Löpning Skador & Rehab 18 inlägg 16325 visningar

Ställ diagnos på min vad!

Anders Öquist
1977 • Umeå
#1
5 augusti 2012 - 00:33
Gilla
Jag har nyligen börjat springa igen med målsättningen att genomföra terränghalvmaran Sju Sjöar i Österbotten den 30 september. Jag har inga högre målsättningar gällande tid utan hade tänkt mig ca 6 min/km. Bortsett från några rejält spridda pass på löpband tidigare under året började jag springa i början av juli och skrapade ihop 74,4 km under juli månad, med ett längsta pass på drygt 12 km. Jag hade tänkt hinna springa 300 km innan loppet, vilket skulle innebära drygt 25 km/vecka under augusti och september

I onsdags sprang en runda på ca 7 km i ett för mig lite högre tempo. Underlaget var mest asfalt. Med 500 meter kvar började jag få ont i vänster vad, något som jag först trodde var kramp. Smärtan har tyvärr inte försvunnit. Det gör ont i nedre delen av vadmuskeln när jag går. I vila har jag ingen smärta. Det gör ont om jag klämmer på det skadade stället.

Igår sprang jag mycket lugnt på löpbandet för att testa om smärtan skulle försvinna efter lite uppvärmning. Visserligen gjorde det mindre ont efter tio minuters jogg i 6 km/h, men så fort jag ökade tempot till 8 km/h började det göra mer ont igen. Jag avbröt efter 15 minuter.

Jag fyllde visserligen 35 år för några veckor sedan och min bror påstår att jag nu är en medelålders man, men att det skulle visa sig så snart och så tydligt hade jag inte räknat med.

Har någon en kvalificerad gissning att komma med? Vad har jag ådragit mig för skada? Och är det fortfarande en realistisk möjlighet att springa loppet den 30 september?
Fredrik erlandsson
1975 • Östansjö
#2
5 augusti 2012 kl 01:11
Gilla
Låter som en överansträgning/inflamation. vila och ev voltaren/diklofenak.

Är själv i en sits med liknande mål. Hade göteborgsvarvet 2013 som mitt mål när jag åter snörde på mina löparskor med ett bmi på 31,5 i juni. konditionen stärktes snabbt. Sprang i mitt 6-6,20Km/h tempo upp till 16km per pass. Bmi ner till 27.5 nu.

Fick för mig att börja köra intervaller och tempo..... Totalt bakslag! Smärta ljumske lår har hållit mig borta sedan midsommar. Har nu i dagarna börjat jogga lugnt och stilla utan besvär.

Jag tror att du fixar halvmaran! vila nu och låt det läka. Kroppen behöver vänja sig vid att löpa. Den har jue inte behövt det på ett tag ellar hur. Konditionen ökar snabbare än kroppens tålighet till löpning.

Mitt mål var halvmaran under 2 timmar. Nu tänker jag bara klara av den i ett tempo kroppen klarar. Finns inget värre än smärtor när du vill göra det du mår bra av.
1977 • Göteborg
#3
5 augusti 2012 kl 07:56
Gilla
Hej Anders!

Intressant! Jag har exakt samma problem med just vänster vad!
Jag har ökat på mina löparrundor sista månaderna och har fått den här vaden för någon vecka sedan tror jag (iallfall så var jag inte så besvärad av den innan dess). Jag la oxå ut en tråd här och fick tipset till magnesium som jag inhandlat nu och äter 3 st om dagen. Detta är tredje dagen jag äter så jag kan inte ge ett utlåtande än.

En lång historia skall jag försöka göra kort.
Jag var på vårdcentralen i förrgr och doktorn klämde på min vad (som är super spänd och öm) och han trodde jag kunde fått en propp eller muskelbristning. (Pga snetramp för ett tag sedan)
Jag fick akutremiss till Mölndal sjukhus.
Tänkte ungefär så här Herre Gud! Jag är 35 år!!! Vad händer!!

På Mölndal så gjorde de ett otrloligt noga jobb genom att göra ett ultra ljud ända från låret ner till vristen och de hittade ingenting! Så helt enkelt kan det handla om en liten muskelbristning som inte syns på ultraljudet eller så är jag överansträngd! Har sprungit på asfalt en hel del som jag aldrig tidigare gjort som säkert oxå e en belastning i sig.

Så med allt uteslutet så känner jag att vaden är mjukare redan och jag kommer försöka hitta en alternativ träning till löpning och Squash ett kort tag så att min vad får bästa förutsättningen att läkas och vila

Lycka till med din vad och skriv gärna hur det gått för dej o vad det var :)
HR
1972 • Stockholm
#4
5 augusti 2012 kl 08:03 Redigerad 5 augusti 2012 kl 08:12
Gilla
Anders; det finns flera möjligheter.

