Löpning • Avancerad träning • 38 inlägg • 12034 visningar •

Den kenyanska joggen - Lyckan till framgång?

Erik Blommegård
1993 • Ljungby
#1
•
28 juli 2014 - 14:51 (Redigerad 28 juli 2014 - 14:50)
4 Gilla
I vintras reste jag till Ngong Hills Kenya för att springa och utveckla min löpning. Jag fick möjlighet att träna med yrkeslöpare och träffa många från världseliten.

De löpare jag sprang tillsammans med tillhörde B-klassens löpare i Kenya. De gjorde runt 29min på milen och 63 - 65 på halvmaran (på höghöjd i Kenya). De hade en otrolig drivkraft att lyckas och lever på drömmar om att löpningen ska hjälpa dom från fattigdomen. I Sverige är löpningen en sport/intresse medans i Kenya en överlevnad.

Det som fascinerade mig mest var hur deras tränings filosofi kunde skilja sig så mycket från hur vi tränar här i Sverige. Visserligen är ju löpningen allt för dom, de satsar sina liv och tränar antagligen hårdast i hela världen.

Kenyanerna tränade antingen extremt hårt eller extremt lugnt.
Ett distanspass i Sverige kan nog definieras som ett relativit lugnt pass. Man hör ofta att man ska springa i ¨prat tempo¨ eller ska ligga inom en viss puls zon o.s.v. Men i Kenya var distanspassen riktigt tuffa. Nästan som ett intervallpass utan vila eller tröskelpass som vi brukar säga här hemma.
Det var aldrig snack om tempo eller puls, det skulle helt enkelt bara gå fort!

När det gäller deras Jogg- / lugna pass så sprang dom förbluffande långsamt. Det var väldigt ovant till en början för mig att jogga i den farten. Till en början upplevdes det mer som promenad än löpning.
Här hemma sprang jag betydligt fortare på mina lugna pass.
Tydligen fanns inte den här ¨mellan-mjölk¨ träningen som vi kör ganska mycket här i Sverige. Allting är ju som sagt individuellt och det viktigaste är ju att man tror på sin egna träning.

Vad anser Ni om att man tränar så lugnt? Jag har börjat mer och mer i min egna träning att springa väldigt långsamt. Skulle denna långsamma löpning vara en lycka till framgång om man vill utvecklas?
< < < 1 2 > > >
Johnny Sellvén
1981 • Örebro
#2
•
28 juli 2014 kl 15:12
Gilla
Det verkar ju gälla de flesta konditionsidrotter, att om man kollar på eliten är det antingen väldigt lugnt eller väldigt hårt. Mellanmjölken existerar inte på samma sätt som för motionärer. Men, samtidigt har de möjlighet att köra massor av lugn träning på ett sätt som vi inte kan. Så för den som har 3-4 pass/vecka kanske det inte är optimalt.
Oliver
1984 • Göteborg
#3
•
28 juli 2014 kl 15:39
Gilla
tja erik! kul inlägg!

jag vill oxå till kenya o löpa med dessa fenomen. hur kom du i kontakt med dem? tips?

MEN! tänker jag för mig själv...hur i all sin dar har B- och C-klassens löpare därnere råd att träna???

varifrån får de sin försörjning? jag har räknat ut att om jag vill leva drägligt här så kostar det för mig i runda slängar 10 000 kr per månad att få allt att gå runt. Och då menar jag allt...så det är min basala nivå.

löpningen betyder oxå allt för mig men jag skulle aldrig nånsin ha möjlighet eller råd att lägga allt krut på löpningen.

hur går detta ihop?

ps. allt över 10 K som inkasseras går det till sex, droger o rock n roll
Oliver
1984 • Göteborg
#4
•
28 juli 2014 kl 15:43
Gilla
...och för att svara på din fråga!

jo, jag tror på det upplägget. jag tror på jack daniels (bägge två!) att man ska ha ett syfte med varje pass och såklart veta vad syftet är.

om de kör bananhårt på vissa pass måste de antagligen köra ugali på de andra så att de får återhämtning o ur sig slaggen....

hur länge var du där? 3-4 veckor? de kanske var inne i en sådan period med träningar den perioden du var där....eller kör de så all year round???
Erik Blommegård
1993 • Ljungby
#5
•
28 juli 2014 kl 17:06 Redigerad 28 juli 2014 kl 17:08
Gilla
Hej Oliver

På din första fråga:
Blir man bra som löpare nere i Kenya kanske en manager eller tränare får upp ögonen för en och vågar sponsra en. Men då måste man vara riktigt bra, konkurransen är sten hård. Utbudet av elitlöpare nere i Östafrika och speciellt Kenya är ofantligt.
Försörjningen får dom från släkt, vänner och kompisar. Dom lovar att bli bra på sin löpning och tjäna pengar. Resa till Europa och springa våra lopp (typ stadslopp) och vinna prispengar.

