11 maj 2010 kl 18:31
Lena, du har helt rätt i att det känns bättre andra året än första. Och bättre tredje året än andra och så håller det ofta på ett tag.
Jag sprang Lidingö Ultra 50km i lördags, ultradebut, och undrade bitvis sista milen om jag varit så trött någon gång. Men så här efteråt har jag kommit på en handfull marathonlopp som varit mer slitsamma, t ex mitt första, troligen mitt andra men det har jag glömt ;-) Säkert mitt lopp i New York men då var jag så nöjd med resultatet och med löpningen fram till 30-35km att det helt överglänser plågan de sista 7 kilometerna. Stockholm Marathon i fjol när det kändes som om jag skulle koka bort hela andra varvet. Så det kan visst hända att jag gör om ultran ifall det passar i planerna.
Vet inte vad som händer men det är som om minnet förvrängs till det bättre ganska fort. Konstigt att något kan vara så jobbigt och så härligt samtidigt!
@Olof: 400:e plats kostade 3:11:09 i fjol men utifrån kommande lär få visa meriter på max 3 timmar i år för att komma in i grupp B. För grupp C räckte det med 3:45 (2500:e plats), det är möjligt att 3:35 från annan mara räcker men inte säkert.
@Andreas: när de är så snåla mot marathonmeriter så lär det behövas bättre än 1:25 på en halvmara, gissar på 1:20.