Försök vila ett par dagar och en rekommendation som många kör och som kan fungera är voltaren och vila ett par dagar samt att fortsätta med voltaren ytterligare ett par dagar till även om smärtan släppt.

En smärre mikroinflammation i muskeln är kroppens sätt att svara på hård träning. En större inflammation är ganska ovanligt att man får. Vilket läge du befinner dig i kan man ju inte svara på.

Men, det är ganska viktigt att du - om du har en liten slitning i vaden - att du inte låter vaden vila för mycket och läka kort. Vaden är inte direkt det mysigaste att massera, men det bör du göra - och regelbundet. Annars kan du hamna i ett läge där det kommer tillbaka så fort du börjar springa igen. Har det väl läkt ihop lite kort får du alltid ont igen om det drar i det. Där du känner dig knutig eller har ont är där du ska gå på. Det kommer inte vara skönt, men det kommer att behövas, speciellt om muskeln nu blivit tvär och grinig.

Man masserar inte gärna en pågående inflammation, men som sagt, det ska gå ganska långt i en muskel innan man drar på sig en inflammation.

Min behandling (som hjälpte) var lugn och långsam stretch av säte och baksida låt samt mjuk och långsam vadstretch efter passet.

Djupmassage - eller tortyr kanske man ska kalla det; jag fick en armbåge i vaden av min naprapat. Men naprapaten sade att jag inte hade några restriktioner utan skulle belasta och springa som vanligt. Ja, inte springa på MAX då, men ändå röra på mig och gärna springa och stretcha mycket lugnt och länge efteråt.

Jag fick även stötvågsbehandling vid första behandlingen (bara en omgång) och vid återbesök nummer två återigen
en ganska brutal massage/upptryckning av vaden överallt där det smärtade. Jag slapp dock armbågen. ;-)

Efter behandling kändes det precis som när jag sprungit och fått ont, precis samma känsla, typ som träningsvärk. Men jag sprang dagen efter och fick bort besvären på två behandlingar, ingen voltaren och genom att träna mig förbi det. Då hade jag en flerårig/gammal skada då alltså.


Och då kommer vi till del två i tänkbarheterna; du kanske ska prova ett annat par skor?

Själv så får jag mer ont i vaden (med min gamla vadruptur på ungefär samma ställe som du beskriver) om jag springer i mjukare skor eller skor med mycket dämpning. Min gissning baserat på mina tidigare erfarenheter är att jag får springa och mikrokompensera med foten i skon eftersom foten flyter omkring på den överdämpande sulan och känner det som att underlaget är stabilt. Då krampar jag lite med tårna och försöker stabilisera och då tar vaderna stryk.

Om jag tar av min sko och springer barfota så försvinner/lättar vadsmärtan, vilket för mig tyder på skon i mitt fall. Jag har sedan dess provat ett gäng olika skor och hittat ett par stycken som jag kan springa i och som inte ger tillbaka vadbesvären.

Jag springer bäst i mindre dämpade skor. Men det behöver inte passa dig.

Tåhävningar barfota på trappsteg kan du köra; Sänk från tåstående långsamt till bottenläget eller iallafall en liten bit under horisontalläget. Gå inte upp från bottenläget utan börja om från "på tå" och sänk långsamt. Repetera.
Minst 15 + 15 + 15. Tippa gärna över överkroppsbalansen lite från fot till fot - bara lite grann - för att jobba igenom muskulaturen ordentligt.

Är man hel i vaden kan man köra upp och ner men i det här fallet (i mitt fall) blev jag rekommenderad att köra nedsänkningsfasen enbart.
HR
1972 • Stockholm
#5
5 augusti 2012 kl 08:09 Redigerad 5 augusti 2012 kl 08:14
Gilla
Jessica: generella råden gäller även dig. :-)

Har du fått konstaterat att det inte är en muskelbristning så kan du se till att få lite tuffare vadbehandling. I ditt fall och med din tidigare träning så är det nog lite överbelastning eller "otur" att du tog i för mycket någon dag och att det släpar efter och hämmar dig nu.

Prova olika skor av dem du har och spring lite kortare. Det är inte alltid springa lugnt och långsamt som gör det bättre. Jag fick mer ont av att springa under mitt normala löpsteg/tempo och även mer ont av att gasa på " nära max".

Tänk "avslappnat".

