21 november 2014 kl 13:55
Tack för inputen! Precis den typen som jag hoppades på.
Mina tankar kring era kommentarer:
Fotisättningen
Hälen är ju helt klart först i. Det ser jag också på hur mina skor slits. Går in på utsidan hälen och ut rakt fram. Jag inbillar mig att det spelar mindre roll om hälen eller mittfoten är i först, utan det som spelar är var i relation till knät och höften foten går i med kraft. Man vill ju inte bromsa upp steget.
När jag tänker på det så kan jag korta in steget, trycka fram höften och öka frekvensen och då känns det som att jag får bra fart. Gör detta typiskt på lopp eller intervaller. Det kommer dock inte helt naturligt. Är det bålstyrkan som är förutsättningen för att närma mig det som min naturliga teknik?
Vinkeln på foten vid isättning. Förmodligen lyfter jag tårna och aktiverar musklerna på framsidan av skenbenet i onödan. Det skall jag laborera lite med. Kanske är det en del i lösningen att leda tydligare med knät istället för att trycka fram foten och underbenet?
Svanken
Medfödd tror jag. Har alltid varit rak i ryggen med mycket svank. Det leder lätt till lite Michael Johnson stil i löpningen när jag vill öppna upp bröstkorgen om ni fattar vad jag menar.
Hamstrings rumpa och vader
Knivskarp iakttagelse där om svaga hamstrings och bak. När jag var hos sjukgymnast för löparknä en gång så konstaterade han samma sak. Jag har svag baksida dvs hamstrings vader och förmodligen bak med. Jag kör lätt löpstyrka till och från med bl a squats, tåhäv, clams och motjuck (vet inte vad övningen heter egentligen med hälarna och axlarna är i backen). Det sker tyvärr inte helt regelbundet eller speciellt tungt. Vader och hamstrings är där jag drar på mig skador lättast och jag tillbringar ofta ett par månader om året med skador. När jag skriver det undrar jag varför jag inte tagit tag i det tidigare. Eureka, eller?
Sist men inte minst, tack Fredrik!