Andréa tar benen till jobbet Foto: Martin Stark

Väljer benen framför bussen

KrönikaFör drygt ett år sedan fick jag och min sambo barn och med det kom omgivningens kommentarer om att vi absolut inte skulle hinna träna så mycket som vi gjort innan. Eller, det där var kanske att ta i lite. Vi har inte fått så många kommentarer direkt riktade till oss men däremot känns det lite som att det förväntas att vi snart ska kapitulera och erkänna att det inte är så lätt att hinna med allt vi vill. Men vi vägrar.

Visst, vi erkänner att det krävs lite mer pusslande nu än innan, men vi tränar faktiskt ungefär lika mycket som vi gjorde innan vi fick barn. Min sambo, som är pappaledig just nu, tränar faktiskt mer än någonsin (!) och jag som jobbar tränar minst lika mycket som innan. Räknat i antalet löpmil faktiskt lite mer.

Det låter möjligen lite för bra för att vara sant, men det är faktiskt så. En av nycklarna stavas vagnlöpning, vilket min sambo ägnar sig en del åt nu. Men den största pusselbiten heter transportlöpning. Genom att springa till och från jobbet nästan alla dagar i veckan sparar jag (vi) in en hel del tid som gör att jag (vi) kan lägga lika stor del på vårt största intresse som innan vi fick barn. Från början hade jag tänkt att transportlöpandet bara skulle vara en liten del i den totala träningsbilden, men ganska snart insåg jag att det är alldeles för tidseffektivt för att välja bort. I nuläget springer jag alltså till och från jobbet (eller ibland endast den ena vägen) nästan varje dag. Ett långpass lägger jag till på helgen, men i övrigt sker just nu den mesta träningen på väg till eller från jobbet. Visst känns det ibland lite segt att ge sig ut på intervaller eller snabbdistans när klockan bara är åtta på morgonen och frukosten nyss landat i magen. Visst svär jag en del över ryggsäcken som ibland är tyngre än jag skulle önska. Men eftersom jag står och går hela dagarna och därmed är rätt seg i benen på kvällarna så känns ändå det här alternativet bättre. Dessutom känns det i gengäld mycket lättare när jag väl får springa utan ryggsäck och med mer energi i kroppen.

Jag är så glad att jag började transportspringa! Det gör att det faktiskt går att träna riktigt mycket men ändå få ihop livspusslet. Tycker du också att det här låter som en bra grej? Tveka inte! Det krävs lite logistiskt tänkande och planerande men det är så himla värt det. Frisk luft och rörelse ger en bra start på dagen och när du kommer hem har du redan träningen gjord och kan fokusera på familjen full ut.

Endast registrerade medlemmar kan posta kommentarer.
Registrera dig här eller logga in ovan.