Tåhävningar för er bägge är att rekommendera, helst att ni börjar "på tå" och sänker långsamt i nedåtfasen. Gå inte upp från bottenläget utan börja sedan om på tå och sänk långsamt till lite nedanför normalläge/horisontalläge. Stå gärna på ett trappsteg och barfota. Gör ganska många. Och ofta. :)

PS
Jag provade ett par nya mjukare skor och fick tillbaka lite av mitt vadont, men nu vet jag ju att jag får bort det själv så jag är inte orolig och räknar med att springa bort det .
Dessutom gjorde jag inte saken bättre genom att springa ganska hårda intervaller igår morse - efter morgonjoggen.

Lycka till och återkom gärna med hur det går.
:)
HR
1972 • Stockholm
#6
5 augusti 2012 kl 08:21 Redigerad 5 augusti 2012 kl 08:21
Gilla
Magnesium vet jag inte om det är rätt eller fel. Man brukar väl prata om magnesiumtillskott och/eller kaliumbrist i samband med muskelkramper i vaden.


Vid ren överbelastning så tror jag att skademekanismen är av annan art - att det främst rör sig om en överbelastning och kanske inte nödvändigtvis någon brist. Bristning men inte brist alltså.

Det kan givetvis vara både och, så att käka tabletter med kroppsegna ämnen i en inte så överdriven mängd gör säkert ingen skada. Men om besvären främst kommer i samband med belastning och inte som kvällskramper så internetgissar jag på lokalt grinig muskel om man inte är mycket sliten i kroppen i övrigt också.

1977 • Göteborg
#7
5 augusti 2012 kl 09:05
Gilla
TACK Henrik!!!

Tror du att jag skulle kunna fortsätta min löpträning nu trots min vad?
Tack för tips! Jag tränar tå hävningsr efter det att jag trampat snett sedan ett par månader men har inte provat din variant än.. skall börja med att prova den idag, hoppas det hjälper!

Jag vet inte om jag vågar lita på läkare eftersom jag blivit remitterad 2 ggr med hjärtat upp i halsen och det har inte varit något av det som de trott någon av gångerna!!

Jag gjorde ett rejält snetramp i April och nu kan jag fortfarande inte böja foten fram o bak utan den har blivit stel. Fick övningar från sjukgymnasten där jag skulle böja ett par gånger om dagen men jag var nog för feg och böjde inte tillräckligt. Tror du att jag skulle kunna tänja ut den eller får jag acceptera att den blivit stel?

Tack för alla kloka tips!


Mvh
1977 • Göteborg
#8
5 augusti 2012 kl 09:07
Gilla
Jag skall gå till en idrottsmassösoch få vaderna masserade 2 x 30 min

hoppas det räcker
HR
1972 • Stockholm
#9
5 augusti 2012 kl 09:57 Redigerad 5 augusti 2012 kl 09:58
1 Gilla
Jessica och Anders: jag ska rätta mig själv lite och skriva att ni mycket väl kan gå uppåt i tåhävningarna också. Men om man har ont eller känner sig sliten i muskeln så kan man börja med enbart neråtfasen.

Vad gäller din fot så är det svårt att säga. Tyvärr kan man dra ut ligamenten ordentligt vid stukning och de är inte speciellt elastiska. Rörelseträning får du nog vackert fortsätta med och du får räkna med att du måste träna dig starkare för att kompensera för ett eventuellt utsträckt ligament.

Så inte så mycket _tänja_ som att röra på den. Givetvis försöka se till så du har normalt rörelseomfång. När du blir lite starkare så kan du börja leta upp någon lämplig trappa och ta två/tre trappsteg i taget och med stöd av räcke (vid behov) göra långsamma kliv uppåt med framfoten på steget. Variera med att vinkla foten utåt lite och gå långsamt och försök få stabilitet i rörelsen och flytta över tyngden på foten och lyft kroppen vidare. Övriga muskler kommer du träna upp som hjälper dig med stabiliteten. Det finns säkert hundra och en övning som kan hjälpa men tyvärr har jag inte fantasi nog att komma på så många andra.

En s.k. balansplatta i form av en slags "mjuk limpa" som man står på med foten som är instabil hjälper en att träna upp styrka i småmusklerna och balansen. Man kan göra det om man har någon dörrpost eller liknande som man bara nyper tag i med ett par fingrar för balans och låter foten jobba. De är designade för att vara instabila så foten får jobba hela tiden. Jag har själv tränat lite med en sådan (nu har vi lånat ut den och glömt till vem...) och man kan tycka att det ser fjösigt ut men det är inte lätt alls.
1977 • Göteborg
#10
5 augusti 2012 kl 10:06
Gilla
Ok ::))

Jag har precis börjat med plattan och hoppas den hjälper!
Var ute i trappan och gjorde dina tåhävningar de kändes bra!
Har ju ont så jag nöjer mej med nedåt!