Fråga 2: Jag var i Kenya i en månad. Dom har specifika tävlings-, tränings och viloperioder som vi har här hemma. Att träna så hårt året om skulle aldrig funka. Men uppläggen varierar mycket beroende på vilka distanser man satsa på, t.ex. maraton eller 1500m.
Olle Dahlberg
1987 • Göteborg
#6
•
28 juli 2014 kl 17:07
Gilla
Jag undrar också (lite off topic) vart du åkte och hur du tog dig dit? Är väldigt sugen på liknande nästa år.

On topic. Tror helt klart på den modellen. Har hört från flera väldigt bra löpare att nästan alla motionärer springer sin kvalité för långsamt. Det ska riktigt jäkla snabbt på intervallerna och snabbdistansen medan återhämtningsjogg och sånt inte har med tempo utan mer tid att göra.
Frågan är väl bara hur man gör för att springa snabbare på kvalitén. Det är ju inte direkt så att jag känner mig pigg efter ett bra pass... Några tips?
Erik Blommegård
1993 • Ljungby
#7
•
28 juli 2014 kl 17:14
Gilla
Olle Dahlberg; jag reste till Kimbia Camp i Ngong Hills som anordnas av Lars Bohlin. Det funkade väldigt bra där nere, förutom träning fick jag uppleva massor, safari, vandring i berg, se vilda djur mm mm, men fokus var hela tiden löpning

Kenyanerna springer nästan alltid i grupp. Tänk dig att typ köra tusingar med 30 andra löpare som är ungefär lika bra, då är det inte konstigt att det går fort och man höjer sig. Så en nyckel till deras hårda träning; dom är många och alla vill bli bäst.
Frank Witte
1963 • Ritorp
#8
•
28 juli 2014 kl 18:33
Gilla
Tack för en otroligt intressant och inspirerande tråd Erik! Lycka till - hoppas du får en boost i formen efter vistelsen.
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#9
•
28 juli 2014 kl 21:50
2 Gilla
När det gäller kenyaner ska man ha klart för sig att hela systemet bygger på följande ekvation: Släng tillräckligt mycket skit på väggen så kommer något att fastna. Har du 1000 sjukt motiverade löpare så kommer några att lyckas.

Om vi som är svagbegåvade löpare med taskiga gener ger oss på att träna som kenyaner, så går det åt skogen för 90% av oss. Vill vi uppnå vår personliga, maximala kapacitet så måste vi träna utifrån våra egna förutsättningar, och det är inte lätt att träna precis lagom rätt, inte för hårt, inte för lätt och samtidigt få ihop det med vardagen. Många skulle nog prestera bättre om de tog hjälp av någon som verkligen kan träning och fysiologi.
Oliver
1984 • Göteborg
#10
•
29 juli 2014 kl 04:02
Gilla
Erik: hur mkt kostade resan?
Mikael Engström
1984 • Njurunda
#11
•
29 juli 2014 kl 10:21
Gilla
Väldigt spännande läsning Erik, hur pass "långsamt" skulle du uppskatta att ni sprang era riktigt lugna pass ungefär?
Sven W
1964 • Stockholm
#12
•
29 juli 2014 kl 21:39
Gilla
#10 Gabriel.
' Släng tillräckligt mycket skit på väggen så kommer något att fastna.'.

Det är en del av sanningen, men långt ifrån hela.
Tyskland vann mot Brasilien i fotbolls-VM med 7-0.

Europeiska och kanske andra tränare drog till Afrika för att de inte kunde hitta tillräckligt många träningsvilliga ynglingar på hemmaplan och behövde åka dit ner för att 'kunna kasta skit på väggen', behöver tilläggas.
Claes Heiming
1961 • Brunflo
#13
•
29 juli 2014 kl 22:57
Gilla
Lugnt, Lätt och Mjukt som sagt. Det leder, till viss del, till ordet Snabbt. :-)
Jens Sandahl
1969 • Sävedalen
#14
•
29 juli 2014 kl 23:30
Gilla
7-1 blev det. Tyskland mot Brasilien i VM alltså.
Sven W
1964 • Stockholm
#15
•
29 juli 2014 kl 23:36
Gilla
#15 Jens.

