Löpning Träning 11 inlägg 7644 visningar

Ofrivillig paus i träningen, halvmara om 6 veckor!

Lisa
1979 • Norrköping
#1
12 februari 2015 - 18:14
Gilla
Jag är anmäld till ett terränghalvmarathon om drygt 6 veckor (28 mars). Har joggat regelbundet ett par år, mer målmedvetet det senaste året. Sprang i december en kuperad mil på 54 minuter (på träning) och satte som mål att klara halvmaran under 2 timmar. Nu har jag dock haft ofrivilligt uppehåll pga en ljumskskada följt av förkylning. De senaste 3 veckorna har jag bara sprungit 3 ggr, på löpband :( Har dock styrketränat på gym 4 ggr/veckan (förutom de senaste dagarna när jag varit sjuk).
Nu börjar jag känna mig opepp på loppet. Kommer ju inte ha en chans att vara där jag vill vara träningsmässigt. Men, förutsatt att jag kommer igång med träningen igen under nästa vecka, hur ska jag lägga upp träningen under resterande veckor för att åtminstone ta mig runt? Ska jag satsa på intervaller och backe eller lägga mer fokus på att bygga upp distansen? Har sprungit 14 km som längst på träning, men kände iaf då att jag lätt hade klarat en bra bit till. Men nu lär jag väl ha tappat en del (hur mkt tappar man egentligen på 3 veckor?) så kanske inte ska börja med för långa långpass direkt.

Jag tänker såhär: 3 löppass/vecka (mer än så funkar sällan för min kropp... återkommande höft/ljumskproblem)... varav 1 tröskelpass, 1 kort intervall/back-pass och 1 långsamt långpass. Utöver löpningen, styrka 2-3 ggr/vecka.

Många inbakade frågor och mycket svammel. Är nog mest ute efter pepp! Någon som har råd? Tror ni jag kommer klara loppet?
Lol Tolhurst
1976 • Stockholm
#2
12 februari 2015 kl 20:07
1 Gilla
Spring för 2h, går det så går det, tror inte 6v kan ändra så mycket oavsett upplägg, har du bara kutat 14k innan och kör för tid kommer du nog vägga hårt men det finns nåt fint i att springa längre än man nånsin gjort förut och stappla sig in i mål också, oavsett tid, lycka till :-)
Pär M
1969 • Umeå
#3
13 februari 2015 kl 00:08
Gilla
På ren svenska skit i intervallerna ut och spring och håll dig skadefri!!!
6 veckor är inte så lång tid.....se till att vara tränad för "terrängen" och tänk på att ha skoj :-)
1982 • Rissne
#4
13 februari 2015 kl 02:02
Gilla
Jag håller med Per, skit i intervallar.
Backar får du ändå om du tränar i kuperad terräng, du kan alltid lägga lite fartökningar i långpasset istället. Det är snarare viktigt att du försöker att vänja kroppen vid lite längre pass, men öka försiktig och tiden ute är viktigare än hur långt du springer.

Försök att inte fokusera för mycket på tiden. Om du inte kommer under 2 timmar så kommer du nog strax över och klarar det nästa gång. Det är viktigaste att du får en fin löparupplevelse och kommer helskinnad igenom och inspirerad för fortsatt löpning.

Lycka till
1984 • Stockholm
#5
13 februari 2015 kl 07:04
Gilla
Jag tycker inte du ska deppa ihop! Låter som att du tappat ca 6 löppass och kört några extra styrkepass istället? Det låter inte som så fasligt mycket. Långdistanslöpning är långsiktigt, 3 veckors träning hit eller dit spelar inte särskilt stor roll i det stora hela - det är dom senaste åren som spelar roll.

Håller f.ö. med Pär och Erik om att det förmodligen är bättre att satsa på lite mer mängd och mindre kvalitet. Du har tid på dig att få in ett par lite längre pass - försök få till det, och kör dom andra passen på en lagom lugn nivå så att du kan ta till dig träningen och inte ligger på skadegränsen hela tiden.
1972 • Tyresö
#6
13 februari 2015 kl 12:06
Gilla
Jag tycker som Erik B att du inte skall fokusera så mycket på tiden. Lite beroende på hur kuperad den där 54-min milen är i förhållande till loppet så kan nog 2-timmarsmålet i mitt tycke vara lite väl aggressivt om du nu dessutom har varit/är skadad och som längst sprungit 14 km. Träna långa lugna pass, ta en extra vilodag om du är sliten. Och se det som en seger att springa all-time-long!
Lisa
1979 • Norrköping
#7
14 februari 2015 kl 21:10
2 Gilla
Låter som "expertisen" är överrens om att skippa kvalitetspassen och satsa på att få upp distansen. Låter vettigt. Detta är mitt första halvmara och dessutom på andra sidan jorden. Jag anmälde mig efter att min man fått jobb på Nya Zeeland, för att jag skulle ha något eget att se fram emot i flyttkaoset. Så tiden är eg oviktig. Men man vill ju ändå ha ett mål.
Tack för era åsikter!
Thomas Lirén
1980 • Stockholm
#8
15 februari 2015 kl 01:47
Gilla
Jag håller med "expertisen" här, men skulle vilja tillägga att förutom att få vara ute i naturen är det bästa med terränglopp att tiden inte direkt går att jämföra med något, särskilt inte när terrängen blir lite knepig. Det har hänt mig att lopp har tagit många timmar längre än jag föreställde mig innan (iofs på lite längre distanser än halvmarathon då)
1965 • Täby
#9
15 februari 2015 kl 10:01
Gilla
Håller med angående tiden. Det kanske är enklare "terräng", där man bara springer 10-15 sekunder per kilometer långsammare än asfalt.

Eller värre.

På mitt första "riktiga" terränglopp så hade jag 6:47 min/km (halvmara) där jag samma år gjorde Sthlm Halmarathon (asfalt) på 4:47 min/km. Dvs precis två minuter långsammare per km i skogen jämfört med asfalt!
Lisa
1979 • Norrköping
#10
18 februari 2015 kl 15:35
2 Gilla
För er som mot förmodan följer detta ;) så har jag nu beslutat att byta klass på loppet, från halvmara till 10 km. Har insett att jag inte kommer vara där jag vill vara, och vågar inte riskera att förvärra skadan ytterligare genom att pressa fram 21 km för tidigt. Jag vill hellre satsa långsiktigt på löpningen.
Känns astrist, men ändå skönt nu när beslutet är fattat.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#11
18 februari 2015 kl 16:46
Gilla
Ett klokt beslut. Träningsmässigt bör du fokusera på mängd i lugn fart. Fortsätt gärna med lite styrka så du bygger upp hållbarheten.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.