29 november 2014 kl 07:45
Själv fick jag en kraftig Runners High en gång när jag var så trött på ett långpass att jag började vagga, det var som att något släppte i korsryggen och plötsligt kunde jag ge järnet i 10-15 minuter.
Exakt samma känsla har jag aldrig riktigt lyckats återskapa fullt ut, MEN det är nästan alltid uppiggande att dra ned på tempot och försöka vagga från just ländryggen och utåt/uppåt, det känns som det händer något i ryggen och sedan kan jag springa lite fortare igen, eller åtminstone mindre långsamt, he-he.
Någon som vågar sig på en teoretiskt förklaring?