Löpning Kom igång 23 inlägg 16908 visningar

börja vid 50..

1969 • Uppsala
#1
30 juni 2019 - 21:14
1 Gilla
Jag är helt otränad, har inte tränat något alls på 5-6år..
För ca 6år sedan löptränare jag och sprang 8-13km några ggr/vecka.
Men det är skillnad på 44år och 50år..
Vad tror ni kan man komma igång bli löpare och springa milen några ggr/vecka när man börjar som otränad vid 50år...
Någon som har gjort den resan?
< < < 1 2 > > >
Fredrik Ström
1968 • Göteborg
#2
30 juni 2019 kl 21:21
1 Gilla
Hello

Klart det går, började lufsa vid 45 år utan att någonsin har rört mig och kör ultror nu, är nu 51. Tror att alla kan om man börjar där man är och tar d lugnt i början osv , all lycka till dig.
Monica Carlsson
1971 • Partille
#3
30 juni 2019 kl 21:42
3 Gilla
Ja, såklart! Starta försiktigt bara, typ gå-löp-program i början, sikta på "tid på fötter" istället för att stirra dig blind på distans eller hastighet. Bygg löpstyrka och ha tålamod med dig själv, jämför dig inte med den tidigare versionen, iaf inte för tidigt!
Gneta på, njut av att du har bestämt dig, njut av väder och årstider, skynda lagom med grundträningen!
Kurt Löwnertz
1953 • Stockholm
#4
30 juni 2019 kl 21:47
2 Gilla
Det går absolut, jag startade löpträna vid 54, har sedan sprungit både maror och Lidingölopp. Första åren var belönande, jag ökade i snabbhet och uthållighet undan för undan. Nu fyller jag snart 66 och löptränar fortfarande ett par gånger i veckan, cirka milen i snitt. Så du bör ha många år kvar av löparkarriären!
1954 • Falun
#5
30 juni 2019 kl 21:48
Gilla
Yep. Inga problem. Kör inte igång för hårt bara.
1961 • Oskarshamn
#6
30 juni 2019 kl 23:00
1 Gilla
Klart det går. Jag började vid 52 och har faktiskt lyckats förbättra mig lite varje år sedan dess, fyller 58 i år. Mitt tips är att det ska vara kul, man får ha lite fantasi. Variera löprundorna, spring i skogen och/eller tillsammans med andra. Eller ta sikte på ett kafé och belöna dig själv längs vägen.
Oldboy
1952 • Danderyd
#7
30 juni 2019 kl 23:15
2 Gilla
Lagom ålder för en debutant.
Visserligen har jag sprungit till och från sen 10-årsåldern men tävling och systematisk träning började just vid 50.
Började med maraton vid 52 och persade varje år till 63,milperset är från 64 års ålder.
Starta gradvis bara så går det säkert bra.
1965 • Umeå
#8
30 juni 2019 kl 23:47
Gilla
Sprang min första mara 2002, då jag var 36. Har tränat på och i år är jag snabbare än någonsin vid 53. Nja, det där med "snabb" är förstås relativt...
1967 • www.sapiens.se
#9
1 juli 2019 kl 08:38
4 Gilla
Om min mamma – som inspirerad av mig började springa som vuxen – kan springa sin mil varje morgon...

Jag blir ofta förvånad vilka begränsningar som finns i tanken. Kan jag, kan jag inte? Man vet aldrig förrän man provat. Och jag älskar att slänga upp att min gamla mamma fixar att springa ett gäng mil i veckan när folk i halva hennes ålder tvekar på om dom fixar att springa 4-5 mil i veckan.

