RunTobyRun!

I eftertankens kranka stelhet (tankar efter HBGM)


Lugnet i Helsingborg, en dryg timme innan start.

Marathon är i längsta laget – men trots det har jag bestämt mig för att springa detta kraftprov en sista (?) gång: marornas mara.

Visserligen lyckades jag inte springa hela vägen i lördags utan tvingades gå lite, men första 35 km var ändå helt okej. Benen och fötterna var förstås sega på kvällen men redan dagen därpå kändes de så pass OK att jag hade kunnat sticka ut och jogga om jag hade varit tvungen. Så bra har det inte känts efter mina andra tre maror.

Tar också med mig att jag hade mycket bättre ork under halvan av loppet, som jag denna gång gjorde 23 minuter snabbare än i förra försöket (Barcelona 2014), Det visar att taktiken var rätt bra, trots allt.

Och tiden, 4.44:44, var ju också lite speciell… Trodde jag sprang i mål på 4.44:47 så det var inget jag höll koll på när jag ångade in på upploppet.

Så det blir en till – en sista mara (jo, jag vågar nog påstå det): i Aten den 13 november med start i Maratonnas och mål på klassiska Panathiakosstadion. Alla marors ”mamma”… Sen behöver jag inte göra fler, halva sträckan duger utmärkt!

RunTobyRun!
(www.facebook.com/runtobyrun)

Racerapport HBGM hittar du HÄR

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.