Löpning Träning 4 inlägg 3775 visningar

Varför funkar det inte att springa?

1988 • Stockholm
#1
7 september 2015 - 16:59
Gilla
Hej!

Jag är en visserligen något orutinerad motionär med hyfsad kondition. Väger kring ett kilo över normalt BMI, men simmar 2km på strax över timmen utan att ta ut mig helt. Yogar en del på rätt avancerad nivå. Promenerar mycket och cyklar överallt utan att bli direkt svettig.

Löpning/joggning däremot är helt omöjligt. Varje gång jag försökt mig på att börja jogga så dröjer det inte många meter innan benen blir tunga som bly, jag får en klump i halsen och bara måste stanna. Jag har provat att springa skrattretande långsamt, till att öka tempot ganska friskt. Senaste vändan så tog två kilometer 20 min, men då är alla pauser också inräknade.

Tränade med min sambo för drygt ett år sedan och medan han blev allt bättre, så var mitt plågsamma flåsande oförändrat. Att springa på löpband är något lättare, och ställer jag mig på en crosstrainer så är det ännu bättre.

Har ni några kloka tankar om varför det är såhär?

(Det kan väl inte bara handla om löpteknik väl? Den är knappast slipad, men jag går inte kräftgång liksom.)

Allt gott!
1960 • Södermalm
#2
7 september 2015 kl 17:08
Gilla
Många sänker stegfrekvensen mycket när man springer långsammare, vilket gör att man får väldigt klumpiga steg, studsar för mycket upp och ned. Det blir onödigt jobbigt.

Testa att springa så långsamt du kan med så korta lätta tassande steg som möjligt. Det ska kännas avspänt, med så lite kraftansträngning som möjligt. Då ökar stegfrekvensen automatiskt.

Ingrid B
1970 • Hägersten
#3
7 september 2015 kl 20:43
Gilla
Jag känner igen mig i din berättelse när det gäller löpningen Johanna, fast jag sprang bara 12 minuter och fick ont i nacken och håll varje gång. Lösningen för mig blev att jag fick tips att följa råden i boken "Jack Daniels running formula", där det fanns en träningsplan för nybörjare. Tricket för mig var att jag hade en pulsklocka, och när jag såg att pulsen gick upp jättemycket trots långsam fart (nästan gångfart) fick jag sänka farten ytterligare. Så byggde jag upp mig med att springa 1 minut, gå 1 minut osv enligt programmet. Han som fick igång mig sa att jag alltid skulle landa under kroppen, och det tog jag fasta på. Efter 4 veckor fick jag lägga till 25 sekunders rusher (fast det gick inte snabbt relativt sett, men snabbare än min långsamma fart) och då började det hända något med både orken och farten. Sedan fick jag öka till att springa sekvenser om 3 minuter, ytterligare 4 veckor senare 7 minuter, och sedan var det dags för 20 minuter och jag trodde aldrig att det skulle gå. Men övergångarna kändes inte. Det stärkte glädjen i löpningen, jag som hade tyckt det var det värsta som fanns i mitt liv :-) Hoppas något av detta kan hjälpa dig!
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#4
8 september 2015 kl 09:21
Gilla
När jag ser hur du tränar idag så misstänker jag att i princip allt du gör är med låg puls och i princip fett som energikälla. När du joggar ställer du andra krav på din kropp. Börja därför med 10 minuters gång innan du övergår till växlande jogging och gång. Jogga riktigt sakta i en minut, gå i en minut. Bygg alla joggingpass på så vis i början. När du känner att benen blir starkare - öka tempot på joggingdelen. Efterhand ökar du sedan delen jogging. När du fixar 4/1 är du redo att prova en längre sammanhängande joggingtur. Håll gärna kvar vid promenad första 10 min.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.