Löpning • Träning • 25 inlägg • 3389 visningar •

jogging och viktväktarna?

Anna Kempe
1982 • Lund
#1
•
22 april 2008 - 15:42
Gilla
Hej! Jag är ny både här och med att jogga. Jag har satt som ambition att försöka jogga varannan dag och än så länge känns det bra. Jag har tyvärr missat lägga in många pass i min dagbok. Min fart just nu är ca 7.30/ mil och jag har nu kommit upp i 1 mil och är jätteglad...

Nu till min fråga.. Jag väger 60 kg och är 160 cm lång och jag trivs INTE med den vikten då jag tidigare i livet har vägt 10 kg mindre. Då bantade jag och orkade inte träna. Jag undrar om ni tror att det är en bra idé att äta enligt viktväktarna och jogga ca 1 mil varannan dag? Någon annan som går på vv? Mitt mål är att gå ner till ca 52-54 kg. Jag har valt vv för att där äter man "vanlig" mat - man har bara koll på mängd och kalorier. Jag har tidogare kört atkins och gi - men det funkar inte för mig utan kolhydrater. Blir trött. Vad tror ni erfarna?
< < < 1 2 > > >
Anders Forsberg
1965 • Hammarö
#2
•
22 april 2008 kl 16:24
Gilla
Är själv ingen expert, men jag vill precis som du Anna gå ner i vikt - och träna samtidigt!
Problemet är ju om man har ett ngt överflöd av fettmassa på kroppen, så gör ju träningen att man förbränner fett - ja, men man får också muskler.
Så om man kollar på vågen för att kolla vikten och använder måttbandet för att mäta midjemåttet märker man kanske att vikten inte förändras nämnvärt, men midjemåttet minskar.....
Viktminskning lär ju handla om fysikens första grundlag - d.v.s all energi är oförstörbar - Det ska visst handla om att äta mindre mängd energi än man förbrukar.
Själv måste jag ha hittat ngn slags jämvikt mellan vad jag stoppar i mig och hur mycket jag tränar, för jag går inte ned ett gram - visst det varierar ngt från dag till dag men inte så att jag kan konstatera att - japp!! nu har jag gått ned två kilo!
Kan det vara så att lågpulsträning a´la Maffetone, lämpar sig bättre för att minska i vikt?
Man ska ju inte upp i sådan puls att energin kommer från kolhydraterna i blodet eller musklerna.
Hur har det funkat för er erfarna Maffare?
Peter H Nilsson
1966 • Karlstad
#3
•
22 april 2008 kl 16:26
Gilla
Jonas Colting skriver så här om VV:

"Jag är skeptisk. Deras ledstjärna, poängsystemet, tar inte hänsyn till kvalitet och näring. Olivolja och avokado ger mycket höga poäng trots att de faktsikt hjälper till med fettförbränning, men genom sitt höga energiinnehåll får de höga poäng. Poängen är väsentliga i Viktväktarnas värld, inte kvalteten eller sammanhanget. Det finns betydligt bättre, friskare och roligare sätt att gå ned i vikt. Ett plus i sammanhanget dock till den positiva och allmänt stöttande karaktär som ändå omger Viktväktarna. Det kan kanske vara ett bra sätt att komma igång och lära sig om matens innehåll men jag tycker inte att det är ett bestående sätt att äta på. Dessutom lanserar Viktväktarna en egen produktlinje med energikakor och annat som ska fungera som måltidsersättning. Bara ordet måltidsersättning får mig att må illa! Måltider ska inte ersättas."

ur Jonas Colting "Jag vill ju bara se bra ut naken - kokboken"

Han sågar de flesta "dieter" och förespråkar "bra mat".
Köp den. Det är ingen absolut sanning, men jag tror man måste se på det här med mat på ett nyktrare sätt. Det gör han.
Anna Kempe
1982 • Lund
#4
•
22 april 2008 kl 17:20
Gilla
Peter; Jag har den boken och ja, den är bra men jonas C är en av de få personer som klarar sig på mindre kolhydrater och att träna hårt samtidigt och som sagt så har jag provat och är inte en av dem som klarar av det. Jag har provat under en längre period (1 år). Och när det gäller poängsystemet så sväljer jag der såklart inte rakt av då jag ändå är relativt påläst om kost, dvs jag skyr inte fettet då jag vet att det är viktigt för välmående och för viktminskning. Jag tänkte mest ha det som ett sätt att kolla så att jag inte får i mig för mkt kalorier utan sakta, sakta men säkert går ner istället.
Peter H Nilsson
1966 • Karlstad
#5
•
22 april 2008 kl 17:26
Gilla
Vad var det som inte var bra om du höll på ett helt år?

