1 januari 2021 kl 13:43
Redigerad 1 januari 2021 kl 13:47
Nja, jag funderar på min mediokra utveckling. Och ja, att jag är sliten faktiskt.
Skulle tro att kanske 60% av passen är väldigt sega, 20% ok, och kanske 20% härliga med bra med kraft. Borde det vara så?
Målet har väl alltid varit att röra på mig, och inte sluta. Inte att vara nån typ av elitmotionär.
Har nu sprungit i ca 10- 15 år hyfsat konsekvent, i alla fall sista sju åren där jag snittat 70-80 mil. (Mest på grund av nåt mellanår med mycket förkylningar och mindre skador. Så vanligast runt 100 mil per år egentligen.
Mitt pb på milen är ~46min. Trodde jag skulle komma ner på 45min 2020 faktiskt.
Passen jag springer blir ofta 10-12 km, aldrig mindre (vill ha distansen, och ett kort snabbt/intervallpass förlorar jag distans på)
Springer oftast på känsla, en bra dag tar jag i och en kass dag härdar jag ut, milen skall in liksom. Det är det viktigaste...
80-90% är kuperad terränglöpning.
Så tanken är, kanske bör jag ha ett lite annorlunda upplägg med mer kvalitet, malandet på 80-85% av max kanske inte ger mest för kroppen och behagligheten.
Bedömer att min maxpuls kan vara ~200
Och jag snittar 168 i puls på alla pass under 2020.
(Är i början på 40årsåldern)