Löpning Kom igång 13 inlägg 7029 visningar

Färsking börjar löpa

O N
1984 • Malmö
#1
10 mars 2015 - 17:16 (Redigerad 10 mars 2015 - 17:17)
Gilla
Hej,

Jag är en herre ca 30 år gammal, 195 cm lång och väger väl runt en 100 kg.

Har levt ett "aktivt" liv, dock utan någon som helst träning eller sport men alltid rört mycket på mig, promenerat och cyklar vart jag än ska. Har arbetat med kroppen tidigare också men har nu fått kontorsjobb sen något år tillbaka.

Häromveckan fick jag för mig att jag skulle börja springa, få upp flåset och tappa några pannor. Har lagt på mig en del sen jag började sitta still hela dagarna. Änsålänge känns det bra, det går bättre och bättre, men jag funderar på hur jag ska lägga upp träningen så det blir så bra det kan, för nån som mig.

Har ett elljusspår på 2.5 km jag brukar springa, klarade precis av att springa hela utan att gå något, det gör jag på ca en kvart, är dock rätt slut efter det. Ovanpå det så har jag 15 min på cykel enkel väg för att ta mig till och från spåret.

Man läser här och där att det ska springas i 30 minuter osv osv som nybörjare. Men vafan vet man.

Vad tycker ni? Borde jag öka på och köra två varv lugnare och koncentrera mig mer på tiden jag springer, kombinera promenad/jogg eller fortsätta köra 2.5 och hålla mer tempo? Vad "ger mest" om man säger så. Siktar på att köra 2-3 pass i veckan.

Aja, jag svamlar säkert lite. Men nyfiken på vad ni andra tycker :-)
Stefan Nilsson
1953 • Lund
#2
10 mars 2015 kl 21:45
Gilla
Det kan väl vara en bra början att springa ett varv på rundan och promenera ett varv. Sen kan du ju köra två, tre varv i väldigt lugnt tempo, eller springa-promenera omväxlande. Prova dig fram med vad som känns bra just för dig!
Joakim Kimmehed
1981 • Lerum
#3
10 mars 2015 kl 21:49
Gilla
Var i en situation inte helt olik din när jag började springa för några år sedan. Kan bara ge råd utifrån egen erfarenhet, men jag skulle säga att det är bättre att lägga på lite distans, dvs kör 2 varv till att börja med och gå kortare perioder om du inte klarar hela sträckan. Öka sedan successivt på distansen hellre än farten. Så gjorde jag iaf, och nu har jag precis genomfört mitt första 6-timmars :-)
Fredrik Ström
1968 • Göteborg
#4
11 mars 2015 kl 09:46
Gilla
Hello även jag kan ge lite tips utifrån vad som funkade för mig. Jag körde på i början o blev skadad, tog då hem app från 0 till 5k på 12 veckor , sen byggde jag på sprungit i snart 2 år o skall springa ultravasan 90 i augusti så det går framåt:) tänk bara på att det går relativt snabbt bygga kondition men leder o ligament tar nåt år - all lycka :)
1976 • Västerås
#5
11 mars 2015 kl 10:15
Gilla
Kolla igenom forumet för det finns många bra trådar med tipps och idéer både på hur du ska komma igång men sen så du inte skadar dig.

Skulle vilja sticka ut hackan och säga att komma igång och klara att springa är det lätta.
Att göra det utan att dra på dig en skada är det svåra.

Är själv ganska ny. Började i juni och är lite längre och tyngre än dig. Tog 5 riktiga rundor innan skada och sen månader av rehab.
Se till att du har bra skor. Väger du över 100 så kanske väldämpade "geledojjor" inte är det bästa för du trampar igenom dom. Se om du kan filma löpsteget och få tipps i butik. Värt att investera i bra skor.

Börja lugnt. Spring och gå omvartannat. Är inte bara att få bättre kondition utan kroppen behöver vänja sig vid belastningen succesivt. Spring 2 min, gå 2 min och så vidare. Sen när du springer så behöver du inte tokkuta utan spring sakta och låt kroppen vänja sig. Blir även roligare för dig om löpningen är en njutning, ska vara jobbigt men om du ligger på gränsen mellan "hjärtinfark och spy" varje löprunda kommer du nog inte fortsätta.

lycka till :-)
1984 • Stockholm
#6
11 mars 2015 kl 11:45
Gilla
Generellt sett så är tiden du är ute och mängden löpning totalt sett viktigare än tempot. Så länge du springer mindre än jättemycket (tänk 10 mil i veckan typ) så kommer det ge mer för din utveckling att öka längden på passen och mängden pass än att öka farten. Sen vill ju många av oss inte springa 10 mil i veckan av helt andra orsaker. Så då kan man börja lägga in lite snabba pass istället för fler/längre när man landat på en mängd man är nöjd med.

