Att försöka hålla humöret uppe...

Ja ni vet beklagar man sig det minsta lilla så kommer; "det finns de som har det värre". Det fick jag t o m höra när jag hade cancer. Ja jädrans vad folk tar i alltså. Tur man står med stabila ben på jorden. Men min mentala hälsa tar stryk när jag inte kan träna. På gymmet går jag inte, även om en del säger att det går bra, så är det inte en "avslappnad" miljö att befinna sig i. Sist jag var där var det bara jag som torkade av hantlar etc, så jag la ner det projektet. 

Och...

fram tills den förbannade björken började släppa sin dynga över skallen så har jag tränat utomhus. Nu är det riktigt jobbigt och gnälligt kan ni tro. Inte ens hunden orkar med min klagosång. 

Jaja lite påskmust kanske kan dränka den värsta sorgen?

Glad påsk! 

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.