Så kom domen...

Har sedan 2,5 vecka haft problem med mitt baksida lår. Det hela började med att jag körde dubbelpass en fredag och sedan körde på med ett långpass dagen efter... Dock i lugnt tempo så jag kunde aldrig tro att kroppen skulle svara negativt... Dock insåg jag att den totala träningsmängden ökade 50% den veckan...

Men man får lära sig gång på gång. Och förhoppningsvis har man blivit lite klokare varje gång så att man vidtar åtgärder så snabbt som möjligt och inte bara nöter på och förvärrar saker!

Efter att jag sprungit med den här känningen i dryga 2 veckor och saker inte blivit bättre så beslöt jag mig för att dra i handbromsen och gå och kolla upp det hela. Tror även att passet i tisdags var ganska avgörande då jag kände att jag mot bättre vetande sprang 19km på ett värkande baklår... Sent ska syndaren vakna...

Samtidigt så har min träning aldrig varit mer strukturerad och fokuserad, löpning, styrka, balans, prehab och vila... Man blir såklart frustrerad när man hittat kontinuitet, man känner sig starkare, uthålligare och har roligare än någonsin och så kommer den där känningen som man bara vill ignorera...

Men jag vill inte vara den där idioten som krampaktigt ska slta sönder sig och utan någon som helst aning varför... Har gjort det förr och tänker inte hamna där igen. 

Så kom jag iväg till Access Rehab och träffade Tobias. Han började kolla, klämma och känna, diagnosen blev att det rör sig om en överansträngning i baklåret. Det har sin orsak i en överkompenserande höftrörelse när ryggen varit lite sne. Överkompensationen i sig kanske inte varit så farlig men tack vare att träningen blivit intensivare så bidrog den ökade belastningen till att lårmuskeln fick ta stryk. 

Dagens behandling blev korrigering av rygg, sedan triggerpunktsakupunktur med ström i rumpmuskel och lårmuskeln, sedan mjukgörande massage. Jag får stryka nästkommande 2 veckors träning och fokusera på cirkulationsträning: jogg, cykel, simning bara för att få genomblödningen i musklerna. Styrka får jag köra men bara överkropp.

Så med andra ord får man ta lite paus från kvalité, långpass och hård styrka. Tobias trodde full återhämtning skulle ta ca 2-4 veckor.

Men det kännäs faktiskt riktigt bra trots att man får köra lite rehab nu! Jag är stolt över att jag tar ansvar för min kropp och hälsa på lång sikt och inte faller för frestelsen att springa på och skada sig ännu värre. Nog för att jag sett fram emot maxpulstest som skulle sprungits idag eller 5000m på tisdag som jag får skippa, det kommer så många lopp och maxpulstest är det verkligen inte bråttom med!

Nu är det bara att simma lugnt och se fram emot att sakta men säkert börja springa i mina nyköpta Asics Nimbus 15!

Tack coach Nino för att du fick mig att slänga mina gamla trötta skor. Ut med det gamla och in med det nya!

4 kommentarer till inlägget

1972 • segeltorp
#1
27 februari 2014 - 20:06
2veckor går sååå snabbt. Bara att passa på och göra andra saker under tiden...när du är tillbaks är du stark, pigg och fräsch...och vi tar sikte på premiärmilen!

Kämpa!
1981 • Stockholm
#2
27 februari 2014 - 21:34
Sounds like a plan! :)
Stefan Jensen
1972 • Lidingö
#3
27 februari 2014 - 23:17
Been there, done that . . . Hoppas att jag är lika klok som du framöver. :)
1981 • Stockholm
#4
3 mars 2014 - 09:35
Stefan jag följer dig här på jogg.se och ser att du verkar hamnat i ngt liknande som jag går igenom... Mitt råd är att ta en paus och kör 100% rehab för låret! Det är så lätt att man bara kör på och skadan går djupare och rehabtiden blir bara längre... Hoppas du iaf har ngn bra sjukgymnast du kan gå till för att få en bra analys av det hela. Jag rekommenderar Access Rehab till alla löpare jag känner, de är specialiserade på löpare och har väldigt mkt erfarenhet. http://www.accessrehab.se/

Krya och kämpa!
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.