Springer du 2.5 km på 15 minuter så skulle jag säga att du springer onödigt fort (6 min per km). Den gamla joggingen som var poppis för några decennier sen gick ofta i typ 7:30-fart. Jag tycker nånstans mellan 6:30-7:30 är rätt lagom för en nybörjare på platt asfalt, långsammare i skogen. Du orkar jättemkt mer om du sänker farten ett par snäpp och det finns egentligen ingen anledning att springa fortare än så innan du kan ta en lång runda (en timme iaf) och föra ett samtal samtidigt. Enda anledningen att springa fortare är om man tycker det är skittråkigt att springa sakta. Men det kan vara bra att veta att du inte behöver för att utvecklas.

Öka distansen långsamt och håll ansträngningsgraden på en måttlig nivå, kan du föra ett samtal är det bra.
O N
1984 • Malmö
#7
11 mars 2015 kl 13:22
1 Gilla
Man tackar man tackar!

Goda tips! Jag tänker nog om lite, ska dra ner tempot rejält och dubbla distansen. Ta två varv i spåret. Men varva joggen med promenad.

Vore ju ganska rötet att skada sig nu när man väl tycker någon träning är lite rolig. Man är ju dock förjävla ivrig, roligt när man så snabbt känner man blir bättre! Aja, lugnt lugnt lugnt verkar vara mantrat.

Tack igen!
1975 • Göteborg
#8
11 mars 2015 kl 16:24
1 Gilla
Delar din längd men inte vikten. Hundra pannor är inte supermycket, men lite att släpa runt på. Det som tar mest stryk när man börjar är lederna, och det gäller oavsett vikt men betyder mer ju tyngre man är. För varje steg trycks knän, höfter och fotleder till, och finns inte styrkan i muskulaturen för att stabilisera finns risken att du kommer att känna det i sinom tid. Om det tar 1 vecka eller 50 är omöjligt att säga, men risken finns där.

Jag skulle nog slänga in en rekommendation om lite styrketräning som komplettering. Exakt vilken fart du ska hålla är svårt om inte omöjligt att säga något om, och någonstans glider en långsamt släpig jogg över i en slags skum promenadstil istället. Försök hitta en fart som är aningen långsammare än vad du tror är ok för att bli bättre (dvs hitta en allmän transportfart du kan hålla utan att pressa dig). Man vill gärna pressa sig lite, ofta undermedvetet, så att släppa pretentionerna och bara springa för springandets skull är inte så tokigt.

På sikt kommer problemet bli att fortsätta. Alltid kul att börja med något nytt, men när nyhetens behag börjar falna och vardagstristessen sätter in börjar den riktiga träningen. Rätt som det är planar det dessutom ut och man blir inte bättre längre. Det kanske stretar emot att ta sig ut så man fuskar förbi ett tänkt pass och tänker att man tar igen det en annan dag istället. Ja, du vet.

Kanske viktigast av allt. Tillåt dig själv att förbättras över lång tid. Skynda långsamt. Vi är många som har börjat för snabbt och dumt och fått betala med skador och rehab senare. Det är alltid lätt att vara efterklok.
O N
1984 • Malmö
#9
11 mars 2015 kl 23:07
Gilla
Fick bli ett promenad/jogg pass på 5 km idag. Kändes rimligt.

Dock känner jag av att benen mina inte är vana vid detta. Speciellt framsidan av underbenen, benhinnor eller va det kallas(?). Mycket bättre nu än när jag började men det ömmar en del än när jag springer. Efter känns det inte men om jag trycker med handen där nere så ömmar det igen. Något är skumt.

Är de bara otränade/stela/träningsvärk? Är det värt att bara köra på i lugnt tempo så löser det sig av sig själv eller borde jag ta till någon åtgärd?

När jag köpte dojjorna så kollade vi fötterna mina på nån platta i butik så de ska väl vara rätt.

Aja, roligt är det iallafall! Får hoppas den gamle kroppen håller bara.

Tack igen alla som skriver! Man blir peppad!
Roger
1974 • Eskilstuna
#10
13 mars 2015 kl 13:26
1 Gilla
lol @ gamle kroppen! Vänta 10 år :)
O N
1984 • Malmö
#11
26 mars 2015 kl 11:39
1 Gilla
Kan uppdatera lite, det går framåt!

Flåsar mig runt en 5 km bana nu. Det tar mig ca 40 min blandad jogg och gång. Håller mig till ca 2-3 ggr i veckan.

Benen mina spökar en hel del fortfarande men upplever det som att det blir bättre. Kan det vara "farligt" att springa med ont i benhinnorna? Finns det något man enkelt kan göra åt det?

Hoj hoj!
1975 • Göteborg
#12
26 mars 2015 kl 13:13
Gilla
Korta svar - ja, och, vila. Benhinneinflammation vill du definitivt inte dra på dig.
1978 • Norrtälje
#13
26 mars 2015 kl 14:19
Gilla
#11
Jag har kompressionsstrumpor på mig efter att jag har löptränat och har inte haft problem med mina benhinnor, ännu iaf... Om det beror på kompressionen eller inte har jag ingen aning om men du kan ju prova om det hjälper att ha kompstrumpor på när du springer.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.