Gamlestan–Kåhög–Säveån–Kaggeled

Har inte känt mig riktigt på hugget sen i onsdags; jag vet inte om jag fick med mig något skräp i kroppen hem från Zürich eller om det bara var en släng av latmask. Idag fick det iallafall vara nog med rodelträning och istället ut och köra långpass. Helst över 25 kilometer och gärna med fartökning.

Som vanligt gick det lite snabbare i nedförsbacken de första två kilometerna men när underlaget blev mer horisontellt tuggade det på i stabilt distanstempo. Helt händelselös löpning fram till 13 km, där jag plötsligt kände att nycklarna i bakfickan på tightsen var på glid. Det visade sig att de hade gnagt ett hål i sömen och började närma sig höger ben. Bara att stanna och fiska upp dem innan de ramlat igenom helt och i värsta fall ner i en avloppsbrunn. Lade dem först tillsammans med telefonen i mitt SPI-belt, men skramlandet var otroligt irriterande så efter 500 meter plockade jag upp dem igen och höll dem i handen resten av vägen istället.

Vid 16 kilometer var GC-banan plötsligt avspärrad utan någon hänvisning. Bara att vända om tråckla sig upp på alternativa vägar innan det gick att komma på banan igen via en gräsmatta. Liiiite bättre skyltning skulle inte göra något, tacksåmycket Partille kommun.

Vid 20 kilometer kändes benen tillräckligt bra för att kunna klara av en fartökning till maratempo. Det fick bli en omväg via Kålltorp–Härlanda för att komma upp i 25 kilometer. Lite segt att hålla tempot sista kilometern, den ytterst lätta uppförsbacken på Kyrkåsgatan kändes brantare än den är. Återgick til lugnare tempo de sista 700 meterna hem där det är branta backar på riktigt.