@tommy.ultra.runner

Vansbro Öppen Älv 2019

I vintras bestämde jag mig för att ge mig på En Svensk Klassiker. Det svåraste med dessa fyra lopp är enligt mig utan tvekan Vansbro-simmet...

För att få det (förhoppningsvis) lite lugnare valde jag Vansbro Öppen Älv.

Under vårvintern har jag gått en crawlkurs i Trollhättan, där den stora svårigheten har varit att koordinera armar, ben och andning :)

Kort sagt: jag är ingen simmare!!

Men jag har iallafall försökt efter bästa förmåga att träna på. På slutet med våtdräkt och det gjorde ju att det blev lite lättare att iallafall flyta... Men simma - det var fortfarande lika svårt.

Hur som haver, fredag 5 juli kom och dagen för Vansbrosimmet var kommen. Jag och K åkte henmifrån tidigt på morgonen för att ha tid på oss, min startslot var 15:30.

Vi kom fram till Vansbro i hyfsad tid. Extra kul var att Lena L. som skulle simma på lördagen redan var på plats och kunde guide:a vid uthämtningen av mössa & chip etc :)

Jag fick mina grejor, vi traskade bort till startplatsen som ju låg en bit bort. Jag fick på mig våtdräkten och kunde sen med spänning följa de första startgrupperna, när de startade. Lite kul att se hur det faktiskt gick till!


Redo för start?

Det var lite småkyligt och regnet hängde i luften. Det sas att det skulle vara runt 16 grader i vattnet, brr!!! 

Träffade även Kristina B och Johan H (som själv skulle simma), kul med lite kändisar :)


Han i röda ringen är jag :)

Jag ställde mig väldigt långt bak i min grupp, inställd på att ta det lugnt. I samlad tropp traskade vi ner i vattnet och där kom första chocken - jäklar vad kallt!!

I samma stund som jag fick ner hela kroppen i vattnet och kände kylan mot ansiktet så låste det sig totalt... Jag glömde på en sekund det lilla frisim jag lärt mig, så det var bara att bita ihop och börja bröstsimma. Såg runtom mig att de flesta faktiskt gjorde samma, så jag var visst inte ensam om att tycka att bröstsim var det simsätt som fick gälla för stunden :)

På något sätt förflöt de två första kilometrarna sakta men säkert. Jag är som sagt urkass på att simma men uthållig så det var bara att plaska på och strunta i att farten var låg. Det kom med jämna mellanrum snabbsimmare förbi, men det var inga bekymmer - upplevde aldrig någon trängsel eller så.


Simtag för simtag :)

Så småningom insåg jag att nu har vi nog vänt upp i Västerdalälven. Mina simglasögon var helt igenimmade så jag såg inte ett skvatt. Var tvungen att stanna upp och försöka skölja ur dem, men det hjälpte ju bara en kort stund ;)


Som väl var så var ju inte navigeringen så svår - bara att följa bryggorna. Det gick rätt så tungt uppströms, men det vara bara att bita ihop och ta det simtag för simtag.

Målet närmar sig, hur skönt som helst

På håll gick det att ana att målet ändå närmade sig. Hade inte riktigt koll på hur exakt lång tid jag simmat, men att det tagit tid var ju helt klart... Såg fram emot att få kliva upp ur vattnet!

Till slut, efter några ytterligare simtag så var målet där, daska i handen i tavlan och så var loppet äntligen över! 


Precis efter målgång

Det tog drygt 1 timme och 40 minuter att simma de 3000 metrarna. Såklart jag var bland de sista i min startgrupp, men vad gjorde det! Jag hade iallafall fullföljt :)


Glad debutant :)

Efter loppet var det bara att snabbt byta och påbörja den långa hemresan. Dagen efter var det ju dags för SM 100 km i Ljungskile - bara att ladda om!

3 kommentarer till inlägget

1978 • HÄRRYDA
#1
4 augusti 2019 - 23:47
kul rapport! jag simmade oxå öppen älv..Tyckte vattnet var helt ok.. körde bröstsim och kom in på tiden 1h48min.. så de finns de som är långsammare..
1967 • Vänersborg
#2
5 augusti 2019 - 09:38
Tack Nicke, och grattis till simmet! Tycker vi som höll på länge är minst lika grymma, om inte grymmare än snabbsimmarna :)
Magnus Kristiansson
1972 • Trollhättan
#3
5 augusti 2019 - 14:18
Nästan så man blir sugen ju. Bra jobbat, som vanligt
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.