Alla tycker olika, men jag håller med Colting om att vi håller på att äta ihjäl oss i västvärlden. (det har han kanske inte sagt, men det anser jag hehe).
Jag har skurit kraftigt i kolhydraterna. Man får äta desto mer och bättre.

Jag säger inte att jag har rätt, men jag svarade på din fråga :-)
Gör det som känns bra och trivs med att träna på, det är huvudsaken.
helena angetun
1972 • Hägersten
#6
•
22 april 2008 kl 18:40
Gilla
Hej! Är viktväktare sen många år och vill bara poängtera (ha vad kul DET blev nu då) själva idén med viktväktarna. Att äta rätt mängd mat, jämnt fördelat över dagen för att hålla en bra blodsockernivå och slippa onödigt sug och hunger.

De livsmedel med högt antal points (el poäng) behövs också men, de ska man äta med måtta! Tex behövs inte ett paket smör på smörgåsen, det räcker bra med en tesked el vad man nu tycker är lagom. Höga/låga pointsvärden på livsmedlen ger en fingervisning om vad som är ok att äta lite el mycket av. Nog om detta, ni fattar nog;-) Viktigt är i alla fall att stoppa i sig av allt från fett, protein och kolhydrater, absolut inte utesluta något. Många utesluter fettet, upplevde i alla fall jag, de hade svårt att tappa vikt. De fick sin förklaring, ät fett (nyttigt fett alltså) så kommer förbränningen igång och mycket riktigt, det funkade! För övrigt förespråkar de också att äta frukt och grönt och dricka mycket vatten och röra på sig! Sunt förnuft alltså som vi nog alla vet egentligen!;-D

Så Anna ( och alla andra), jag tycker viktväktarna är ett bra sätt att lära sig äta rätt och tappa vikt. De är noga med att se till att man lär sig att hålla den också vilket kan vara svårt efter en viktnedgång. Själv tappade jag 15 kg för 9 år sen. Två graviditeter senare håller jag fortfarande vikten och går på viktväktarklass var tionde vecka för att hålla lite koll, för det betalar jag ingenting så länge jag ligger på min målvikt. (bmi 23) / Helena


Samuel H
1979 • Järfälla
#7
•
22 april 2008 kl 19:49
Gilla
Bra klargörande från Helena. Jag har alltid fått intrycket från de som räknar poäng, att de undviker mat med höga poäng. Jag hoppas att jag har uppfattat dom fel.
Mårten Hemström
1969 • Sala
#8
•
22 april 2008 kl 19:56
Gilla
En kritik mot vv är ju att de binder människor till sig, genom att de har ett så speciellt system med poäng och stöttning. När man slutar där går man upp i vikt igen. På så sätt blir man beroende av att vara medlem. Jag vet inte om det stämmer.
Samuel H
1979 • Järfälla
#9
•
22 april 2008 kl 19:59
Gilla
Hehe, den här communityn binder också folk! Vi räknar poäng i antalet avverkade kilometer och om vi slutar här går vi också upp i vikt. ;-)
helena angetun
1972 • Hägersten
#10
•
22 april 2008 kl 20:32
Gilla
Hihi det var ju sant Samuel!!

Viktväktarna binder inte folk till sig! Vi gör väl våra egna val eller hur? Om du som viktväktare lyckas gå ned och hålla vikten, ja då har du lyckats! De som slutar där och går upp har ju inte det!
Jag har inte slutat med viktväktarna, men jag har gått igenom min viktminskning, lärt mig hålla den och nu hittat en balans mellan vad jag stoppar i mig och hur mycket jag rör mig. Eftersom jag varit med så länge behöver jag inte tänka till extra på vad och hur mycket jag ska äta, det sitter liksom i ryggmärgen nu:-D

Det som är svårt när man är med i viktväktarna är att fortsätta på egen hand efter viktminskningen. Då har man nämligen lärt sig hur man ska äta för att gå NED i vikt. De flesta tycker "ja det här var ju inget svårt, nu klarar jag mig på egen hand" och vips så går de upp eftersom de inte väljer att gå jämviktsprogrammet som följer då du nått din målvikt. De har då alltså inte valt att lära sig att HÅLLA den vikten de gått ned till.

Så visst, man kan väl säga att viktväktarna binder folk till sig dock på ett positivt sätt tycker jag; när du gått jämviktsprogrammet som är uppdelat på 6 besök under 12 veckor, då är du guldmedlem och behöver inte betala för något besök så länge du bibehåller din målvikt och ej går över två kilo över den. Okej du måste också göra ett besök var tionde vecka som guldmedlem för att slippa betala, men va sjutton- det är inte ofta och väldigt värt det för att hålla koll på sig själv! Jag lägger hellre lite pengar på positiv feedback, vägning, peppning från andra i samma situation och material med tips, idéer och recept för ett hälsosammare liv än att lägga dem på godis.

