Kaggeled–Bö–Danska vägen–Härlanda

Med risk för att jinxa den fortsatta träningen så måste jag ändå säga att det känns som om jag levlat upp en nivå den här veckan. Eller rättare sagt är jag tillbaka på den nivå jag var förra hösten, innan jag ramlade ner i skade- och sjukdomsträsket. Både känslan och VO2max är tillbaka där de var då. Idag kändes det på riktigt som slöjogg i runt fem-tempo, inte bara som något man skojar om. Och den avslutande spurten uppför sista backen måste varit på en av de bästa tiderna någonsin. Så. Jädra. Gött. :-)