2 april 2012 kl 09:33
Inför mitt hundrade marathonlopp var tanken att springa in pengar till Amnesty på Stockholm Marathon. Tyvärr vägrade de att tala med mig när jag berättade att jag skulle springa loppet barfota (som förste svensk). Ringde ett flertal gånger för att prata med de ansvariga. Blev lovad att de skulle ringa upp, men de gjorde de aldrig.
Tydligen var det farligt och rena idiotin att springa barfota, har jag ryktesvis hört att de tyckte.
Ynkligt tyckte jag. Sprang ändå, men något välgörenhetslopp blev det inte.
Undrar vad de nu tycker om utvecklingen med barfotalöpningen ?