Löpning Kom igång 16 inlägg 7512 visningar

Håll det enkelt!

1973 • Sätila
#1
9 juni 2018 - 08:20
2 Gilla
Vill dela med mig av ett tips jag med året lärt mig. Håll det enkelt! Varför springer du är en avgörande fråga du måste besvara. Jag spelar lite fotboll, springer 1 g/v (7-8km), tränar lite friidrott när jag hinner. Alltså ingen satsning på något sätt. Dock har jag sprungit Sätila trail 43 km, inte fort men jag tog mig i mål. Tror att många skulle må bra av att inte stressa eller krångla till kosten, träningsappar, kläder eller skor. Ta det du har, känn efter och sedan ut och spring!

Idag ska jag springa med några (tränade) vänner. Start 10:00 och så håller vi på i 24 timmar. Jag har inte tränat för detta men håller igång i vardagen och vi är gjorda för rörelse. Hur svårt kan det vara? Vatten, mat och gemenskap kommer räcka långt!

Vad tycker ni andra, är det inte väl mycket teknik och planering?
1968 • Ekerö
#2
9 juni 2018 kl 09:21
Gilla
Jag håller med dig generellt och det är mycket hets och för mycket kontrollbehov istället för spontanidrott.

Jag kör numera padel, tennis, gym och löpning utan att lägga för mycket fokus på program.

Det är viktigt för barnen med spontanidrott och det gäller nog oss vuxna också!
1978 • Linköping
#3
9 juni 2018 kl 09:50
Gilla
Håller också med, för att må bra kan man skippa mycket. Däremot så behövs en del av det du beskriver om man har ambitionen att förbättra sig. Ex #2 hade nog inte sprungit maran på 3:17 utan ett hyfsat strukturerat sätt att träna.
1983 • Stockholm
#4
9 juni 2018 kl 11:26 Redigerad 9 juni 2018 kl 11:31
Gilla
#3 jag tror man kan komma under 3 timmar på maran utan att du kör något träningsprogram för löpning. Men det beror ju på dina grundförutsättningar och ifall du utövar någon annan idrott. Jag har i princip alltid kört "när jag har lust" programmet.
Jens Sandahl
1969 • Sävedalen
#5
9 juni 2018 kl 12:06
1 Gilla
Om det "man har lust med" innebär att man kör löpning i snacktempo 3-7 gånger i veckan och därmed får en veckovolym på 3-10 mil i veckan så prestarar man nog rätt bra även på maror. Och de som presterar bra är ju också de som tycker att det ör skoj att springa.
1969 • Bara
#6
9 juni 2018 kl 13:06
1 Gilla
Ingen springer i 24 timmar utan att vara tränad för det. Att man inte planerat sin träning så noga är en sak men tränat har man.
1978 • Linköping
#7
9 juni 2018 kl 13:20
Gilla
#4

Utan träningsprogram går det narurligtvis, men tveksamt om det går att lösa det med "när jag har lust löpning". Maran Sub 3 tror jag att väldigt många män under 50 klarar av om man tränar för det, talang eller ej.
Hobbylöparn
Östermalms IP
#8
9 juni 2018 kl 13:24 Redigerad 9 juni 2018 kl 13:24
4 Gilla
Jag måste tyvärr säga emot.

Visst, har man ingen ambition alls med sin löpning kan 1 ggr i veckan säkert räcka. Men vill man förbättra sig så räcker det helt enkelt inte.

Dock känner jag igen den inställningen alltför väl från kollegor och vänner.

Man ska vara väldigt bra, men det ska komma utan ansträngning. En ekvation som säkert går ihop framför google. Men där ute i riktiga världen, får man nog ta i litet om det ska bli något.

Fotnot: jag var ganska duktig på golf när jag var liten, hade 4 i hcp vid 15 års ålder. Tränade dagligen väldigt många timmar. Det som slog mig då och sen dess är alla medelgolfare som sladdar upp på parkeringen 30 min innan start. Går rakt in till resturangen och köper en fet macka. Ruskar litet på sig, klart! Och sen är uppriktigt förvånade när de klackar utslaget på ettan och fortsätter i den plågsamma stilen hela rondan.

