3-2-1 special

Hittills har jag bara samlat distans i mer eller mindre lugnt tempo sen omstarten, men med mindre än tre veckor kvar till Barcelona börjar det bli läge att kasta in åtminstone något enstaka fartpass. Valde en gammal favorit: 3-2-1 special – 3K i maratempo, 2K i halvmaratempo och 1K i miltempo. Två repetitioner plus 3K uppjogg, 2K mellanjogg och 2K nerjogg ger totalt 19 km, varav 12 i maratempo eller snabbare. Ett pass som framför allt bygger fartuthållighet alltså. Med min nuvarande status fick jag dock justera tempot med 15–20 sekunder.

Eftersom det blåste kraftigt från väst ville jag springa övervägande i nord/sydlig riktning för att undvika att få ren med- eller (framför allt) motvind. Det hade dessutom fördelen att rutten passerade jobbet så jag vid behov kunde ta ett tekniskt stopp där.

Soligt och fint när jag stack iväg, hyfsat pigga ben. Första fartdelen klarades av rätt bra, tyvärr blev jag tvungen att stanna för röd gubbe mitt i sista tusingen. Mellanjoggen avslutades lagom vid jobbet där jag tömde ur och fyllde på vätska. Sen nästa fartdel på lite segare ben, men fortfarande rätt okej. Däremot gillade inte magen när det började gå lite fortare – det högg till rejält under sista sträckan, jag blev faktist tvungen att stanna till en stund innan jag kunde klämma de sista sexhundra snabba meterna. Undrar om det var för att jag drack kolsyrat vatten i pausen? Ett par kilometer lugn nerjogg avslutade passet, jag stoppade klockan på prick 19 km nedanför sista och brantaste backen hemmavid och gick de sista par hundra meterna hem.

Bra pass som gav ungefär det besked jag räknat med: att ligga i 4:50-tempo en längre sträcka är inga större problem, men det saknas krut i benen när det ska gå fort. Sub 3:30 i Barcelona verkar som en rimlig målsättning.