp!
Endast registrerade medlemmar kan posta kommentarer.
Registrera dig här eller logga in ovan.