Tack snälla för alla tips!
HR
1972 • Stockholm
#11
5 augusti 2012 kl 13:27
Gilla
Kämpa på bara, och ha lite tålamod, det bör släppa med tiden.
:-)
Anders Öquist
1977 • Umeå
#12
8 augusti 2012 kl 08:19
Gilla
Tack för råden! Jag har testsprungit igen i måndags och det kändes redan betydligt bättre, så det verkar ju inte vara någon särskilt allvarlig skada. Jag har masserat vaden själv då och då samt stretchat ordentligt efter löpningen. Tåhävningar ska jag testa också.

Ikväll blir det ett nytt löppass, lite längre och lite snabbare än i förrgår, men jag håller mig nog till lugna distanspass de närmaste 2-3 veckorna.
1977 • Göteborg
#13
8 augusti 2012 kl 09:14
Gilla
Anders!!

Jag var ute på en liten löprunda nu 3.5km och prov sprang efter 6 dagars vila och det kändes toppen!! ett gott råd är att låta vaderna hel vila! super tråkigt men vad nyttigt!!
1985 • Linköping
#14
8 augusti 2012 kl 11:07
Gilla
Hej.
Intressant läsning Henrik... :) Sedan jag började löpa förra året har jag till och från haft problem m båda vaderna, som ts beskrev det. Det enda som det inte blir bättre av är faktiskt just vila, för efter varje vila (upp till en vecka) har det blivit värre väl tillbaka. :/

Tråkigt springa och ha ont, men jag upplever att krampen/smärtan sällan blir värre under själva passet och att det m tiden blir bättre om man håller i. Börjat köra tåhävningar, vadpress och betydligt mkt mer stretching och det upplever jag gjort mest skillnad. Lite egenmassage (!) ska jag också prova på nu efter att ha läst detta. :)
1977 • Göteborg
#15
8 augusti 2012 kl 11:50
Gilla
Intressant Jonas!

Vad bra att du hittat ett sätt som hjälper dej!

Jag tror det optimala är att bli helt smärtfri..
Kroppen pratar ju med oss via smärta el obehag o tror det e bra att lyssna :)

1985 • Linköping
#16
8 augusti 2012 kl 12:07
Gilla
Jo det är sant :) Har alltid tänkt så också, att om jag har ont så säger kroppen ifrån/till att något inte är som det ska. Men i detta fallet verkar ju inget annat hjälpa, så jag kör på. Tänkte i början att det kan vara lite ovana, ex som när man tränar upp bålen... den smärtan man får i svank och mage är ju inte skönt på något sätt, till skillnad mot att träna ex bröst (den smärtan är skön). Eller va f-n, det är ju inte samma sak! :P

Känns dumt köra på nu när du skrev så, haha. Tanken på en längre vila får det att klia i mig, ifall jag inte hittar tillbaka till samma träningsglädje osv osv. :/
Här ska knådas vader nu....
Kristoffer Pehrson
1977 • Solna
#17
8 augusti 2012 kl 22:42
Gilla
Jonas och Jessica jag har också haft problem med vaderna och benhinnorna. Har alltid tidigare vilat på inrådan av läkare och naprapat etc. Denna gången har jag kört vidare och det har faktiskt blivit bättre.

I mitt fall så tror jag det beror mycket på att mina muskler i underbenet inte är tillräckligt starka. Detta leder till överansträngning och smärta. När jag tidigare har vilat, allt från en vecka till ett år så har smärtan alltid kommit tillbaka. Detta ledde till slut till att jag la ner löpningen i flera år. Min teori är alltså att vila bara gör att musklen går tillbaka till sitt gamla svara jag. Genom att träna trotts en viss smärta så stärker jag muskeln och till slut blir vaden tillräckligt stark och smärtan ger sig. Jag försöker göra exentriska tåhävningar när jag kommer ihåg det men jag måste göra dem ute i traphuset och vill helst inte bli sedd som husets idiot om någon skulle se mig stå i trappan och träna vaderna :)
1985 • Linköping
#18
8 augusti 2012 kl 23:31
Gilla
Hahaha! Mitt rykte i trappuppgången är redan i botten (sambon är av rasen Schäfer) så för mig kvittar det.
Din teori är väl något åt det hållet jag funderat, även om det inte riktigt kommit fram i mitt rappakalja ovan. Det är ju det som är så jäkligt, att varje gång man kommit tillbaka från vila slår det till med full kraft efter ett tag. Tidigare var det benhinnorna som bråkade varje försäsong (fotboll), och nu har det varit vaderna.

Skönt höra att det blivit bättre :)
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.