Mål eller start, välj själv

Ännu ett streck ritas i kalendern, denna gång nummer femtio. 50 dagar och målet på utmaningen utan socker är uppfylld. Visst är det skönt att gå i mål eller hur det nu var. Jag ser egentligen inget slut på detta utan ser det som en fantastisk start på ett annat förhållningssätt till vad man stoppar i sig.

Vi, min fru Malin och jag besökte vår coach igår. Vi fick som vanligt ett antal nya tips och idéer på hur vi skall gå vidare i detta. Inte så att vi skall leva som några asketer men målet är fortsatt utstakat till ett bättre liv. Av med skor och strumpor och upp på Helenas fantastiska våg som skannar kroppen samtidigt som den vägs. Känslan är ungefär som det man kunnat se på biggest looser och andra program - vad i helsike visar vågen?

4 kg är inte speciellt mycket när man ser att det är 104 sådana kvar på kroppen men det är 4 kg mindre att släpa på i jobbet, vardagen och träningen. Eftersom dessa kilon försvunnit under ganska många dagar så förstår man att det krävs ganska många dagar till innan man kan se 99.9 som är ett av delmålen.

Stolt och kär är jag när jag tänker på min fru, trots ständig värk och sjukpensionär som 40-åring sliter du på dig promenadkläderna och trotsar det onda för att sakta men säkert göra det långsamt bättre <3 

Jag vet hur jag mådde när jag under Runars ledning startade min träning i starten av 2014. Så mycket bättre jag mår i dag så har det absolut varit värt all svett och möda. Men jag lider inte, jag äter ju som vanligt nästan, tar bort vissa livsmedel och skippar godis, chips och sådant men jag äter fortfarande mycket och god mat även om portionen är något mindre.

I går blev jag medlem på gymmet och denna gång så skall Helena få leda min träning så att jag fortsätter att göra rätt. Riktiga pass på gymmet i kombination till de träningar som jag har nöjet att få vara med på i Lerum Friidrott och Vänner som svettas kommer göra mig gott.

Som ni förstår så är detta starten, starten med nya mål så att den inslagna vägen ger den livsstilsförändring som jag eftersökt. På jobbet går det bra även om det fortsatt är mycket och länge. Målet för 2016 måste vara att försöka närma mig heltid och inte dubbelt som nu. 

Ofta tänker jag på några ordentliga förebilder såsom Birgit Skarstein & Aron Andersson i sina rullstolar eller Thomas R Stordalen som gjort en fantastisk livsstilsresa men också på de fantastiska Gunbritt och Jan i Tolsjöhult som oförtrutet kämpar på, vårdar träningen, varandra och inte minst kärleken.

Ha det bäst - det tänker jag ha :) Anders

 

2 kommentarer till inlägget

1955 • göteborg
#1
8 oktober 2015 - 09:21
Bra jobbat Anders
Janette Rydin
1971 • Gråbo
#2
18 oktober 2015 - 23:03
Härlig läsning :-) du är en förebild, så härligt positiv !
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.