Aros marathon 2012

Det gick väl sådär kan man sammanfatta det hela. Jag började i ett beskedligt tempo eftersom jag visste att det var långt och att jag skulle försöka se det som ett träningspass till BUM. Men det fanns inget beskedligt med denna dag alls faktiskt, ryggen började krångla tidigt så jag hade problem med att få fram kraft i höger ben men framförallt vinden. Vi hade motvind hela tiden förutom de partier som gick i skogen. Det var heller ingen motvind att leka med, det måste ha varit storm i byarna, det gick nästan lika fort att gå som att springa vissa bitar. Efter 26 km var jag helt utmattad av motvinden och tänkte ge upp, men hur fan ger man upp mitt ute på landet? Det går inte så jag travade på, till slut passerades maran på min sämsta tid nånsin och efter ytterligare 3,5 km målet. En fantastisk tävling tycker jag, trist med vinden. Sammanfattningsvis var detta det absolut jobbigaste marathonet hittills.