RunTobyRun!

New York City Marathon - bilder

Första 500 löparna passerar mittspannet på Verrazzanobron mellan Staten Island och Brooklyn (efter cirka 1.5 km)

 

Fantastisk stämning, snudd på perfekt löpväder och på alla sätt och vis en dag att minnas i New York. Det var bara en liten, inte allt för obetydlig detalj som felade...

...och det var förstås att jag själv inte kunde springa. När ryggontet slog till igen för två veckor sedan kände jag direkt att det var kört. Så himla surt!

Men man lever ju på hoppet så jag hämtade ut min nummerlapp, kollade in öppningsceremonin och åkte med på besiktning av banan med buss. Väntade med att fatta det definitiva beslutet till lördag morgon, efter att ha testat att springa 1,7 km i lugnt tempo och då insett att ryggen nog inte skulle hålla. Visst, jag hade säkert kunna gå en eller två mil i sakta mak, men till vilken nytta? Har ju inte bara haft ont utan även missat 5-6 veckors träning i september och oktober. Och hur kul är det att bryta halvvägs?

Så istället för att gå upp i svinottan fick jag lite extra sovmorgon och slapp därmed även stå och huttra några timmar i startområdet på Staten Island. Tog tunnelbanan ut till fyra ställen längs banan och wow, vilket tryck. Snacka om att staden verkligen levde upp till sitt rykte! Fick gåshud inte minst i Queens vid cirka 24 km, där löparna fick massor av pepp innan de svängde vänster och uppför sega Queenboro Bridge.

Jag gläds förstås med alla som tog sig runt, men måste samtidigt erkänna att efter loppet hade det nog varit skönare att bo på ett hotell utan löpare. Och att åka ut till flygplatsen på något annat sätt än i en buss full av svenska och norska löpare... Därtill var det ”Medal Monday” igår, där tusentals löpare knallade runt på stan med sina medaljer. Gott om bling även på flygplatsen och det är klart att det svider, konstigt vore det väl annars.

Känner ändå att jag fattade rätt beslut som lät förnuftet vinna över hjärtat och envisheten. Återstår nu att se om detta var ”now or never” i New York eller om jag får chansen att springa något annat år, typ nästa år när loppet fyller 50 år.

RunTobyRun! (Förr eller senare springer jag igen...) 
Www.runtobyrun.se

VIDEOKLIPP FRÅN 3, 11, 24 OCH 37 KM: https://youtu.be/vjRIlSOQ9Tw 

 

Bay Ridge, Brooklyn (cirka 3 km)

Heja Sverige! (och alla andra...)

Brooklyn 4:e avenyn i höjd med Union Street (cirka 11 km)


Blå linje i asfalten och blåa "ruttflaggor" markerar vägen.

Queensboro Plaza (cirka 24 km)

Snacka om tryck på publiken!

Åsså uppför Queensboro bridge...

Harlem - 5:e avenyn/110 gatan: här börjar Central Park. Bara en halvmil kvar!

 

Klassiska upploppet. Vid svenska flaggan är det cirka 190 meter kvar, bara att bita ihop.

 

Mållinjen (från invigningsceremonin fredag kväll)

Nationsparad under invigningen: Argentina paraderar framför Brasilien (inte bara jubel...)

Närmare målinjen än så här kom jag alltså inte denna gång.


Nummerlappsmässan/marathonexpon. Stort!

Bay ridge, Brooklyn, 2 minuter till start vid högra brofästet (Staten Island). Tre löpare har fullt upp ändå.

 

Tunnelbanan - utmärkt sätt att ta sig runt för att se loppet från flera olika platser.

 

 

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.