25 augusti 2014 kl 21:25
Arrangemanget överträffade mina förväntningar rejält - särskilt vad gäller start och målgång, men också urvalet på kontrollerna. Mycket genomtänkt.
.
Vad gäller banan så tycker jag den filmade genomlöpningen innan gav en god bild, och (som vanligt) höjdprofilen inte sa nåt alls. Backarna vid start innan Oxberg och Risberg var som försvunna (i varje fall om jag jämför med Vasaloppet/Öppet spår), och i stället var myrarna där det som tog kraft.
Annars är - i mina ögon - ultravasan en ganska nådlös tävlingsbana, där det t.ex aldrig finns något ställe där det är naturligt att gå (möjligtvis undantaget ett par knixiga backar), och där tekniska färdigheter inte har särskilt stor betydelse.
Det är nog löpmängen som ena och allena är viktig för den som vill göra det bra här, inte så mycket höjdmeter, tekniska färdigheter eller förmågan å handtera oförutsedda händelser.
För min del är detta 6:e (trail)loppet över 50k , och det första jag genomfört utan misstag överhuvudtaget. Ok - droppbagen var en stund borta, som förväntat, men de 5-7 minuterna det kostade tror jag ändå uppvägs av att slipa dra på "maten." Hade också en tejpbit som gav sig av under ena foten och börjat skava, men jag bedömde att det skulle funka in till mål (bättre än att försöka få av leriga skor med hårdknut och kompressionsstrumport) - det gjorde det. Men det hade inte gått särskilt mkt längre.
Åt gel+ 1/2 bar varje halvtimme efter första timmen - hade ingen betydande energidipp alls, och kunde utan problem fortsatt - erergimässigt och mentalt.
Benen hade dock inte klarat en meter till, jag tror jag fick ut allt jag var kapabel til där, särskilt givet duktig forcering från Eldris och in för att nå den egna målgränsen. Visade sig att jag var 4s över, men det var inte så farligt - belöningen var att för första gången i en ultra kunnat öka hela sista milen.
Var också glad att jag tatt med regnjacka, eftersom det värsta pissregnet kom precis efter att jag blitt kall av dropbagletande. Men det var bara då det var behov av den.
Sen är det ju en varierad bana, och för mig står det ganska klart att de partierna jag relativt sett är bäst på, och har mest kul på, är de tekniska - särskilt de som går utför. Så jag kände mig lite malplacerad - som förväntat. Så jag är där enig med Viktor (#281).
Men det är ju ett måste att ha löpt det när man gått det på skidor några gånger.
Var det värt pengarna? Absolut. Trots att jag bara drack ett par glas cola och lite buljong på kontrollerna, så kan jag inte se att det relativt sett är dyrare än stora halv- eller helmaratonarrangemang. Och för mig är kostnaderna hursomhelst mer det runt omkring (bodene, resa, tid man är borta etc).
En detalj: noterade ett vädligt saltsug efter Evertsberg, trots buljong, tog en S!cap o det försvann efter en kort stund och kom inte tillbaka på resten av loppet.
Och så är det ännu en gång förundran över att kroppen från höfterna och upp känns helt fin och redo att fortsätta, och benen är helt oanvändbara. Kan ju sakna det att hela kroppen är uttömd, som efter en skidtävling...