Mycket kan man ljuga bort, men seriös träning, eller brist på den kommer alltid ifatt en.
1980 • Uppsala
#9
9 juni 2018 kl 14:05
Gilla
Alla ser väl olika seriöst på sin hobby oavsett vad det kan vara. Självklart ska man inte tvinga sig själv till något man inte vill, det tjänar ju ingen på. Men en sak är säkert, en soffatlet kommer aldrig prestera, oavsett vilket mål som är uppsatt.
Petter Sundin
1988 • Solna
#10
9 juni 2018 kl 18:17
Gilla
Håller inte med. Teknik och planering är halva grejen för mig.
1968 • Ekerö
#11
9 juni 2018 kl 21:15
2 Gilla
Teknik och Planering är så klart viktigt när vi är ute efter att förbättra våra prestationer men det finns en grupp som bara vill fortsätta att springa för välmående och fortsätta högre upp i åldern. Alla kommer inte upp i 3 timmars nivå på maran pga efterhängsna skador, tennisvader, vikt, familjeförhållanden och kanske också talangen spelar roll. Vi kanske är duktiga på andra saker i livet och andra sporter men vi älskar fortfarande att springa när vi känner för det och drar en mara i 3:20 eller 5:30 om vi inte tränat efter ett program detta år eller nästa år!
1973 • Sätila
#12
10 juni 2018 kl 08:52
Gilla
Bild uppladdad av Henrik Carlsson
Underbart med alla kommentarer och skönt att vi är olika! :-)
Låt mig avsluta min del av denna tråd genom att beskriva det avbrutna(!) passet.
Inledde med 20 km tillsammans med barnen. Sedan var vi fyra st som fortsatte på Hallandsleden. Mitt på dagen var det sjukt varmt, vindstilla, oväntat kuperat och eftersom två av vännerna fick yrsel och verkligen inte mådde bra fick vi gå(!!!) det mesta och jäklar vad flygfän det finns. De återhämtade sig aldrig riktigt och efter 53 km hoppade den ena av och vid 60 km gav sig nästa och springa själv i skymning/mörker på led jag inte kan kändes minsta sagt tveksamt. Lite besviken men sannolikt ett bra beslut. Nästa pass får nog bli Sätila-Varberg, asfalt, dagtid och ensam :-) Må väl alla /Henrik
1983 • Karlstad
#13
10 juni 2018 kl 11:50
1 Gilla
Dina kompisar som fick avbryta, har de också filosofin "håll det enkelt" och nöjer sig med 7-8 km/vecka?

Det verkar märkligt att ge sig ut på 24h-pass men ändå inte springa mer än en gång per vecka. Om du tycker att det är roligt att springa, varför inte springa oftare? Om du tycker det är tråkigt, varför ge dig ut på ultra-pass?
Annika
1979 • Mölndal
#14
10 juni 2018 kl 12:46 Redigerad 10 juni 2018 kl 12:47
Gilla
Nä, men alltså, det är klart det går. Jag hade sprungit typ 20 mil totalt i år innan Stockholm marathon, det är mindre än en mil i veckan. Därmed inte sagt att det är optimalt, eller att det inte gjorde ont i benen att springa en mara med så lite träning. Med tillräckligt tjockt pannben klarar man det mesta, och bara ur ren hälsosynpunkt kanske det räcker så och att träningsprogram och sånt är överkurs.

Allt beror ju på vad man vill åstadkomma! Jag själv har nu sprungit flera stycken maraton utan att egentligen mara-träna innan, så jag vet att det går, men den gång jag HADE tränat skapligt innan var ju helt klart den minst smärtsamma för kroppen både under och efter loppet och gick dessutom en halvtimme snabbare. Till nästa gång ska jag ge mig själv en ärlig chans, och vara lite snällare mot kroppen genom att faktiskt träna innan.
1971 • Rasbo Uppsala
#15
10 juni 2018 kl 16:08
2 Gilla
Springa maran på sub3 känns för mig som en omöjlighet jag ligger på 3-5mil/vecka är 47år och har sprungit i 2år. Sprang på 5.06 i år på mitt första marathon. Fick iof kramp efter 30km så möjligen kan jag tänka mig att ta mig in på 4:30 kanske även 4:00 med mer träning men jag kommer aldrig nå 3:00. Jag är inte byggd för det. Jag är kort och för mycket muskler utan att ha styrketränat ett dugg. Jag gillar att springa och pressa mig därför tränar jag löpning.
Blir ibland lite trött på att höra att all kan komma ner till sub3 för jag tror inte alla kan.

För att det inte ska bli helt offtopc så är det tekniken så som klockor och appar som gör att jag tycker det är kul att springa förutom att man mår bra av det.

Ursäkta men var bara tvungen att skriva det jag hår tänkt så många gånger :)
Johan Hansson
1981 • Gävle
#16
10 juni 2018 kl 16:26
1 Gilla
Tycker hela frågan är konstig.

För mig personligen är det ju lika mycket nöje att kolla på skor och teknikprylarna. För andra kanske det är kosten. Det är väl egentligen bara när det blir ett tvång som det är ett problem.

I mitt fall skulle jag må mycket sämre med bara lite slumpmässigt spontanidrottande. Nu har jag det också.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.