Löpning Skador & Rehab 9 inlägg 5589 visningar

Orientering är det mindre skador där ?

Martin Wass
1975 • Göteborg
#1
28 april 2012 - 20:17
Gilla
Det jag undrar över är om man sliper många av de klassiska löparskadorna. Skog är ju mjukt och varierande jämfört med asfalt eller kommer de där klassiska löparskadorna ändå´? Tänker på löparknä, hälsenorna , plantar fasciitis och gubbvader.
1980 • Åby
#2
28 april 2012 kl 20:44
Gilla
det normala är väl att man i skogen måste ha en annan löpstil helt och hållet så det sliter inte likadant på kroppen som på väg.

Jag blir betydligt mer sliten av 20km på väg jämfört med 20km i skog och på stigar, även om jag momentant blir mycket tröttare av att springa i skog då såklart.

Fast... man får ju andra skador av att springa i skogen, en stubbe i magen när man snubblar t.ex... eller om man råkar springa in i en nässelskog i kortbyxor.
1978 • Arboga
#3
28 april 2012 kl 20:52
Gilla
Jag tror det är mindre förslitningsskador, få orienterare pratar om löparknä och hälsporre.
Men det är många trasiga vrister och tejpade fötter. Själv så knäckte jag knät när jag halkade över en blöt trädstam för snart 2 veckor sedan.
Mattias Jägstedt
1973 • Halmstad/Gullbranna
#4
29 april 2012 kl 00:29
Gilla
Vrickade fötter kan jag tänka mig är vanligare, samt skador där man som Mattias E säger springer in i stubbar, grenar, stenar osv. (Nässelskog i kortbyxor bör väl dock inte vara några problem då man ska ha heltäckande på benen vid orientering ;) )
Rena förslitningsskador är det nog bättre med. Tycker dock själv (efter att ha börjat med lite orientering förra året) att det sliter en del på knäna, antagligen pga alla ojämnheter på marken. Men hälsenorna mår mycket bättre av att springa i skogen än på andra underlag...
1957 • Arvidsjaur
#5
1 maj 2012 kl 17:29
Gilla
Vrickningar är inte ovanliga men med rätt träning så häller vristen bättre jag har prövat det mesta men klarat mig bra sista åren. Mycket variation i löpningen pga stor skillnad i terrängen gör att man sällen kommer in i den vanliga löpningen monotoni. Jag har inte haft några problem när jag sprungit Lidingöloppet, men sista året har jag ökat dosen landsvägslöpning för att prova springa Stockholm marathon och då har ju problemen kommit speciellt i vaderna så jag längtar till jag kan springa i skogen igen. Vi har fortfarande 40-50 cm snö.
1975 • kristinehamn
#6
1 maj 2012 kl 19:20
Gilla
jag har en del knä problem och när jag försöker mig på att springa asfalt tex så funkar det några gånger men sen kommer problemen i ökad dos, terräng löpning är det som funkar för mig och det tror jag beror på mjukare underlag och att leder/muskler aldrig utför samma rörelse som vid tex asfalts löpning
1974 • Upplands Väsby
#7
1 maj 2012 kl 19:42
Gilla
Då borde alltså halvbra stigar/terräng vara ultimat? Inte så farliga hinder som i obanat och inte monotont?
1975 • kristinehamn
#8
6 maj 2012 kl 10:06
Gilla
jepp
Bo Johansson
1960 • Frösön
#9
6 maj 2012 kl 10:35
Gilla
Har sprungit orientering i 30 år men numera blir det marathon, ultra och trail sen några år. Har i stort sett varit förskonad från skador men tycker jag kan bekräfta det som sägs i tråden, orientering ger väldigt få förslitningskador men mer "akuta" skador och många får springa med tejpade vrister för stöd.
Tycker Tobias har rätt, tekniska stigar är ultimat, ger variation men har mindre risker. Risk för vrickningar och fall finns förstås, jag har märkt att den risken minskar rejält med "barfotaskor", man får mycket bättre kontroll på fot och underlag då, men testa och öka mycket försiktigt med barfotaskor.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.