Göteborg–Järpås

Tänkte ta en långpanna på cykel i det fina vädret när jag kom på att storasyster nog skulle uppskatta ett besök. Sagt och gjort, ett telefonsamtal för att kolla att hon var hemma, komplettera packningen i ryggfickorna med tandborste och kallingar (ett par byxor och en t-shirt skulle jag få låna när jag kom fram) och så iväg. Hade just kommit ner till Gamlestaden när jag kom på att jag måste ha ett par linser med också om jag ska se något på hemvägen, så det blev ett omtag innan jag var iväg på riktigt.

Suveränt väder med sol och lite moln, som växte till under dagen. Vinden var nordvästlig och relativt måttlig, mestadels kantvind alltså men fram till fikastoppet i alla fall övervägande "akter om tvärs".

Missade en vänstersväng i Sjövik och hamnade på en grusväg som blev mindre och mindre och till slut bara en stig, rena terrängkörningen. Jag tyckte ändå huvudriktningen var rätt eftersom det fortfarande verkade vara gamla banvallen om än i rätt dåligt skick så jag fortsatte och hoppades på det bästa. Efter ett par kilometer skogskörning – inklusive bunnyjump över ett nedfallet träd – kom jag ut på stora vägen och kunde fortsätta på ett underlag som passade landsvägshojen bättre.

Efter knappt halva vägen blev det fikastopp på Brobacka kaffestuga som glädjande nog öppnat igen efter att ha haft stängt en tid. Möjligen är det nya ägare men allt var sig likt. Galet lång kö, det tog över 30 minuter innan jag kom fram och fick beställa. Det verkar som om de själva var lite tagna på sängen av den stora tillströmningen för bullarna och en del annat var slut. Det fick bli dubbel dos kakor istället, en morotskaka och en kärleksmums, för att fylla på med kolhydrater. Plus kaffe och en Cola för lite riktigt snabba kolisar.

Resten av resan var det som sagt mestadels ren kantvind, ändå kunde jag till min egen förvåning oftast ligga runt 30 km/h, långa sträckor till och med en bit över. Direkt efter stoppet var det lite segt när kroppen fick fördela resursena mellan att ta hand om allt jag petat i mig och att trampa på pedalerna, men när väl det nya energiintaget började ramla ner i benen kändes det riktigt bra. Kanske ska jag lägga ner löpningen och satsa på cykling istället? Nej, jag tror nog inte det, men kul och inte så lite förvånande att jag kunde hålla ett rullsnitt på över 29, trots fadäsen med skogsstigen som förstås sänkte snittet en del.

Kom fram till syrran utan så jättetrötta ben, men det var ändå riktigt skönt att få kliva av sadeln och in i duschen. En liten promenad för att se vad som hänt i världsmetropolen Järpås sen jag var här sist (inte mycket) och sen kvällsfika. Nu blir det tidig sänggång för att ladda batterierna inför morgondagens hemresa.