Jag har även mött flera minderåriga/med föräldrar) som kommit till viktväktarklasser med intyg från läkare pga övervikt, så helt galet kan det väl inte vara?
Anna Kempe
1982 • Lund
#11
•
22 april 2008 kl 22:32
Gilla
Peter; Det som inte var bra var att jag inte orkade träna som jag ville. Och jag skrev hur lång tid jag höll på därför att många anhängare till det sätt han menar vi bör äta säger ofta att det bara handlar om att vänja kroppen vid den typen av kost tillsammams med träning. Jag höll på ett år innan jag gav upp, lyckades inte orka träna på den kost han förespråkar. Den funkar för honom, men inte för mig.

Jag anser att vv är, som Helene skrev, ett sätt att få en fingervisning om vad man stoppar i sig. Och jag är noga med fördelningen av fett, protein och kolhydrater. Så om man använder vv´s verktyg på rätt sätt (inte ta bort fettet) så tror jag kanske att det kan funka, eller?
Mårten Hemström
1969 • Sala
#12
•
22 april 2008 kl 22:33
Gilla
Nej, det låter faktiskt betydligt bättre än min form av bantning, som är någon sorts jojobantning: upp och ner mest hela tiden.
Peter H Nilsson
1966 • Karlstad
#13
•
22 april 2008 kl 22:39
Gilla
Anna:
Som jag skrev; gör det som känns bra. Kan du träna på ett bra sätt är väl det överordnat att äta "rätt".
Jag funkar på den kolhydratfattigare kosten, andra gör det inte. Det var inte menat som pekpinne åt dig.

Det är ju lite av det fina med träningen, att man själv väljer vad man stoppar i sig.
Carin Stenmark
1971 • Göteborg
#14
•
23 april 2008 kl 08:41
Gilla
Jag har varit viktväktare i "min ungdom" (14år sedan) och då räknade man inte poäng utan vägde maten och fick antal P(proteiner) K(kolhydrate) och F(fett). Detta sitter kvar i det undermedvetna än idag.
2 barn senare är svårt att förklara bantningsdiet för barnen. Efter ökad träningsdos från 2ggr/vecka till 4ggr och 6månader senare har jag nu "återfått min gamla vikt" utan att behöva tänka nämnvärt på vad jag äter.

Så om du håller fast vid din träning minst 6mån, så är jag säker på att det kommer att ge resultat, med eller utan diet!
Lycka till!
Mårten Hemström
1969 • Sala
#15
•
23 april 2008 kl 09:08
Gilla
Men dieten är viktigare än träningen. Det behövs ca 7000 kcal för att gå ner ett kilo. Det är 7-10 löppass det, samtidigt som man inte ska äta något utöver det man äter annars, som exempevis energikakor eller Coca Cola. Det tar väldigt lång tid att gå ner i vikt enbart med joggning.
Carin Stenmark
1971 • Göteborg
#16
•
23 april 2008 kl 09:25
Gilla
Mårten: Om man ökar förbränningen under en längre tid (tränar) och försöker hålla sej till att bara "synda" 1 dag/ vecka funkar det (1300-1500 kcal/ dag för min del). Jag gillar inte läsk, men desto mer glass, chips & nötter! För min del har det tagit ca9 månader att gå ner från BMI 23,3 till 21,3 och då har själva viktminskningen tagit fart i jan i år!
Anna Kempe
1982 • Lund
#17
•
23 april 2008 kl 09:48
Gilla
Carin: Det låter bra! Jag vill ju satsa på någonting som håller i längden och inte bara i någon månad... Ditt tips låter som en bra idé.
Carin Stenmark
1971 • Göteborg
#18
•
23 april 2008 kl 13:53
Gilla
Dessutom när du fått upp förbränningen, kan du "synda" lite oftare utan att det syns på vågen!

Lycka till!
#19
•
26 januari 2009 kl 03:37
Detta inlägg har raderats
Kajsa Torkelsson
1979 • Stockholm
#20
•
26 januari 2009 kl 17:59
Gilla
Jag tror stenhårt på att dra ner på kolhydraterna! Tränar själv ganska omfattande långdistanslöpning och det funkar toppen. Men det gäller att tänka på att få i sig rejäla volymer med mat så att det känns mättande samt ordentligt med protein och fett.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.