Du har naturligtvis helt rätt.
Hoppas jag inte förstörde en bra historia.
Det var nog fler än jag som trodde på tvåsiffrfgt när det blev 7-0.
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#16
•
30 juli 2014 kl 09:00
Gilla
Sven, det jag menar med "kasta skit på väggen" är att i Kenya så tränar i princip alla som världseliten, oavsett om de har den fysik som krävs eller inte. Alla försöker hänga med i täten på fartlekspassen. Några få, de som har supertalang, lyckas. Men den stora majoriteten tränar långt över sin förmåga. Dom tränar som 2:05-löpare, fast dom kanske bara är 2:20-löpare. Och det håller inte kropparna för.

Vi har ju den lyxen att vi kan träna på en nivå som är rätt för oss och försöka utvecklas i lagom takt utan att bli skadade i onödan.
Magnus
Stockholm
#17
•
30 juli 2014 kl 09:44 Redigerad 30 juli 2014 kl 09:48
Gilla
Med det kenyanska sättet att träna, med hårda distanspass, långa intervaller i rätt moderat intensitet (runt 10 km-fart) och lätta återhämtningspass (som jag läste nånstans kan vara uppemot 3h!) får de en fantastisk uthållighet, vilket är den faktorn som spelar störst roll i alla distanser från 800m och uppåt. Jag tror vi i Sverige ibland lägger lite för stor vikt på intensiteten (tänk korta hårda intervaller), men det är möjligt att det börjar ändras på en del håll också, i alla fall på toppnivå. Motionärerna och en del "springgrupper" tror fortfarande att mjölksyreintervaller ger mer uthållighet.
Anders B. Øksenholt
1980 • Oslo
#18
•
30 juli 2014 kl 19:18
Gilla
Noen lurte på hvordan og hvor mye det koster å reise på treningssamling i Kenya.
Jeg og en kompis var i Iten like før påske. Fly til Nairobi, videre til Eldoret og taxi (matatu) til Iten. Inklusiv opphold med alle måltider kom 1,5 uke på ca 10.000 norske kroner.

Les blogg fra turen her: http://www.nrk.no/emne/post-kort-fra-kenya-1.11655759
Erik Blommegård
1993 • Ljungby
#19
•
30 juli 2014 kl 19:41 Redigerad 30 juli 2014 kl 19:42
Gilla
Tack för många intressanta svar.

Lite svar på frågor jag fått;
Jag stannade lite över 1 månad i Kenya och levde väldigt enkelt. Jag kom lindrigt undan med priser med tanke på hur billigt det är i Kenya. Det va ju inte precis någon lyxresa jag var ute på. Ett av syftena var att försöka leva som kenyanerna där nere när det gäller kost och sömn. Vacciner och andra förbereddeser drog ju såklart upp kostnaden en del.

Skulle tippa på att jogg farten låg på runt 6min/km +/- 15sek.
Som tidigare nämnt så körde dom mycket i tävlingsfart, förmodligen för att vänja kroppen så mycket som möjligt. Alla pass var ï regel ganska långa. Det var sällan man sprang under 10k där nere. De kenyaner jag tränade med där nere sprang ungefär 20km (hårt) innan frukost och 10-15km på eftermiddan (lugnt). Lördagar långpass och söndag ALLTID vila.
HR
1972 • Stockholm
#20
•
30 juli 2014 kl 21:20
Gilla
Ja, det är ju inte så applicerbart för speciellt många svenska motionärer med ambitioner att köra 20km HÅRT på morgonen och sedan 10-15km på eftermiddagen.

Kör de mycket i tävlingsfart (= riktigt snabbt med "svenska" mått) så blir det nog slitigt om inte det andra passet för dagen är riktigt lugnt. Det är tufft nog!
Inte så många motionärer kör i tävlingsfart annat än på intervaller i Sverige.

Mellanmjölkssvensken nöjer sig med lågpuls i mängd och intervaller för att formtoppa. Det anses ju vara etablerad sanning att man går sönder om man tar i på träning. ;)

Jag förstår dock inte rubriken på tråden: Lyckan till framgång? Menar du Nyckeln till framgång?

Om nyckeln är dubbla pass varje dag, ett hårt och ett lugnt samt långpass på lördagar och vila på söndag så är jag helt med på att det ger resultat. :)
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.