18 december 2018 kl 21:08
Hej alla!
Jag är en medelmåttig motionslöpare som skulle vilja ha lite tankar och tips kring det här med löpkadens :)
Lite bakgrund då...
Spelade fotboll och löptränade i samband med det upp till trettioårsåldern, men sen slutade jag av olika anledningar med all form av konditionsträning i drygt tio år.
För ca tre år sen så snörade jag på mig löparskorna igen och blev väl rätt så biten av det...
Har tränat periodvis ganska intensivt, men har besvärats av onda ljumskar från och till som gjort att jag inte kunnat träna på ibland flera månader.
Jag har egentligen aldrig tänkt så mycket på HUR jag springer, har sprungit som det känts naturligt bara.
Men förra vintern slog jag till på en löparklocka, mest för att få lite inspiration och kunna tävla med mig själv.
Tiden var väl det jag mest höll koll på, men insåg snart att man ju fick en massa andra data också som jag aldrig ägnat en tanke åt innan.
Puls, steglängd, kadens och allt vad det är :)
I våras hade jag kunnat träna bra och sprang milen på runt 40 minuter, men då sa ljumskarna stopp igen och hela sommaren blev i stort sett utan träning. De få pass jag försökte gjorde ont och benen kändes som timmerstockar...
Så jag började nörda ner mig i alla data jag hade tillgängliga och sökte information på olika forum för löpning.
Och fastnade i detta med löpkadens :)
Då jag sprang utan att tänka på hur, låg jag på 160 ungefär i löpkadens. Men jag tyckte själv att det gick lätt och att tiderna var helt okej.
Så när jag började träna igen i höstas tänkte jag prova att öka den siffran för att se hur det kändes.
Sagt och gjort... Med snabb musik i öronen tvingade jag mig själv till att ta fler och kortare steg. Kändes helt tokigt de första tio gångerna, kändes som jag var ute och trippade bara.
Men allt eftersom kändes det mer naturligt och idag ligger det på ca 175.
Detta är mina erfarenheter så långt :
- Trots att jag hade ont när jag började springa igen i höstas så har det inte blivit värre, istället är jag i stort sett bra i ljumskarna nu!
- Pulsen är betydligt lägre i samma fart än innan ändringen, ca 15-20 slag lägre i ungefär 4:20-tempo.
- Jag springer fortare i nedförsbacke än innan, och framförallt blir jag inte stum i benen av det som jag alltid blev förut.
Nu undrar jag om den lilla ändringen verkligen kan ha sån effekt, eller om det bara är slumpen?
Själv tror jag att det gör skillnad, löpningen känns mer flytande och mindre stötig.
Jag tränar fortfarande rätt lugnt, vill inte riskera att det tar stopp igen. Men det känns onekligen som det gör skillnad i mitt fall.
Vore toppen att höra om andras erfarenheter kring detta, och gärna tips om hur man kan utnyttja dessa "extrasteg" till att få upp lite mer speed så småningom.
Kan tillägga att jag är en ganska lång löpare ca 185 cm.
Tack för din tid! :))