Men som alltid, starta upp försiktigt.
Desmond
1963 • Hällefors
#10
1 juli 2019 kl 11:31
2 Gilla
Började springa igen vid 53, hade sprungit en del fram till 25, sen ett låååångt uppehåll. Inga problem att springa över 4-5 milpass i veckan nu. Tänka bara på att skruva upp sakta, inte gå på för långa distanser eller för höga tempon så du riskerar skador... Jag började med att springa 15 minuter, det blev ungefär 1,5km... ökade ngn km i taget. Sen låg jag några månader och tuggade runt 4 kilometer, många provrundor på 5km, och fick ont i knän eller hälar, tog några dagas vila o tillbaka på 4, men när jag väl kommit över 5 km och det kändes bra, satt milen några veckor senare.
Jag är inte så intresserad av att springa lopp, men pass på ett par mil blir det ibland.
Jan Nilsson
1967 • Boden
#11
1 juli 2019 kl 11:39 Redigerad 1 juli 2019 kl 11:59
5 Gilla
En kompis till mig var på hälsoundersökning förra veckan, han nämnde att han får ont i knäna då han springer, läkarens svar "man ska inte springa då man närmar sig 50" :O
Att en läkare kan vräka ur sig något sådant är chockerande, men tyvärr inte så överraskande för mig då jag känner så många som inte fått rätt diagnos då man måste besöka läkare, mig själv inräknad, men att påstå att man inte ska springa bara för att man uppnått en viss ålder är på en helt ny nivå, men hen slapp försöka ge en diagnos på det sättet.
1969 • Uppsala
#12
1 juli 2019 kl 14:46
2 Gilla
Stort tack till er alla!
Jag har börjat så smått med ett "nybörjarprogram" och varvar spring/gå i ett antal minuter och ökar succesivt.
Men visst är man ivrig att öka distansen till den nivå som var vardag för ett antal år sedan. Det känns inte riktigt som man tränar när programmet pågår 15 minuter och distansen knappt är ett par km :)
Men alla det är nog smart att ta det sakta som ni skriver.
1978 • Järfälla
#13
1 juli 2019 kl 17:38
Gilla
Anna vill bara tipsa om att köra med nån löpargrupp. Perfekt om man vill komma igång med löpningen. Finns alltid en nivå som passar alla, nybörjare som lite mer erfarna löpare. Stor spridning på ålder men det är fler som är 40-50+. Har fått många nya kompisar genom den gruppen jag kör med och vi springer flera lopp tillsammans.

Själv började jag löpträna för tre år sen.
Ove Grönberg
1941 • Enskede
#14
1 juli 2019 kl 18:51
5 Gilla
Hej Anna
Det mesta är väl sagt. Skynda långsamt . 50 år rena ungdomen .
Jag springer väl nästa jämnt men kör mycket styrka och smidighet för att håla mig skadefri. Det kan vara tänkvärt
Hälsningar från en ung 78 åring
1967 • Ekshärad
#15
1 juli 2019 kl 19:47
5 Gilla
Började vid 49, dvs 3 år och knappt 30 kg sen, efter ca: 30 års vila. Började med 3 km rundor i ca: 6:30-7:00 tempo, 180 i snittpuls och dödsångest. Ont överallt förstås.

Upptäckte en ny person under fläsket, och tänker fortsätta tills kaklet säger tvärstopp.

Ska försöka mig på min första mara nu på lördag.
Beata Larsson
1962 • Uppsala
#16
2 juli 2019 kl 10:02
3 Gilla
Hej Anna, är en av dem som började löpträna vid 50, så viss går det. :-) Fyller 57 snart och hoppas kunna fortsätta flera år till. Inte fort men framåt med glädje för både kropp och själ.

Jag började totalt från början (raska promenader med längre och längre jogg-inslag), löpningen har nämligen aldrig funnits på kartan i mitt liv. Jag blev så illa tvungen att börja löpträna när jag på en 50-årsfest bestämde med några arbetskamrater att vi skulle genomföra tjejklassiker, vilket vi också gjorde året därpå. 2013 sprang jag mitt första 5 km-lopp. Samma år, på min 51:a födelsedag avverkade jag en första mil och sedan började det rulla på. Inte ens i mina vildaste fantasier skulle jag trott att jag skulle kunna springa tiotals halvmaror och tre maratonlopp!
Du har en fantastisk resa framför dig, Anna. Lycka till!
Monica Carlsson
1971 • Partille
#17
4 juli 2019 kl 07:52
Gilla
Samma länk som jag la i "soffpotatis-tråden", kanske kan inspirera? https://runnersworld.se/fran-soffpotatis-till-lopare/
1969 • Uppsala
#18
10 september 2019 kl 17:56
4 Gilla
Tack alla,
Jag kan nu rapportera att jag följt mitt ”nybörjareprogram” och sprungit 3ggr/ veckan sedan 1/7. Nu är jag uppe i träningspass som ligger på 5-7km åt gången. Inga skador än så länge tack och lov.
Det där med att öka försiktigt var riktigt bra råd. Inga skador OCH man känner sig nöjd att klara av varje pass utan att stupa????
Jag fortsätter att öka distansen sakta men säkert??.
1969 • Uppsala
#19
10 september 2019 kl 18:01
Gilla
Det ska naturligtvis inte vara ?? I mitt inlägg ovan. Vet inte varför det ser ut så.
Sten Varvemo
1962 • Fellingsbro
#20
10 september 2019 kl 20:26
Gilla
Hej Anna, jag är 57 och började löpträna för några månader sedan, gått över förväntan tills nu, vart fall, började löpa på asfalt för 14 dgr sedan, så nu fick jag inflammation i knäna, funkar att löpa i varje fall men fått dra ner på distansen och tänker hålla mig på runt 5K tills jag fått ordning på det igen.. så skynda långsamt är verkligen ett bra råd..
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.