…sedan vi fick vår älskade lilla Alva! I fredags var det exakt ett år sedan vi med ilfart åkte till BB i Borås och med nöd och näppe hann in i förlossningssalen innan hon kom ut. Sedan dess har hon nog fått uppleva mer än många andra ettåringar. Redan som 8 veckor gammal fick hon följa med upp till...
En liten kortis i väntan på bebis. Börjar bli rastlös nu. Idag är det dock exakt en vecka kvar till BF och med snart 40 veckor bakom sig så bör man väl kanske ha tålamod nu när det är så nära…men ack nej. Tålamod finnes icke i överflöd i denna kropp! Skönt att alltjämt känna sig förhållandevis stark...
Líf på sin 3-årsdag …sedan vi fick vår älskade lilla Líf! I fredags, den 1 september, fyllde hon 3 år – något vi firade med grill ute i skogen tillsammans med farmor och farfar i vackra Dammsjöås! Det blev en riktigt fin dag och jag tror att vi vuxna är minst lika nöjda som barnen! Det finns få ställen...
Häromveckan blev Anders, som den veteran han är, intervjuad av Mattias Balkander angående sitt speciella förhållande till Risveden Terräng. Han reviderade svaren i flera omgångar för att de inte skulle bli för långa…men det är svårt att fatta sig kort om något man har mycket gott att säga om! Ni kan...
Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd. Det bästa målet är en nattlång rast, där elden tänds och brödet bryts i hast. På ställen, där man sover blott en gång, blir sömnen trygg och drömmen...
Nej, maj månad blev inte mycket att hänga i granen för min del. Ett par veckor sjuk, någon vecka med sjuka barn och nya sovvanor för Alva som hindrar löpturer på förmiddagarna. Annat var det för Anders dock, som kanske är den som borde sammanfatta föregående månad i textform…han springer ju i alla fall...
Tänk att det redan har gått ett år sedan Líf sprang sitt första lopp utanför magen! Idag var det dock dags igen och Líf sprang ett varv runt dagis med sina kompisar och belönades med glass och medalj! I sedvanlig ordning sprang hon dessutom de ca 2 km hem (varav 1 km är enbart uppför) från dagis också...
För ett par veckor sedan, i mitten av april, påbörjade jag ett inlägg med rubriken ”Ropar inte hej, men…”. I texten som följde var jag så tacksam över att ha fått vara relativt frisk och kunnat springa i över en månad (!) samt skrev om nostalgin över att ha kommit igång med barnvagnslöpningen relativt...
Man får väl inleda med att meddela att vi har inte försvunnit. Tiden till att sitta ner och skriva har väl bara inte riktigt funnits där – eller inspirationen att blogga om löpning heller för den delen, när förkylning efter förkylning avlöst varandra sedan någon gång i november. Men, men…vi finns, andas...
…är standardfrasen här hemma just nu. I alla fall från Líf. Hon vill allt men inget, speciellt efter att hon har bett om något. Det gäller mat, kläder, skor, stövlar, leka, åka med till affären, kissa på pottan, sova – allt! Något hon gärna vill är dock att gosa med sin lillasyster. Helst hela tiden!...
39 inlägg hittades - Sida 1 av 4 visas.
< <
<
1
2
3
4
>
> >
